Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Svårt få EU att förstå svensk modell

Svårt få EU att förstå svensk modell

Byggjobbare är en yrkeskategori med hög andel utstationerade. Foto hxdbzxy/Thinkstock

Det är svårt att få européerna på kontinenten att förstå den svenska regleringen av arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hävdade dock under en av paneldebatterna på Europadagen att hon vinner mark i sina förhandlingar.

EU-dagen som i år anordnades av LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv hölls i går på Södra Teatern i Stockholm. En av paneldebatterna handlade om svårigheten att få respekt i EU för den svenska modellen som inte bara bygger på lagstiftning, utan på att arbetsmarknadens parter kommer överens.

Moderatorn Magnus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, frågade om EU hotar den svenska modellen.

Karl Petter Thorwaldsson, LO-ordförande, var orolig för en allt tydligare press på den svenska modellen från andra länder.

– Viljan att göra lönebildningen till en europeisk fråga växer hela tiden, sade han. Jag får som ledamot i europafacket lägga allt större del av min arbetstid på att freda den svenska modellen. De har allt mindre förståelse för den särart vi har i de nordiska länderna.

Han såg två anledningar. Den ena var att man i Tyskland införde något som kallas för minijobb. Efter att de infördes föll även andra löner ner mot de låga lönerna i dessa minijobb. Den andra anledningen är, enligt Karl Petter Thorwaldsson, att lönerna i de östeuropeiska länderna inte har lyfts nämnvärt under de dryga tio år som de har varit medlemmar i EU. De försöker därför höja lönerna lagvägen. Han trodde dock att eftersom Sverige fortfarande har höga löner och ändå kan skryta med stor konkurrenskraft så ser övriga EU att vår modell står sig stark.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson poängterade fördelen med den svenska modellen, att den gör arbetsmarknaden mer flexibel och ger färre konflikter. Alla andra är avundsjuka på den, sade hon, men tillade att de inte förstår hur den fungerar och att vi därför måste kämpa för den.

Ylva Johansson beskrev också förhandlingarna som hon har lett den senaste tiden för att ändra det så kallade utstationeringsdirektivet för att få till stånd en förändring så att svenska fackförbund kan kräva jämbördiga löner även för anställda som kommer till Sverige från fattigare länder för att jobba.

Förhandlingarna om de nya direktiven är inte klara än, men hon lät ändå ganska nöjd med de förändringar som hon menade är på väg, att kollektivavtalen ska räknas och att krav på minimilöner – som i praktiken har tolkats som maximilöner – ska ändras till krav på lika ersättning.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, försvarade också den svenska modellen, men hon var inte så imponerad av ändringsförslagen till utstationeringsdirektivet. Hon konstaterade att systemet som det är i dag också låter länder med lägre produktivitet vara med och konkurrera.

– De länder som har lägre löner ser det här som rent protektionistiskt, och jag tror att det kanske ligger någonting i det, sade hon.

Hon pekade på att de utstationerade arbetstagarna i Sverige endast är någonstans mellan 6 000 och 10 000 personer, alltså en mycket liten del av den svenska arbetsmarknaden. Hon hävdade också att problemen med utstationeringsdirektivet främst ligger i de företag som inte följer de regler som redan finns.

Ändringar i direktivet

Den 8 mars presenterade Ylva Johansson och statsminister Stefan Löfven förslaget till ändringar i utstationerings-direktivet. Se deras presskonferens här.

Sacos remissyttrande ser du här.

Moderatorn tog upp en annan fråga, den om förslaget till ett nytt upphandlingsdirektiv som ska kräva att företag som lägger bud i offentliga upphandlingar ska kunna uppvisa åtminstone kollektivavtalsliknande villkor.

Vad är kollektivavtalsliknande villkor, undrade moderatorn.

Carola Lemne var mycket missnöjd med det förslaget, huvudsakligen för att det är tänkt att en myndighet ska bedöma vad som liknar ett kollektivavtal. Vilket av alla 600 kollektivavtal ska det likna, undrade hon.

Ylva Johansson tyckte inte att det problemet är så stort. Hon betonade att det är så mycket pengar det handlar om – 600 miljarder kronor per år – och att det vore illa om vi inte skulle använda dem för att stödja den svenska modellen.

Karl-Petter Thorwaldsson konstaterade, med en nick mot Carola Lemne, att vi i Sverige, liksom Danmark, borde komma överens om vad ett kollektivavtal egentligen är. Då hade det blivit mindre krångligt för Ylva Johansson.

– Men där är vi inte i dag, sade han.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Så här fungerar det nya omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA