Robottekniken ännu omogen

1
1743

Tekniken kring självkörande bilar lockar med enorma vinster. Men tekniken lämnar ännu en hel del i övrigt att önska. På Icra, en av världens mest prominenta mässor om robotforskning, visar forskarna på trenderna.

Både fötter och hjul tar sig över heltäckningsmattan i Waterfronts mässhall i Stockholm. En ung man från Fetch robotics säger sig vara på jakt efter en kopp kaffe, men bara någon meter bakom honom skyndar en liten robot. När den unge mannen plötsligt ändrar riktning, stannar roboten upp en bråkdel av en sekund, vrider sig en aning, och fortsätter strax i mannens fotspår. Roboten ser mest ut som en liten låda på hjul, och är tänkt att fungera som ett slags fraktpall åt lagerarbetare, men i hälarna på den unge mannen påminner den mer om en trofast men mekanisk hund.

Mässhallen är fylld av montrar, varav några är svenska. Husqvarnas gräsklippare puttrar omkring på en fläck med konstgjord gräsmatta och ABB visar sin nya smidiga tvåarmade robot som ska kunna samarbeta med folk. Det svenska robothuvudet Furhat är också på plats och pratar lite med mässbesökarna.

Bakom ett galler stiger en kameraförsedd fyrpropellers drönare från ett japanskt företag till ögonhöjd, där den stannar, så gott som helt stilla i luften. Något som ser ut som en leksaksbil kör sakta förbi på golvet. Den kommer från det israeliska företaget Cogniteam och är en liten robot avsedd för forskare som vill ha ett färdigt autonomt system för att testa olika tillämpningar på.

I ett av mässans rum pågår en annorlunda tävling: Airbus shopfloor challenge, där olika lag tävlar om vems robot som bäst kan borra 245 hål i en aluminiumskiva. Skivan representerar ett flygplansskrov och arbetet ska utföras av en autonom robot och varje korrekt borrat hål ger poäng. Förstapriset i tävlingen är 20 000 amerikanska dollar. I en deltävling räknar tävlingsledaren ner från tio, varpå robotarna börjar borra. En av robotarna rör sig inte, och operatören som sitter vid en bärbar dator slår ut med händerna.

– Something must be wrong, säger han uppgivet, medan han djupt koncentrerad knappar vidare för att hitta felet.

Samtidigt rullar mängder med föreläsningar i de olika salarna. En av onsdagens huvudtalare är Karl Iagnemma från MIT i USA som talar om självkörande bilar. Han ger en enkel förklaring till varför så många företag, även utanför den gamla bilindustrin, satsar på självkörande bilar.

– Värdet av den nya marknaden räknas i tusentals miljarder dollar, säger han.

Han säger också att han först trodde att lockelsen med självkörande bilar skulle vara extratillägg som automatisk parkering. Men det som lockar allmänheten är snarare själva transporttjänsterna. När man åker kan man ägna sig åt helt andra saker än att koncentrera sig på vägen framåt. Självkörande bilar bedöms ge säkrare trafik, mindre köer, och inte minst möjligheten att dela bilar.

– Redan i dag har ni kanske inte två bilar, säger amerikanen. Ni kanske åker med Uber i stället. Men med autonoma bilar behöver man kanske ingen bil alls.

Men han tillägger att många företag nu på grund av de hägrande vinsterna ger sig in i projekt med självkörande bilar, och att tekniken nästan inte hinner med.

– Det är som att vi har kastat oss ut ur planet och först nu börjat sy ihop fallskärmen, säger han.

Han sade att han i och för sig var mycket imponerad av att Googles självkörande bil hade kört många tusen mil utan olyckor. Men egentligen är det inget bra mått på systemets duglighet.

– Autonoma system måste vara perfekta till 99,99 procent… och ett valfritt antal nior där efter kommat, säger han.

Ett av de problem som fortfarande måste lösas är att lära systemen att räkna ut vad andra i trafiken tänker göra härnäst. Ett annat är att känna igen ovanliga eller oväntade miljöer som exempelvis vägarbeten. En tredje utmaning är att klara de förstnämnda utmaningarna med tillräckligt billig teknik.

Karl Iagnemma spådde annars att en av de svåraste utmaningarna kan bli den gradvisa övergången från bilar som styrs av en människa till bilar som styrs av artificiell intelligens. Man måste bevisa att man har ett robust system för delad kontroll mellan människa och maskin.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Jag tror att det vore ett misstag att införa delvis självkörande bilar, som kräver en förare som ingriper ibland. Om föraren inte måste vara aktiv hela tiden är det stor risk att hen inte är beredd när det väl gäller.

    Självkörande bilar måste vara helt självkörande. Det ska inte ens kärvas att någon människa sitter i. Kontrollerna ska bara vara att bestämma vart man ska åka, och möjligtvis en nödbroms.

    I princip räcker det att en självkörande bil kör lika säkert som en genomsnittlig mänsklig förare, så att antalet trafikolyckor inte ökar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.