Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Anställd på lärosätet – men hur länge?

Anställd på lärosätet – men hur länge?

Hur stor andel av personalen som är visstidsanställd skiljer sig kraftigt åt mellan landets högskolor. Vilka tankar ligger bakom deras olika vägval?

Det var i Almedalen 2013 som Sulf presenterade en rapport som visade att svenska lärosäten hade i genomsnitt 33 procent av sin undervisande och forskande personal visstidsanställd. Stockholms universitet stack ut med sina 40 procent.

— Vi hade redan inlett processen, men då fick en av våra tidigare dekaner i uppdrag att noggrannare titta på hur det såg ut hos oss, säger Marie Högström, personalchef, Stockholms universitet.

Resultatet blev att universitets rektor Astrid Söderbergh Widding fattade beslutet att aktivt arbeta för att minska andelen tidsbegränsade anställningar.

En konkret förändring som snabbt gav effekt var beslutet att forskare som fått finansiering för minst två års arbete skulle tillsvidareanställas. Områdena fick också i uppdrag att dels granska sina rutiner för tidsbegränsade läraranställningar (för att i möjligaste mån omfatta minst tre månader på halvtid), dels se över sina anställningsprocesser.

Skälet till att man ville förändra var en önskan om att vara en attraktiv arbetsgivare.

— En klok och sund arbetsgivare, som Marie Högström säger.

Idag är det enligt henne den rådande attityden inom Stockholms universitet, att man helst vill tillsvidareanställa. Visst är det så att man som forskare riskerar att bli uppsagd efter två år på grund av medelbrist om man inte lyckas lösa fortsatt finansiering, men de åren har ändå varit tryggare.

Riktigt vad förändringen inneburit sedan 2013 vill Marie Högström inte ge någon siffra på – ”det beror så mycket på hur man räknar” – men hon ser ett tydligt trendbrott med betydligt fler tillsvidareanställningar både när det gäller lärare och forskare.

På Chalmers ligger man idag på samma höga nivå som utmärkte Stockholms universitet 2013 – runt 40 procent av personalen är visstidsanställd. Enligt personaldirektören Lisskulla Lindström är anställningsformerna föremål för ständigt pågående diskussioner i Chalmers ledning.

Hur ska lärosätet göra för att vara en attraktiv arbetsgivare? För lärare? För doktorander?

En förändring som infördes vid årsskiftet 2015/2016 är att forskarassistenter enligt amerikansk modell erbjuds vad som kallas tenure track, en form av garanti där de – om de levererar efter överenskommelse – blir garanterade en anställning efter fyra år. På det stora hela tycker Lisskulla Lindström att Chalmers har en god balans mellan anställningsformerna som det ser ut just nu.

— Jag upplever inte att vi anses som mindre attraktiv arbetsplats på grund av hur stor andel av personalen som har tidsbegränsade anställningar, eftersom många visstidsanställningar är meriteringstjänster.

En nackdel, som hon ser det, med att tillsvidareanställa enligt Stockholms universitets modell är att om högskolan vill säga upp en forskare efter två år på grund av bristande medel, är det inte självklart just den forskaren som får gå, det beror på turordningskretsen. Visserligen har den enskilda individen fått trygghet under två år men priset, menar hon, kan vara en ökad oro i personalgruppen.

— Om det ska fungera på det viset att man redan från början vet att man säger upp någon efter två år om det saknas pengar – då måste det vara oerhört tydligt uttalat redan vid anställningen, säger Lisskulla Lindström.

Hon poängterar att Chalmers inte vill uppfattas som en sämre arbetsgivare än andra men påminner om att akademin har en lång tradition av visstidsanställningar.

— I vilken annan bransch är det vanligt att man blir tillsvidareanställd först runt 40?

En högskola som sticker ut i motsatt riktning är Högskolan i Borås med bara 13 procent av personalstyrkan på 700 personer visstidsanställda. Enligt HR-specialist Sara Svensson är anställningsformer ingen stor fråga för ledningen på Högskolan i Borås.

— Utgångspunkten är tillsvidareanställning. Det är så vi har det, säger hon.

De olika befattningar, exempelvis doktorander, postdocs och biträdande lektorer, som enligt Högskoleförordningen har tidsbegränsningsgrund får tidsbegränsade tjänster. I övrigt försöker man tillsvidareanställa. Till viss del tror Sara Svensson att andelen visstidsanställda är resultatet av en inställning från ledningens sida.

— Men den främsta förklaringen till skillnaderna är nog att de stora universiteten har mer forskningsmedel vilket kan ge fler doktorander och forskare med tidsbegränsade anställningar, säger hon.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA