Kommuner hoppas på nyanlända ingenjörer

5
2692

Ingenjörerna från Syrien är efterfrågade av många kommuner utanför storstäderna. Från vänster: Ahmad Alhamad, Mohammed Khalili, Abdukarim Khalili och Maen Haseani. Foto: Karin Virgin
Ingenjörerna från Syrien är efterfrågade av många kommuner utanför storstäderna. Från vänster: Ahmad Alhamad, Mohammed Khalili, Abdukarim Khalili och Maen Haseani. Foto: Karin Virgin

Det är stor brist på VA-ingenjörer i Göteborgsregionen. Samtidigt tar det flera år för nyanlända ingenjörer att få jobb i Sverige. Ett nystartat projekt ger ingenjörer praktik i VA-branschen och kommunerna hoppas kunna lösa sina rekryteringsproblem.

I ett konferensrum i Gårda i Göteborg sitter Ahmad Alhamad och lyssnar uppmärksamt på ombudsmannen Jennifer Nilson Fridell från Sveriges Ingenjörer. Ahmad flydde från Syrien för ungefär 1,5 år sedan och i dag får han lära sig vad ett kollektivavtal är och den svenska modellen fungerar.

Ahmad är en av nio nyanlända ingenjörer som har fått praktik i det nystartade pilotprojektet Regionalt snabbspår för VA-ingenjörer. Praktiken varvas med en kurs i yrkessvenska där ingenjörerna får bekanta sig med VA-branschen och lära sig hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

Ahmad är väg- och vatteningenjör från Damaskus. Efter sin examen hann Ahmad arbeta några år innan kriget tvingade honom att fly till Sverige. Efter drygt 1,5 år har han äntligen tagit ett första steg mot ett ingenjörsjobb.

Ahmad Alhamad
Ahmad Alhamad

– Jag praktiserar på Gryaab, ett kommunalt bolag som ägs av sju kommuner. Gryab driver reningsverket Ryaverket och jag började min praktik i mars, berättar han under fikapausen. Han tycker att det är roligt och han lär sig hela tiden nya saker.

– Vi undersöker bland annat hur man kan få ut mer metan ur slam vid olika temperaturer, förklarar Ahmad. Han pratar långsamt och letar efter orden, ibland blir det stopp, men då försöker någon av de andra praktikanterna hjälpa till att hitta rätt ord.

Bredvid Ahmad sitter Abdulkarim Khalili som också praktiserar på Gryaab. Han är kemiingenjör från staden Homs och mitt emot honom sitter hans yngre bror Mohammad Khalili som är VA-ingenjör.

– Vi flydde hit tillsammans direkt efter min examen. Jag har sökt jättemånga jobb sedan vi kom hit, alla möjliga jobb, men det har varit svårt. Nu har jag fått praktik som VA-ingenjör i Ale kommun och jag började förra veckan, säger Muhammed.

Många av de nyanläda ingenjörerna är i 30-årsåldern. Maen Haswanai är äldre och har jobbat 25 år som ingenjör i Syrien. Nu bor han i Åmål tillsammans med fruk och två barn och pendlar över två timmar morgon och kväll till sin praktik på Gryaab.

Maen Haswani
Maen Haswani

– Det är en lång resa men jag trivs så bra. Här i Sverige får man som ingenjör mer ansvar. Chefen bestämmer inte allt. Var och en får ta egna beslut inom intt område, säger han.

Initiativet till projektet Regionalt snabbspår för VA-ingenjörer kommer från Göteborgsregionens kommunförbund, GR, som har sett hur svårt Göteborgs kranskommuner länge har haft att rekrytera erfarna VA-ingenjörer.

Lisa Ström
Lisa Ström

– Bland de nyanlända ingenjörerna finns det många som har en inriktning mot vatten- och avlopp, väg- och vatten eller kemi. Några är nyutbildade men många har långt erfarenhet. Genom praktiken lär de sig svenska snabbare och framför allt får de referenser och ett kontaktnät, säger Lisa Ström, projektledare på GR.

Varje praktikant har en eller två handledare på arbetsplatsen som lotsar dem rätt, hjälper dem att utvecklas och gör efter praktiken en yrkesbedömning som kan hjälpa de nyanlända till ett jobb i branschen. Kommunerna som tar emot praktikanter garanterar inga anställningar men chanserna till jobb är goda eftersom behovet är stort.

