”Skolan ska lära ut kreativitet”

0
899

En välbesökt mässa. Foto: SETT-mässan

För att dagens ungdomar ska få en plats på framtidens digitaliserade arbetsmarknad, måste de redan i skolan lära sig att tänka kreativt och kritiskt. SETT, mässan för modernt och innovativt lärande, visar lärarna vägen till nya undervisningsformer.

Den stora mässhallen i Kista är full av montrar med digitala system för att få eleverna att lära sig bättre och snabbare. Flera montrar har gigantiska surfplattor med pedagogiska spel där man klickar sig fram, andra erbjuder 3D-upplevelser eller film. Några kommuner har egna montrar och mellan montrarna står flera laddskåp för mobiler och läsplattor.

Mässan heter SETT, vilket står för Scandinavian Educational Technology Transformation, och säger sig vara Skandinaviens största inom modernt och innovativt lärande. Förra året fick mässan över 10 000 besök. Mässan pågår i år mellan den 26 och 28 april, och det är ganska trångt på golvet mellan montrarna.

SETT

I år är femte året som SETT-dagarna arrangeras. Mässan riktar sig till lärare och annan personal inom skolan.

Även föreläsningarna drar folk. En av de första handlar om att utveckla elevernas förmåga till problemlösning och samarbete, alltmer betraktat som just den sortens kunskap som ungdomar kommer att behöva i arbetslivet under det tjugoförsta århundradet.

Anna Carlsson, projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting, pratar om det internationella projektet Collaborative Assessment Alliance som handlar om att försöka se vilka kunskaper och förmågor som dagens barn behöver lära sig för framtidens arbetsmarknad.

– Nu efterfrågas analysförmåga och idérikedom, säger hon.

Hon beskriver begreppet ”21st century skills”, det vill säga det tjugoförsta århundradets förmågor. Det handlar om kritiskt tänkande, kommunikation, kreativitet och samarbete. Det här är kunskaper som människorna kommer att behöva om de ska kunna ta plats i den digitaliserade och automatiserade värld som väntar runt hörnet.

– I det moderna samhället är nästan allting problemlösning, säger Anna Carlsson, och tillägger att undersökningar visat att man redan i dag kan se att de som har hög problemlösningsförmåga i högre grad också har en anställning än de med lägre problemlösningsförmåga.

Inom projektet jobbar man bland annat med att utforma undervisning och tester för att utveckla och mäta så kallad kollaborativ problemlösningsförmåga. I testerna sitter två elever vid varsin dator och ska lösa ett gemensamt problem. Var och en av dem ser bara halva problemet, och därför måste de kommunicera med varandra på olika sätt.

2015 gjordes de första Pisa-testerna på kollaborativt samarbete. Resultatet redovisas först i slutet av 2016, men oroväckande för Sveriges del är att svenska elever inte gjorde så bra ifrån sig i ett enklare problemlösningstest 2012. De hamnade en bit under Pisas genomsnitt.

De olika kunskapsbegrepp som nämns i samband med det tjugoförsta århundradets förmågor finns med i den svenska läroplanen, men en föreläsare konstaterar att de inte betonas i kunskapskraven.

En annan föreläsning handlar om ett sätt att låta eleverna bekanta sig med morgondagens teknik. I Hultsfreds kommun har man köpt in 3D-skrivare som används i undervisningen i skolorna. Det var efter att kommunchefen hade besökt ett makerspace och blivit inspirerad.

På vägen ut från besöket den första dagen passerar jag bland annat flera bord med färgglada robotar där barn och vuxna pysslar med elektronik och mekanik, och går sedan förbi montrar där man saluför webbaserade plattformar för förbättrad inlärning av matematik, engelska eller svenska.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.