Social pelare i EU uppe för diskussion

0
1229

Foto: Ingenjören
Representanter från TCO, Saco, LO och Svenskt Näringsliv diskuterade förslaget till social pelare, tillsammans med Allan Larsson, särskild rådgivare till Jean-Claude Juncker i frågan. Foto: Ingenjören

Sociala faktorer ska spela in i den ekonomiska politiken tycker EU-kommissionen och lade i tisdags fram ett förslag utifrån det. – Syftet är att åstadkomma en bättre balans mellan det finansiella Europa och det sociala Europa, sade Allan Larsson, särskild rådgivare till Jean-Claude Juncker, vid ett seminarium på fredagen.

EU:s pelare för sociala rättigheter

Förslaget till social pelare är inriktat på EMU-länderna, men alla EU-länder är välkomna att delta. Under 2016 är EU-kommissionens förslag ute för konsultation.

Den sociala pelaren ska enligt nuvarande plan inrättas i början av 2017.

Läs mer om den sociala pelaren här.

Hög arbetslöshet och svag sysselsättning präglar EU i dag. Cirka 22 miljoner EU-medborgare var arbetslösa i november 2015, enligt statistik från Eurostat. Utvecklingen för de svagare EU-länderna har också avstannat och klyftorna ökar. Samtidigt befinner vi oss i en stark förändring, bland annat med det framväxande digitala arbetslivet och högre krav på kompetens. Det är aspekter som ger bakgrund till arbetet med den sociala pelaren, enligt Allan Larsson, socialdemokratisk finansminister 1990–1991 och i dag särskild rådgivare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Allan Larsson presenterade förslaget till social pelare vid ett seminarium i Europahuset i Stockholm på fredagsmorgonen.

– Syftet är att åstadkomma en bättre balans mellan det finansiella Europa och det sociala Europa, förklarade Allan Larsson.

Enligt Jean-Claude Juncker behövs en social pelare för att den europeiska arbetsmarknaden blir allt mer sammanlänkad. Ska den inre marknaden fungera behövs ett djupare samarbete länder emellan, annars riskerar EU-länderna att sänka sin standard för att försöka bli så attraktiva som möjligt för arbetsgivare. Detta riskerar i sin tur göra arbetstagare mer utsatta, menar Juncker. Även om samarbetet bör fördjupas är förslaget till social pelare inriktat på att frågorna ska lösas så nära medborgarna som möjligt, då EU-länderna inte har en enhetlig social modell utan många olika.

Det första förslag till sociala pelare som lades fram i tisdags, den 8 mars, består av totalt 20 områden och tar upp frågor som minimilöner, föräldraledighet och arbetslöshetsersättning. Ett område handlar om utbildning och livslångt lärande, ett område där det finns stora skillnader mellan EU-länderna.

Att just livslångt lärande tas upp i förslaget välkomnade Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO, som deltog i paneldiskussionen. Det är ett sätt att bemöta både digitalisering och globalisering, menade han. Det behövs fler insatser för dem som står utanför arbetsmarknaden, då en alltför låg andel arbetslösa får kompetensutveckling, ansåg Mika Domisch.

Göran Arrius, Sacos ordförande, höll med om att detta är en brist. Om man har ett jobb eller inte innebär kanske den största sociala skillnaden, men det är också ett problem att personer som har ett jobb inte kan leva på sin lön, sade han.

– EU handlar i stor utsträckning om att konkurrera på lika villkor. Att det ska finnas någon form av likformighet även i sociala frågor tycker jag är viktigt för att vi ska konkurrera på lika villkor.

Ellen Nygren, ombudsman på LO:s internationella enhet, ansåg att det behövs mer arbete för att komma tillrätta med växande klyftor och fattigdom i EU. Målen får inte bara bli en dekor, utan måste också bli verklighet. De mål som har syftat till att minska fattigdomen har inte gett önskade resultat och här finns mer att göra.

Sysselsättningen i Europa är ett problem, men det beror inte på bristande ambitioner när det gäller sociala frågor, utan avsaknad av sociala resurser, menade Sverker Rudeberg, expert på arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv, och tog Grekland som exempel. Han var också kritisk till att förslaget fokuserade framför allt på dem som redan är i arbete, då de som står utanför arbetsmarknaden också måste tas med.

Mika Domisch betonade vikten av att EU respekterar den kollektivavtalsmodell som finns i Sverige, även i arbetet med en social pelare. För oss här i Sverige är partsmodellen en självklarhet, men så är det inte i de flesta andra EU-länder. Också Göran Arrius var inne på vikten av att stå fast vid den svenska partsmodellen.

– Det gäller att vi verkligen bevakar de områden som vi är bra på. Man märker att EU glömmer bort att vi i Sverige har en särskild modell, sade han.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.