Peter Fahar
Peter Fahar

I Ale kommun är VA-chefen Peter Fahar en av två handledare för Mohammad Khalili. När Peter började som VA-chef i kommunen 2014 hade två civilingenjörer på VA-enheten precis hade slutat. Ett akut rekryteringsbehov hade uppstått men det var inget som oroade Peter. Han räknade med att snabbt ha två erfarna ingenjörer på plats.

– Det tog 8 månader att kunna bemanna de två tjänsterna och någon med erfarenhet fick vi inte tag i. De två som rekryterades hade båda mycket mindre erfarenhet än vi sökte, säger han.

När Peter därför fick frågan om Ale kommun ville vara med i projektet som erbjuder praktik till nyanlända VA-ingenjörer svarade han ja direkt. Hans egen bakgrund har dessutom gett honom insikt hur svårt det kan vara att få jobb när man har ett utländskt namn. Han kom själv till Sverige med sin familj från Iran som trettonåring och har valt att byta förnamn.

Det är ett enormt slöseri att duktiga ingenjörer från andra länder inte får jobb när många arbetsgivare har svårt att få tag i den kompetensen som de behöver.

– Det är ett enormt slöseri att duktiga ingenjörer från andra länder inte får jobb när många arbetsgivare har svårt att få tag i den kompetensen som de behöver, säger Peter Fahar.

För Mohammed Khalili ser chansen att få en anställning i Ale kommun efter praktikperioden ganska ljus ut.

– I oktober när Mohammeds praktik är slut kommer vi att behöva rekrytera två ingenjörer. Om allt fungerar som vi hoppas kommer vi kunna erbjuda Mohammed en av de två tjänsterna, säger Peter Fahar.

Fördelen med att praktisera i en liten kommun är många tycker både Peter Fahar och flera av de andra handledarna.

– Det krävs en bred kompetens för att arbeta med VA-frågor i en liten kommun. Bortsett från ren teknisk kompetens bör man kunna lite juridik eftersom vi måste förhålla oss till vattentjänstlagen. Det är också bra att även kunna lite geologi, lite kemi och ekologi. Miljö- och kretsloppsfrågor är förstås jätteviktiga i Lerum som har ambitionen att bli Sveriges ledande miljökommun 2025, säger Johan Gustafsson, VA-tekniker i Lerums kommun.

Han är handledare för den enda praktikanten i gruppen som inte är från Syrien. Det är Marta Partyka som kommer från Polen och som har bott två år i Sverige.

Det är inget krav att deltagarna ska ha fått sina betyg från hemländerna validerade. Några har lyckts få det, andra inte. Eftersom det inte finns något register över de nyanländas utbildningar har GR tagit hjälp från olika håll för att hitta dem.

– Vi har bland annat samarbetat med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, Integrationscentrum och Athena Integration här i Göteborg som rent praktiskt har knackat dörr på asylboenden för att hitta utbildade VA-ingenjörer, säger Lisa Ström.

I januari hade projektet fått in 40 ansökningar och ett antal valdes ut för intervjuer och djupare kartläggning av kompetens. Efter en matchningsprocess mot kommunernas olika behov har varje kommun som medverkar sedan fått förslag på en eller flera kandidater.

Lisa Ström både tror och hoppas att projektet kan växa i olika riktningar.

Vi tittar redan nu på hur vi skulle kunna utöka projektet. Det finns flera yrkesgrupper inom samhällsbyggnads-sektorn som också har stora rekryteringsbehov.

– Vi tittar redan nu på hur vi skulle kunna utöka projektet. Det finns flera yrkesgrupper inom samhällsbyggnadssektorn som också har stora rekryteringsbehov. Efterfrågan på ingenjörer inom byggsektorn är till exempel jättestor i Göteborgsregionen i och med av alla stora infrastruktursatsningar, säger Lisa Ström.

Jennifer Nilson Fridell från Sveriges Ingenjörer har på två och en halv timme lyckats sammanfatta det viktigaste kring lagar och avtal på svensk arbetsmarknad. Dessutom på ett förbluffande underhållande sätt. Hon har pratat engelska men stannat upp och skrivit några nyckelord på svenska på ett blädderblock: semesterlagen, tjänstledigt, försäkringskassan och kollektivavtal.

Jeniffer Nilsson Fridell från Sveriges Ingenjörer berättade vad de nyanlända måste tänka på innan de skriver på ett anställningsavtal.
Jennifer Nilson Fridell från Sveriges Ingenjörer berättade vad de nyanlända måste tänka på innan de skriver på ett anställningsavtal.

