Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Enligt ett svenskt lagförslag ska visselblåsare som i strid med lagen utsätts för repressalier av arbetsgivaren få rätt till skadestånd, något som kan ses som ett led i ökat skydd för visselblåsare. Samtidigt har EU-parlamentet nyligen beslutat om nya direktiv som kritiker menar kan lägga en större börda på visselblåsare och begränsa allmänhetens rätt till information.

Helen Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Förslaget till den nya svenska lag som väntas träda i kraft i januari nästa år kan ses som ett sätt att öka skyddet för visselblåsare då arbetstagare, inhyrda inkluderat, som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den nya lagen ska ha rätt till skadestånd. Lagen påverkar inte lojalitets– eller tystnadsplikten eller rätten att avslöja företagshemligheter och förutsättningen för att man ska kunna få rätt till skadestånd är att man har hållit sig till de rutiner som gäller för visselblåsare. Det innebär bland annat att man ska ha larmat om ett missförhållande internt i första hand och först därefter externt, utom i särskilda fall, förklarar Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

– Vi tycker att det nya lagförslaget är bra på så sätt att vi ser att man har tagit hänsyn till våra synpunkter då även inhyrda nu ska omfattas av skyddet, lagen ska bli tvingande för arbetsgivarna och ska gälla hela arbetsmarknaden och inte bara på arbetsplatser med kollektivavtal, säger Helene Sjöman till Ingenjören.

Allvarliga missförhållanden är sådana missförhållanden som kan leda till fängelse. Det kan finnas en viss risk att arbetstagare inte vågar blåsa i visslan då det kan vara svårt att bedöma vilken typ av missförhållanden som hör till de allvarliga.

läs mer

Anställda på en statlig och kommunal myndighet, eller på ett kommunalt bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över, omfattas av meddelarfrihet – så länge det inte handlar om kvalificerade uppgifter, till exempel sådant som rör rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär bland annat att den offentliganställda får vända sig till media och berätta något som är hemligt om syftet är att det ska publiceras. Hemliga uppgifter får tjänstemannen meddela muntligt eller referera till.

För både offentliga och hemliga uppgifter gäller att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har lämnat ut uppgiften. Det gäller dock inte för kvalificerat hemliga uppgifter eller handlingar med hemligt innehåll som har lämnats ut.

Arbetstagarens lojalitetsplikt och i vissa fall företagshemlighetslagen gäller även arbetstagare i viss mån, vilket gör att prövning kan ske i varje enskilt fall.

Journalister som har tagit emot ett tips eller en uppgift får inte röja identiteten för den som vill vara anonym.

Läs mer om meddelarfrihet här.

– Lagförslaget är positivt, men det kunde vara ännu bättre. Arbetstagaren kan få skadestånd, men är i egentlig mening inte riktigt skyddad från repressalier då lagen får effekt först när man har utsatts för dem. Vi skulle också gärna ha sett att lagen inte bara omfattade allvarliga missförhållanden, säger Helene Sjöman.

Samtidigt som Sverige kan lagstifta om ett starkare skydd för visselblåsare har EU-parlamentet i förra veckan röstat för ett nytt direktiv som handlar om skydd för företagshemligheter. Syftet med direktivet är att skydda företag mot att deras företagshemligheter olovligen stjäls, används eller avslöjas och att skydda innovation och skapande i Europa. Men enligt en debattartikel av EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), som skrevs inför omröstningen, kan det också leda till ”ökat hemlighetsmakeri” , en begränsning av allmänhetens rätt till information och större börda på visselblåsare. Max Andersson skriver att direktivet ger företagen ”överdrivna rättigheter att definiera något som en företagshemlighet”, vilket kan leda till minskad insyn i företagens verksamhet. Visselblåsare måste också själva bevisa att de har läckt information för allmänhetens bästa, skriver han.

De erfarenheter och den kompetens som arbetstagare har fått på en viss arbetsplats riskerar också att klassas som företagshemligheter, varnar Max Andersson, vilket kan skapa hinder för arbetstagaren som vill byta jobb.

Eu-parlamentariker Maria Björk (V) har också uttryckt sig kritisk till EU-direktivet.

– Definitionen av företagshemlighet är alldeles för svepande. Detta i kombination med omvänd bevisbörda och dyra bötesbelopp innebär att en våt filt riskerar läggas över den undersökande journalistiken, säger Malin Björk till DN.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

0
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

4
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

Svårt att reparera missade mattekunskaper

6
Trots extra satsningar på fler undervisningstimmar i skolan sjunker betygen i matematik. I sjätte klass har matematikämnet det lägst genomsnittliga betyget jämfört med alla andra ämnen.

Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

10
Fram till 2035 beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka med närmare 40 procent. Tillgången beräknas under samma period bli något lägre, visar en prognos från SCB.

Så ser Trafikverket på arbetslivet post-corona

3
Det senaste året har bidragit med många lärdomar som Trafikverket tar med sig till arbetslivet post-corona.

VI REKOMMENDERAR

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

TOPPLISTA