Klimatforskares egna flygresor oroar

2
2009
Foto: Mike_Kiev/Thinkstock
airplane taking off at sunrise

De forskare som jobbar med att lösa klimatfrågan flyger själva regelbundet tvärsöver jorden för att delta i konferenser. Ohållbart, sade några av forskarna själva på ett seminarium på KTH i går. Lösningar som diskuterades var ändrad kultur och videokonferenser.

Klimatforskarna har ett dilemma. För att kunna bedriva sin forskning behöver de resa mycket. Dels för att göra mätningar på fältet, dels för att delta i internationella konferenser. Ofta flyger de, vilket bidrar till att öka utsläppen av klimatgaser.

I går, torsdagen den 10 februari, anordnade KTH:s avdelning för hållbar utveckling ett seminarium för klimatforskare och annan personal på KTH där de diskuterade vad de kunde göra åt problemet. Under seminariet framkom flera delproblem med forskarnas behov av att flyga.

David Nilsson, ingenjör och doktor i teknikhistoria, pekade på att det fortfarande kan ge en viss prestige och upplevas som något av en belöning för den enskilda forskaren att kunna flyga till Bali eller Paris. Han visade också på vad mycket som fattas för att vi svenskar ska komma ner i acceptabla utsläpp för att inte överstiga en global uppvärmning på 2 grader.

– Man hamnar på en utsläppsnivå på cirka 2 ton koldioxid per person och år, sa han. I dag är vi svenskar ansvariga för cirka 11 ton koldioxid per person, om man räknar in utsläppen från importerade varor.

Han kunde också visa att de anställda på KTH i genomsnitt släpper ut 2-3 ton koldioxid per år, bara på sina flygresor.

Seminariedeltagarna pekade på fler problem. Som forskare förväntas man vara uppdaterad på den senaste forskningen. Det kräver bland annat att man deltar på konferenser och träffar kolleger. Det finns också en viss konkurrens mellan forskare. En enskild forskare som av miljöskäl väljer att utebli från flera konferenser, där forskarkolleger från andra lärosäten närvarar, riskerar att hamna i bakvattnet. Dessutom är det enkelt att köpa en flygbiljett. Och tågbiljetter är dessutom ofta ännu dyrare än att flygbiljetter.

Göran Finnveden, professor på avdelningen för miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH, sade att forskarna måste använda den teknik som faktiskt finns men tyckte också att det borde skapas tydligare incitament för att undvika flygresor.

Den mest iögonenfallande lösningen på problemet heter videokonferenser. Enligt Catharina Gottberg som är förvaltningsledare för audio- och visuella system på KTH finns det utrustning att använda på KTH, både enkla system och mer avancerade rum med skärmar med HD-upplösning och annat, men forskarna har ännu inte riktigt kommit igång med att använda dem.

– Jag började jobba med videokonferenser för tre sedan år, sa hon. Då fanns det ingen infrastruktur för det här. Nu försöker vi skapa en standard och informera de anställda så att de här systemen blir så enkla som möjligt att boka och använda.

Det finns möjligheter på KTH att ordna videokonferenser, men David Nilsson menade att det till en del handlade om ett vanemässigt beteende och att kulturen bland forskarna också måste ändras.

Seminariet var anordnat som en videokonferens, dock med bara någon enstaka deltagare som inte var i rummet. Flera av de närvarande forskarna blev mycket intresserade av att så snabbt som möjligt skaffa en liknande utrustning som den som användes på mötet, särskilt när det framkom att den kostar under 10 000 kronor, alltså mindre än en flygbiljett till Asien eller Amerika.

Catharina Gottberg ser en tydlig trend mot att allt fler intresserar sig just för de enklare videokonferenssystemen.

– När de här systemen kommer ikapp kvalitetsmässigt om cirka tio år, då tror jag att de mer avancerade mötesrummen försvinner. Allt fler frågar efter system för videokonferens, men det sker inte i några hopp, utan det ökar successivt, sa hon.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. I november 2014 slutade de bästa tågen till utlandet att gå. Det var nattågen från Köpenhamn till Köln-Amsterdam, Frankfurt-Basel, och Dresden-Prag. Innan dess kunde man nå en stor del av Europa på en dag med tåg från Sydsverige. För mig som arbetade på tåget, kostade resan nästan ingen arbetstid alls. Vid flygresor är det svårt att arbeta. Nu är jag tvungen att flyga. Det kostar mycket mer, där arbetstiden är dyrast. Biljettpriset är en mindre del. Tågbiljettpriserna var faktiskt inte så höga om man köpte på rätt ställe, ofta inte högre än flygbiljettpriserna.

  2. Självklart ska man om möjligt ersätta flyg med tåg och/eller elektroniska möten av olika slag. Samtidigt så är flyg en mindre andel av växthuseffekt (IPCC: 3.5%), och nödvändig för att internationell samverkan inom politik, affärsliv och forskning ska fungera. För att verkligen göra märkbara insatser mot växthuseffekten måste stora utsläppskällor på marken åtgärdas, och för att forska och komma överens om det tror jag det behövs flygresor av dagens omfattning.
    Däremot tycker jag att flygbränsle ska beskattas på samma sätt som ”landbränsle” – detta kommer att motverka det minst nödvändiga flygresandet och kanske förhindra/dämpa ökning av flygresor. Forskare, politiker, affärsmän – flyg, samarbeta, skapa kontakter – men gärna för utveckling och insatser som kan påverka de stora utsläppskällorna på marken.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.