Några gånger har Jennifer blivit avbruten med frågor. Är det sant att man kan få ledigt för att studera? Kan man också få ledigt för att starta ett företag? Jennifer förklarar allt från konkurrensklausuler till friskvårdsbidrag. Mest av allt trycker hon på att ingenjörerna ska vara noga med att läsa sina anställningskontrakt.

– Never sign anything unless you are 100 percent sure of what is agreed, säger Jennifer.

Sista halvtimmen ägnar hon åt att prata om det som för många nyanlända är nästan svårast att förstå. Mycket svårare än lagar och avtal.

– You must understand the importance of fika, säger Jennifer och praktikanterna börjar småskratta.

Varför är det så viktigt att vara med på fikarasterna på jobbet, varför frågar alla svenskar sina kolleger vad de har gjort i helgen, varför pratar alla om vädret och om mat? Fniss och skratt sprider sig i rummet. Det här är någon som alla känner igen.

Det låter roligt men Jennifer förklarar att det är viktigare än många kanske tror att också delta i det sociala umgänget på arbetsplatsen. Hon berättar om en utländsk ingenjör, en medlem i Sveriges Ingenjörer, som kontaktade förbundet för att få hjälp. Kvinnan upplevde att hon var utstött på jobbet. Jennifer lyssnade på hennes berättelse och insåg efter en stund att kvinnan aldrig tog en paus i arbetet för att fika med kollegerna. Kvinnan tyckte att de kändes illojalt mot arbetsgivaren att fika på arbetstid.

– Jag förklarade hur fikat är en del av kulturen på svenska arbetsplatser och föreslog att hon skulle vara med, kanske till och med ta med sig något hembakat från sitt land till en fredagsfika. En tid senare hörde kvinnan av sig igen och berättade att hon hade börjat fika och dessutom tagit med sig hembakat. Det hade gjort stor skillnad. Nu hade hon varit ute och lunchat med några kvinnliga kolleger.

Karin Virgin

5 KOMMENTARER

  1. @Derek Banks

    Staten säger en sak, tyvärr så är det fortfarande upp till den enskilda kommun att ta besluten och avsätta resurser.

  2. @Ingenjören

    Så kan det också vara. När jag tar upp praktik eller att jag kan börja med en lägre lön får jag till svar att ”vi måste fortfarande hitta en anställd som ska handleda dig och det kommer kosta pengar”.

    Detta gäller yrken inom offentlig sektor, du vet de som politikerna sägs satsa mest på för att minska arbetslösheten.

  3. @Derek Banks

    För att vara ärlig så gissar jag att industriföretagen inte lägger speciellt mycket pengar själva. Troligen så är det staten som subventionerar. Dock så undrar jag var ingenjörsfacket är. Det verkar inte ha hänt speciellt mycket efter att de granskade ingenjörsbristen för 1.5 år sedan i ett nummer av facktidningen.

  4. Jag håller med dig @Ingenjören. Det enda som skiljer mig från de är att jag har svensk examen och talar svenska språket flytande. Det känns lite förolämpande att företagen inom industriområdena är beredda att lägga ner stora resurser för att erbjuda de arbete (vägledning och utbildning) medan man själv precis som du nämner får höra att man saknar erfarenhet och inte kan få någon hjälp av arbetsförmedlingen.

  5. Vad är skillnaden mellan dessa ingenjörer och övriga ingenjörer? Jag har själv en civilingeninjörsutbildning och möts överallt av beskedet att jag saknar tillräcklig praktisk erfarenhet.

Lämna ett svar till Ingenjören Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt för att stärka olika delar av utbildningen.

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.

Högskolor tar fram utbildningar för ingenjörer i industrin

Tretton lärosäten har tillsammans tagit fram digitala utbildningar för yrkesverksamma ingenjörer inom industrin. Efter årsskiftet kan 1 000 utbildningsplatser bli tillgängliga.

Göteborgs första stadsbonde är en ingenjör

Klara Hansson är stadsbonde i Göteborg. "Jag inser att jag har stor nytta av mina ingenjörskunskaper i det jobb jag har nu" berättar hon.
Hemarbetsplats

Tänk på ljuset på (hemma)kontoret

Får kökslampan eller mysbelysningen fungera som arbetslampor när du jobbar hemma? Här ger synergonomen Per Nylén råd för hemmakontoret och kontoret.