Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Utbildningspremien alltmer urholkad

Utbildningspremien alltmer urholkad

Mynt
Foto: MarianVejcik/Thinkstock

Enligt Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät ökar ingenjörernas löner endast sakta. Utbildningspremien urholkas och kvinnorna kommer ikapp alldeles för långsamt. Det effektivaste sättet att få upp lönen är att byta jobb.

Det går trögt för ingenjörerna att höja sina löner. I Sveriges Ingenjörers senaste löneenkät, den för 2015, ligger civilingenjörernas kurvor för lönenivåer påtagligt stilla. Medianen för ingångslönerna har ökat från runt 28 000 kronor i månaden för 2011 till cirka 30 000 för 2015. Under samma tid har medianlönen efter 30 års yrkesliv ökat från cirka 54 000 till runt 58 000 kronor i månaden.

Medellöner KR/MÅN

Privat sektor

Civilingenjör: 50 700

Högskoleingenjör: 40 800

Statlig sektor

Civilingenjör: 44 800

Högskoleingenjör: 39 100

Kommunal sektor

Civilingenjör: 43 400

Högskoleingenjör: 36 100

Läs mer på förbundets webbsida för lönestatistik.

Skillnaden mellan de här lönerna, ingångslönen och lönen efter 30 år, ligger i stort sett oförändrad sedan år 2000. Även lönespridningen ligger stilla. Uttryckt som relationen mellan övre och undre lönekvartil, har den legat och fluktuerat mellan 1,45 och 1,5 ända sedan år 2000.

En sak som däremot förändrats under 2000-talet är utbildningspremien, det vill säga civilingenjörens medellön dividerad med arbetarens, båda i privat sektor. Utbildningspremien sjunker sakta men säkert. År 2000 låg den på cirka 1,96. Under IT-boomen steg den fram till 2001, till närmare 2,0. Sedan dess har den fallit nästan konstant och är i dag nere på cirka 1,8. Räknat ännu längre tillbaka så har emellertid även utbildningspremien fluktuerat mellan 1,8 och 2,0 ända sedan 1980.

Som alltid är det en metod som framstår som det klart bästa sättet att höja sin lön: att byta jobb. Det gäller generellt i högre grad ju tidigare i karriären man befinner sig. Under de första åren efter examen får en civilingenjör i medel runt 11-12 procent i löneförhöjning vid ett jobbyte. Den som har jobbat i 20 år och byter jobb får i medel cirka 7 procent.

Titel

Löneenkäten som Sveriges Ingenjörer skickar ut i oktober varje år till samtliga yrkesverksamma medlemmar fick i år, med en svarsprocent på 62 procent sammanlagt 69 600 svar. Andelen kvinnor ligger kvar på 27 procent. Andelen civilingenjörer är 68 procent, högskoleingenjörer 20 procent, gymnasieingenjörer 5 procent och andra utbildningar 7 procent.

I undersökningen är det kvinnorna som har uppgett de högsta individuella löneökningarna, i synnerhet de som har haft lönesamtal. Kvinnorna i förbundet har dock en något lägre medelålder, och eftersom yngre medarbetare i regel har en brantare lönekurva, förklarar det delvis deras något större löneökningar. Sammantaget har kvinnorna fortfarande något lägre löner än männen. Gapet mellan könen minskar, men endast mycket långsamt.

I en av mätningarna framgår det dock att nyutexaminerade kvinnor numera har samma förväntningar på lön som nyutexaminerade män. Båda grupperna förväntar sig en ingångslön på drygt 30 000 kronor i månaden. Dessvärre antyder statistiken att kvinnorna i realiteten får någon tusenlapp mindre.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Att utbildningspremien blir alltmer urholkad för ingenjörer stämmer.

    Men för vissa andra akademikergrupper är det inte så. Exempel från SACO-lönesök för ingångslöner år 2015:

    Civilingenjörer, medellön: 29 994 kr
    Lärare, medellön: 28 703 kr

    Så lärarna är nu i princip ikapp civilingenjörerna vad det gäller ingångslönen.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA