Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

0
1100

Enligt ett svenskt lagförslag ska visselblåsare som i strid med lagen utsätts för repressalier av arbetsgivaren få rätt till skadestånd, något som kan ses som ett led i ökat skydd för visselblåsare. Samtidigt har EU-parlamentet nyligen beslutat om nya direktiv som kritiker menar kan lägga en större börda på visselblåsare och begränsa allmänhetens rätt till information.

Helen Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Förslaget till den nya svenska lag som väntas träda i kraft i januari nästa år kan ses som ett sätt att öka skyddet för visselblåsare då arbetstagare, inhyrda inkluderat, som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den nya lagen ska ha rätt till skadestånd. Lagen påverkar inte lojalitets– eller tystnadsplikten eller rätten att avslöja företagshemligheter och förutsättningen för att man ska kunna få rätt till skadestånd är att man har hållit sig till de rutiner som gäller för visselblåsare. Det innebär bland annat att man ska ha larmat om ett missförhållande internt i första hand och först därefter externt, utom i särskilda fall, förklarar Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

– Vi tycker att det nya lagförslaget är bra på så sätt att vi ser att man har tagit hänsyn till våra synpunkter då även inhyrda nu ska omfattas av skyddet, lagen ska bli tvingande för arbetsgivarna och ska gälla hela arbetsmarknaden och inte bara på arbetsplatser med kollektivavtal, säger Helene Sjöman till Ingenjören.

Allvarliga missförhållanden är sådana missförhållanden som kan leda till fängelse. Det kan finnas en viss risk att arbetstagare inte vågar blåsa i visslan då det kan vara svårt att bedöma vilken typ av missförhållanden som hör till de allvarliga.

läs mer

Anställda på en statlig och kommunal myndighet, eller på ett kommunalt bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över, omfattas av meddelarfrihet – så länge det inte handlar om kvalificerade uppgifter, till exempel sådant som rör rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär bland annat att den offentliganställda får vända sig till media och berätta något som är hemligt om syftet är att det ska publiceras. Hemliga uppgifter får tjänstemannen meddela muntligt eller referera till.

För både offentliga och hemliga uppgifter gäller att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har lämnat ut uppgiften. Det gäller dock inte för kvalificerat hemliga uppgifter eller handlingar med hemligt innehåll som har lämnats ut.

Arbetstagarens lojalitetsplikt och i vissa fall företagshemlighetslagen gäller även arbetstagare i viss mån, vilket gör att prövning kan ske i varje enskilt fall.

Journalister som har tagit emot ett tips eller en uppgift får inte röja identiteten för den som vill vara anonym.

Läs mer om meddelarfrihet här.

– Lagförslaget är positivt, men det kunde vara ännu bättre. Arbetstagaren kan få skadestånd, men är i egentlig mening inte riktigt skyddad från repressalier då lagen får effekt först när man har utsatts för dem. Vi skulle också gärna ha sett att lagen inte bara omfattade allvarliga missförhållanden, säger Helene Sjöman.

Samtidigt som Sverige kan lagstifta om ett starkare skydd för visselblåsare har EU-parlamentet i förra veckan röstat för ett nytt direktiv som handlar om skydd för företagshemligheter. Syftet med direktivet är att skydda företag mot att deras företagshemligheter olovligen stjäls, används eller avslöjas och att skydda innovation och skapande i Europa. Men enligt en debattartikel av EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), som skrevs inför omröstningen, kan det också leda till ”ökat hemlighetsmakeri” , en begränsning av allmänhetens rätt till information och större börda på visselblåsare. Max Andersson skriver att direktivet ger företagen ”överdrivna rättigheter att definiera något som en företagshemlighet”, vilket kan leda till minskad insyn i företagens verksamhet. Visselblåsare måste också själva bevisa att de har läckt information för allmänhetens bästa, skriver han.

De erfarenheter och den kompetens som arbetstagare har fått på en viss arbetsplats riskerar också att klassas som företagshemligheter, varnar Max Andersson, vilket kan skapa hinder för arbetstagaren som vill byta jobb.

Eu-parlamentariker Maria Björk (V) har också uttryckt sig kritisk till EU-direktivet.

– Definitionen av företagshemlighet är alldeles för svepande. Detta i kombination med omvänd bevisbörda och dyra bötesbelopp innebär att en våt filt riskerar läggas över den undersökande journalistiken, säger Malin Björk till DN.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.