Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Unga forskare behöver trygghet

Unga forskare behöver trygghet

Inför meriteringsanställningar för yngre forskare. Det skriver företrädare för National Junior Faculty, en organisation för disputerade forskare i början av sin karriär.

I en undersökning som National Junior Faculty lät göra bland unga forskare framkommer att åtta av tio anser sig ha en osäker anställning. Över hälften av dem tycker också att omständigheterna inte tillåter dem att utföra bästa tänkbara forskning.

I samband med undersökningen skrev några representanter för organisationen en debattartikel i Svenska Dagbladet där de lade fram fem förslag för hur man kan förbättra för de unga forskarna, och därmed hur man får bättre forskning.

De vill att mer pengar går till universiteten direkt från staten. I dag kommer en majoritet av forskningspengarna från externa anslagsgivare. De vill också ha en mer transparent rekryteringsprocess. Alltför ofta utlyses en tjänst där man kan se att en viss person är påtänkt för jobbet. De vill också se att en större andel forskningsmedel ges som individuella bidrag. I dag går en stor del av pengarna till riktade satsningar och centrumbildningar av olika slag, skriver de, något som missgynnar de unga forskarnas självständighet.

Dessutom efterfrågar de ett system där unga forskare mer stegvis tvingas tävla med de tunga meriterade professorerna när de söker forskningsfinansiering. I dag kan unga forskare söka så kallade etableringsbidrag i upp till fyra år efter att de har doktorerat. Det gör att de inte alltid måste tävla med de tungt meriterade professorerna. I artikeln i Svenska Dagbladet vill skribenterna ha en tredelning av systemet. Efter etableringsbidragen vill de se att man kan söka konsolideringsbidrag innan man måste ta steget fullt ut och söka bland de seniora bidragen. Ett sådant system finns sedan länge i Europa, och Vetenskapsrådet har nyligen också infört en sådan modell.

Men den kanske viktigaste förändringen vore enligt skribenterna att införa så kallade meriteringsanställningar. Enligt artikelförfattarna innebär dagens system att de unga forskarna lever i en osäker vardag.

Sanna Koskiniemi Foto: Mark Harris

– I stället för att ägna sin energi åt att tänka på ny och spännande forskning, tvingas de ofta lägga mycket tid på att hitta nya forskningspengar och nya anställningar, säger Sanna Koskiniemi, en av artikelförfattarna och forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi på Uppsala universitet.

För de flesta yngre forskare finns i dag tre anställningsalternativ:

1. Att bli forskningsassistent på fyra år, vilket dock inte erbjuder någon fortsättning, utan är en osäker anställningsform.

2. Egenfinansiering, men ingen tjänst, vilket innebär att man får externa anslag från Vinnova, Vetenskapsrådet eller de olika stiftelserna. Även det innebär en osäker forskartillvaro utan långsiktig trygghet.

3. På vissa universitet kan man, om man har tur, få en meriteringsanställning, ett så kallat biträdande lektorat, på fyra år. Men det är i dag mycket ovanligt.

Sanna Koskiniemi skulle helst se att forskarassistenttjänsterna försvann och att man inrättade fler meriteringsanställningar. De finns utomlands och kallas då ofta Tenure tracks. Här vill de unga forskarna dessutom att anställningen förlängs från fyra till sex år. Enligt National Junior Faculty är meriteringgsanställningarna för få, och fyra år är för kort tid för många experimenterande forskare att få fram resultat som är riktigt lovande.

Hur skulle då universitetet göra för att planera in de här tjänsterna?
– Om det till exempel finns en professor på en institution som man vet ska gå i pension om sex år, så kan institutionen utlysa en meriteringsanställning i form av ett biträdande lektorat, säger Sanna Koskiniemi. När de sex åren har gått kan den biträdande lektorn avancera till lektor, om hen uppnått kraven för att befordras till lektor, säger hon.

Sanna Koskiniemi efterlyser också ett system som är likadant på alla lärosäten. I dag skiljer sig kraven på de biträdande lektoraten markant mellan de olika lärosätena. För att gå vidare till lektor krävs på det ena universitet krävs att man har haft en doktorand, på det andra i stället att man har undervisat ett visst antal timmar eller att man har fått en viss mängd forskningsanslag.

– Det här gör att det är jättesvårt att flytta från det ena lärosätet till det andra. Det kan till och med vara olika mellan olika fakulteter på ett och samma universitet, säger hon.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

21
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

1
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA