Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Unga forskare behöver trygghet

Unga forskare behöver trygghet

Inför meriteringsanställningar för yngre forskare. Det skriver företrädare för National Junior Faculty, en organisation för disputerade forskare i början av sin karriär.

I en undersökning som National Junior Faculty lät göra bland unga forskare framkommer att åtta av tio anser sig ha en osäker anställning. Över hälften av dem tycker också att omständigheterna inte tillåter dem att utföra bästa tänkbara forskning.

I samband med undersökningen skrev några representanter för organisationen en debattartikel i Svenska Dagbladet där de lade fram fem förslag för hur man kan förbättra för de unga forskarna, och därmed hur man får bättre forskning.

De vill att mer pengar går till universiteten direkt från staten. I dag kommer en majoritet av forskningspengarna från externa anslagsgivare. De vill också ha en mer transparent rekryteringsprocess. Alltför ofta utlyses en tjänst där man kan se att en viss person är påtänkt för jobbet. De vill också se att en större andel forskningsmedel ges som individuella bidrag. I dag går en stor del av pengarna till riktade satsningar och centrumbildningar av olika slag, skriver de, något som missgynnar de unga forskarnas självständighet.

Dessutom efterfrågar de ett system där unga forskare mer stegvis tvingas tävla med de tunga meriterade professorerna när de söker forskningsfinansiering. I dag kan unga forskare söka så kallade etableringsbidrag i upp till fyra år efter att de har doktorerat. Det gör att de inte alltid måste tävla med de tungt meriterade professorerna. I artikeln i Svenska Dagbladet vill skribenterna ha en tredelning av systemet. Efter etableringsbidragen vill de se att man kan söka konsolideringsbidrag innan man måste ta steget fullt ut och söka bland de seniora bidragen. Ett sådant system finns sedan länge i Europa, och Vetenskapsrådet har nyligen också infört en sådan modell.

Men den kanske viktigaste förändringen vore enligt skribenterna att införa så kallade meriteringsanställningar. Enligt artikelförfattarna innebär dagens system att de unga forskarna lever i en osäker vardag.

Sanna Koskiniemi Foto: Mark Harris

– I stället för att ägna sin energi åt att tänka på ny och spännande forskning, tvingas de ofta lägga mycket tid på att hitta nya forskningspengar och nya anställningar, säger Sanna Koskiniemi, en av artikelförfattarna och forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi på Uppsala universitet.

För de flesta yngre forskare finns i dag tre anställningsalternativ:

1. Att bli forskningsassistent på fyra år, vilket dock inte erbjuder någon fortsättning, utan är en osäker anställningsform.

2. Egenfinansiering, men ingen tjänst, vilket innebär att man får externa anslag från Vinnova, Vetenskapsrådet eller de olika stiftelserna. Även det innebär en osäker forskartillvaro utan långsiktig trygghet.

3. På vissa universitet kan man, om man har tur, få en meriteringsanställning, ett så kallat biträdande lektorat, på fyra år. Men det är i dag mycket ovanligt.

Sanna Koskiniemi skulle helst se att forskarassistenttjänsterna försvann och att man inrättade fler meriteringsanställningar. De finns utomlands och kallas då ofta Tenure tracks. Här vill de unga forskarna dessutom att anställningen förlängs från fyra till sex år. Enligt National Junior Faculty är meriteringgsanställningarna för få, och fyra år är för kort tid för många experimenterande forskare att få fram resultat som är riktigt lovande.

Hur skulle då universitetet göra för att planera in de här tjänsterna?
– Om det till exempel finns en professor på en institution som man vet ska gå i pension om sex år, så kan institutionen utlysa en meriteringsanställning i form av ett biträdande lektorat, säger Sanna Koskiniemi. När de sex åren har gått kan den biträdande lektorn avancera till lektor, om hen uppnått kraven för att befordras till lektor, säger hon.

Sanna Koskiniemi efterlyser också ett system som är likadant på alla lärosäten. I dag skiljer sig kraven på de biträdande lektoraten markant mellan de olika lärosätena. För att gå vidare till lektor krävs på det ena universitet krävs att man har haft en doktorand, på det andra i stället att man har undervisat ett visst antal timmar eller att man har fått en viss mängd forskningsanslag.

– Det här gör att det är jättesvårt att flytta från det ena lärosätet till det andra. Det kan till och med vara olika mellan olika fakulteter på ett och samma universitet, säger hon.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA