Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Enligt ett svenskt lagförslag ska visselblåsare som i strid med lagen utsätts för repressalier av arbetsgivaren få rätt till skadestånd, något som kan ses som ett led i ökat skydd för visselblåsare. Samtidigt har EU-parlamentet nyligen beslutat om nya direktiv som kritiker menar kan lägga en större börda på visselblåsare och begränsa allmänhetens rätt till information.

Helen Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Förslaget till den nya svenska lag som väntas träda i kraft i januari nästa år kan ses som ett sätt att öka skyddet för visselblåsare då arbetstagare, inhyrda inkluderat, som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den nya lagen ska ha rätt till skadestånd. Lagen påverkar inte lojalitets– eller tystnadsplikten eller rätten att avslöja företagshemligheter och förutsättningen för att man ska kunna få rätt till skadestånd är att man har hållit sig till de rutiner som gäller för visselblåsare. Det innebär bland annat att man ska ha larmat om ett missförhållande internt i första hand och först därefter externt, utom i särskilda fall, förklarar Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

– Vi tycker att det nya lagförslaget är bra på så sätt att vi ser att man har tagit hänsyn till våra synpunkter då även inhyrda nu ska omfattas av skyddet, lagen ska bli tvingande för arbetsgivarna och ska gälla hela arbetsmarknaden och inte bara på arbetsplatser med kollektivavtal, säger Helene Sjöman till Ingenjören.

Allvarliga missförhållanden är sådana missförhållanden som kan leda till fängelse. Det kan finnas en viss risk att arbetstagare inte vågar blåsa i visslan då det kan vara svårt att bedöma vilken typ av missförhållanden som hör till de allvarliga.

läs mer

Anställda på en statlig och kommunal myndighet, eller på ett kommunalt bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över, omfattas av meddelarfrihet – så länge det inte handlar om kvalificerade uppgifter, till exempel sådant som rör rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär bland annat att den offentliganställda får vända sig till media och berätta något som är hemligt om syftet är att det ska publiceras. Hemliga uppgifter får tjänstemannen meddela muntligt eller referera till.

För både offentliga och hemliga uppgifter gäller att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har lämnat ut uppgiften. Det gäller dock inte för kvalificerat hemliga uppgifter eller handlingar med hemligt innehåll som har lämnats ut.

Arbetstagarens lojalitetsplikt och i vissa fall företagshemlighetslagen gäller även arbetstagare i viss mån, vilket gör att prövning kan ske i varje enskilt fall.

Journalister som har tagit emot ett tips eller en uppgift får inte röja identiteten för den som vill vara anonym.

Läs mer om meddelarfrihet här.

– Lagförslaget är positivt, men det kunde vara ännu bättre. Arbetstagaren kan få skadestånd, men är i egentlig mening inte riktigt skyddad från repressalier då lagen får effekt först när man har utsatts för dem. Vi skulle också gärna ha sett att lagen inte bara omfattade allvarliga missförhållanden, säger Helene Sjöman.

Samtidigt som Sverige kan lagstifta om ett starkare skydd för visselblåsare har EU-parlamentet i förra veckan röstat för ett nytt direktiv som handlar om skydd för företagshemligheter. Syftet med direktivet är att skydda företag mot att deras företagshemligheter olovligen stjäls, används eller avslöjas och att skydda innovation och skapande i Europa. Men enligt en debattartikel av EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), som skrevs inför omröstningen, kan det också leda till ”ökat hemlighetsmakeri” , en begränsning av allmänhetens rätt till information och större börda på visselblåsare. Max Andersson skriver att direktivet ger företagen ”överdrivna rättigheter att definiera något som en företagshemlighet”, vilket kan leda till minskad insyn i företagens verksamhet. Visselblåsare måste också själva bevisa att de har läckt information för allmänhetens bästa, skriver han.

De erfarenheter och den kompetens som arbetstagare har fått på en viss arbetsplats riskerar också att klassas som företagshemligheter, varnar Max Andersson, vilket kan skapa hinder för arbetstagaren som vill byta jobb.

Eu-parlamentariker Maria Björk (V) har också uttryckt sig kritisk till EU-direktivet.

– Definitionen av företagshemlighet är alldeles för svepande. Detta i kombination med omvänd bevisbörda och dyra bötesbelopp innebär att en våt filt riskerar läggas över den undersökande journalistiken, säger Malin Björk till DN.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas den nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

4
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA