Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Klimatforskares egna flygresor oroar

Klimatforskares egna flygresor oroar

De forskare som jobbar med att lösa klimatfrågan flyger själva regelbundet tvärsöver jorden för att delta i konferenser. Ohållbart, sade några av forskarna själva på ett seminarium på KTH i går. Lösningar som diskuterades var ändrad kultur och videokonferenser.

Klimatforskarna har ett dilemma. För att kunna bedriva sin forskning behöver de resa mycket. Dels för att göra mätningar på fältet, dels för att delta i internationella konferenser. Ofta flyger de, vilket bidrar till att öka utsläppen av klimatgaser.

I går, torsdagen den 10 februari, anordnade KTH:s avdelning för hållbar utveckling ett seminarium för klimatforskare och annan personal på KTH där de diskuterade vad de kunde göra åt problemet. Under seminariet framkom flera delproblem med forskarnas behov av att flyga.

David Nilsson, ingenjör och doktor i teknikhistoria, pekade på att det fortfarande kan ge en viss prestige och upplevas som något av en belöning för den enskilda forskaren att kunna flyga till Bali eller Paris. Han visade också på vad mycket som fattas för att vi svenskar ska komma ner i acceptabla utsläpp för att inte överstiga en global uppvärmning på 2 grader.

– Man hamnar på en utsläppsnivå på cirka 2 ton koldioxid per person och år, sa han. I dag är vi svenskar ansvariga för cirka 11 ton koldioxid per person, om man räknar in utsläppen från importerade varor.

Han kunde också visa att de anställda på KTH i genomsnitt släpper ut 2-3 ton koldioxid per år, bara på sina flygresor.

Seminariedeltagarna pekade på fler problem. Som forskare förväntas man vara uppdaterad på den senaste forskningen. Det kräver bland annat att man deltar på konferenser och träffar kolleger. Det finns också en viss konkurrens mellan forskare. En enskild forskare som av miljöskäl väljer att utebli från flera konferenser, där forskarkolleger från andra lärosäten närvarar, riskerar att hamna i bakvattnet. Dessutom är det enkelt att köpa en flygbiljett. Och tågbiljetter är dessutom ofta ännu dyrare än att flygbiljetter.

Göran Finnveden, professor på avdelningen för miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH, sade att forskarna måste använda den teknik som faktiskt finns men tyckte också att det borde skapas tydligare incitament för att undvika flygresor.

Den mest iögonenfallande lösningen på problemet heter videokonferenser. Enligt Catharina Gottberg som är förvaltningsledare för audio- och visuella system på KTH finns det utrustning att använda på KTH, både enkla system och mer avancerade rum med skärmar med HD-upplösning och annat, men forskarna har ännu inte riktigt kommit igång med att använda dem.

– Jag började jobba med videokonferenser för tre sedan år, sa hon. Då fanns det ingen infrastruktur för det här. Nu försöker vi skapa en standard och informera de anställda så att de här systemen blir så enkla som möjligt att boka och använda.

Det finns möjligheter på KTH att ordna videokonferenser, men David Nilsson menade att det till en del handlade om ett vanemässigt beteende och att kulturen bland forskarna också måste ändras.

Seminariet var anordnat som en videokonferens, dock med bara någon enstaka deltagare som inte var i rummet. Flera av de närvarande forskarna blev mycket intresserade av att så snabbt som möjligt skaffa en liknande utrustning som den som användes på mötet, särskilt när det framkom att den kostar under 10 000 kronor, alltså mindre än en flygbiljett till Asien eller Amerika.

Catharina Gottberg ser en tydlig trend mot att allt fler intresserar sig just för de enklare videokonferenssystemen.

– När de här systemen kommer ikapp kvalitetsmässigt om cirka tio år, då tror jag att de mer avancerade mötesrummen försvinner. Allt fler frågar efter system för videokonferens, men det sker inte i några hopp, utan det ökar successivt, sa hon.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. I november 2014 slutade de bästa tågen till utlandet att gå. Det var nattågen från Köpenhamn till Köln-Amsterdam, Frankfurt-Basel, och Dresden-Prag. Innan dess kunde man nå en stor del av Europa på en dag med tåg från Sydsverige. För mig som arbetade på tåget, kostade resan nästan ingen arbetstid alls. Vid flygresor är det svårt att arbeta. Nu är jag tvungen att flyga. Det kostar mycket mer, där arbetstiden är dyrast. Biljettpriset är en mindre del. Tågbiljettpriserna var faktiskt inte så höga om man köpte på rätt ställe, ofta inte högre än flygbiljettpriserna.

  2. Självklart ska man om möjligt ersätta flyg med tåg och/eller elektroniska möten av olika slag. Samtidigt så är flyg en mindre andel av växthuseffekt (IPCC: 3.5%), och nödvändig för att internationell samverkan inom politik, affärsliv och forskning ska fungera. För att verkligen göra märkbara insatser mot växthuseffekten måste stora utsläppskällor på marken åtgärdas, och för att forska och komma överens om det tror jag det behövs flygresor av dagens omfattning.
    Däremot tycker jag att flygbränsle ska beskattas på samma sätt som ”landbränsle” – detta kommer att motverka det minst nödvändiga flygresandet och kanske förhindra/dämpa ökning av flygresor. Forskare, politiker, affärsmän – flyg, samarbeta, skapa kontakter – men gärna för utveckling och insatser som kan påverka de stora utsläppskällorna på marken.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA