Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Koldioxidlagring kanske behövs

Koldioxidlagring kanske behövs

Koldioxid
Foto: Hramovnick/Thinkstock

Koldioxidlagringen är långt från uträknad. I fredags anordnade den grönliberala tankesmedjan Fores ett seminarium om tekniken. Koldioxidlagring i samband med eldning av biobränslen är i stort sett det enda sättet att få till stora så kallade minusutsläpp av växthusgaser.

Koldioxidlagring, även kallat CCS – Carbon Capture and Storage, är en kontroversiell teknik. Länge var miljöorganisationerna helt emot idén. De tyckte att det var en dyr och krånglig teknik som tog resursers från de verkligt viktiga åtgärderna, att minska förbränningen av fossila bränslen över huvud taget. Men efter det stora klimatmötet i Paris slutet av 2015, där man kom överens om att försöka begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader Celsius, har tongångarna ändrats något.

På ett seminarium i Stockholm fredagen den 11 mars, anordnat av den gröna liberala tankesmedjan Fores, var talarna ganska överens om att tekniken kan komma att spela en roll. I en rapport som Fores släppte i samband med seminariet skriver tankesmedjans vd Mattias Goldmann i förordet att tekniken är mogen för storskalig introduktion.

Filip Johnsson, professor i energi och miljö vid Chalmers, lade fram tre argument för tekniken.
1. Det finns enorma mängder kol i marken.

– I fossilrika länder fortsätter investeringarna i fossila bränslen att öka, sade han. Antingen tar man ett politiskt beslut om att lämna kolet i marken, eller så tillämpar man koldioxidlagring.

2. Tekniken behövs om den svenska basindustrin ska klara målet om att vara fossilfritt 2050. Andra metoder som att modernisera processerna räcker bara halvvägs.

3. Vi kommer att behöva nettonegativa utsläpp för att klara klimatmålen. I Sverige eldar vi till stor del med biobränslen, vilket tillsammans med koldioxidlagring kan leda till ett uttag av koldioxid ur atmosfären. Detta eftersom växterna tar upp koldioxid ur atmosfären när de växer. När den koldioxiden avskiljs vid eldning och lagras på stort djup, blir resultatet ett minusutsläpp.

CCS-fakta

Några fördelar med CCS:

  • CCS ökar chansen att nå tvågradersmålet.
  • CCS gör det billigare att nå målet än utan.
  • Erfarenheterna av tekniken hittills är överlag positiva.
  • Det finns tillräckligt med geologisk kapacitet både globalt, för Europa och för Sverige.

 

Några nackdelar med CCS:

  • CCS ökar energianvändningen.
  • CCS från fossilenergi ökar kolbrytningen.
  • CCS kan låsa in samhället i ett beroende av fossila bränslen.
  • Det finns inget ekonomiskt incitament för bio-CCS.

 

Läs Fores rapport

Svante Axelsson, naturskyddsföreningens generalsekreterare, inledde med en blinkning till kärnkraftsomröstningen 1980.

– Biobränsleeldning tillsammans med koldioxidlagring är ju så att säga linje två i den här frågan, sade han och lockade publiken till skratt.

Han sade sig vara skeptisk till koldioxidlagring för kraftproduktion, eftersom det skulle kunna bidra till att låsa samhället vid eldning av fossila bränslen. Han ville hellre se tekniken i basindustrin som också står för stora koldioxidutsläpp. Han sade att han absolut inte var frälst på tekniken, men ändå ville ha med den i paletten av möjliga lösningar.

Globalt finns i dag finns 14 storskaliga projekt för koldioxidlagring i drift. Sju i USA, Två i Kanada, två i Norge och ett var i Algeriet, Brasilien och Saudiarabien. Fyra projekt i EU befinner sig i planeringsstadiet, tre i Storbritannien och ett i Holland. Men tekniken är dyr och ett av de brittiska projekten är hotat på grund av bristande finansiering.

En nyckelfråga för tekniken är allmänhetens inställning. På seminariet citerades Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma som tidigare har konstaterat:

”Om samhället inte accepterar att vi pumpar koldioxid tillbaka in i marken, då kan man fetglömma den här lösningen. Om man inte tar in aspekten med samhällets bemötande, då riskerar man att satsa pengar på fel häst.”

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Innan man börja avskilja och lagra hett och utspädd koldioxid från förbränningsgaser, vilket kräver en hel del energi, borde man ta tillvara koldioxiden som kallt och koncentrerat bildas vid jäsning eller avskiljs från metanet vid rötning av biogas. Plocka det lågt hängande frukterna först!

Lämna ett svar till Thorsten Schütte Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Blöta fotspår på en brygga

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 15 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 15 augusti. Trevlig sommar! 
Mest lästa artiklar på Ingenjören.se

Löneskillnader, nytt studiestöd och 4-dagarsvecka – det här är mest läst i år

0
Hur stor skillnad är det mellan ingenjörslönerna? Hur fungerar studiestödet för yrkesverksamma? Ska erfarna bli provanställda? Och hur funkar fyradagarsveckan i Belgien? Här är årets mest lästa artiklar på Ingenjören.se.
Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

1
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

3
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

1
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA