Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Miljö Så kan Sverige klara miljömålen

Så kan Sverige klara miljömålen

Klimatmålet kräver att fossila bränslen fasas ut på ett effektivt sätt, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet. Foto: Ingenjören
Klimatmålet kräver att fossila bränslen fasas ut på ett effektivt sätt, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet. Foto: Ingenjören

Till år 2050 ska Sverige klara ett nettoutsläpp av växthusgaser som är lika med noll, men hur når vi bäst dit?

Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker, har lett det arbete i Miljömålsberedningen som har handlat om att ge förslag på hur den svenska klimatpolitiken ska utformas. Ett mål är att Sverige ska nå nettonoll-visionen, att nettoutsläppet av växthusgaser ska vara noll, till år 2050.

Miljömålsberedningens arbete kring detta pågick i 16 månader, för kort tid för ett så komplext uppdrag sade Anders Wijkman under en diskussion om den svenska klimatpolitiken på SNS på torsdagsförmiddagen, men det resulterade ändå i ett slutbetänkande som lämnades till regeringen den 22 juni i år.

För att Sverige ska klara av att bli klimatneutralt är det framför allt tre sektorer man behöver ta tag i enligt Miljömålsberedningen: transport, processindustrin och jordbruk. Dessa sektorer slukar energi i dag, men de kan bli mer effektiva och klimatsmarta. Ny teknik kan bidra till att vi klarar miljömålen, men det kan även priset på utsläpp av växthusgaser göra, att klimatfrågan integreras i alla politikområden och att man satsar på biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Bilåkandet bör enligt Miljömålsberedningen i högre grad ersättas av kollektivtrafik, gång och cykel. En annan fråga är byggen. Det räcker inte att bygga klimatsmarta hus när merparten av byggenas klimatpåverkan sker i själva produktionsfasen, framförde Anders Wijkman.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet, vill att de svenska åtgärderna för klimatet konstrueras så att de kan påverka politiken i andra länder. Klimatfrågan är global och måste lösas globalt, anser han.

– Vi måste sikta högre, sade John Hassler.

Från vänster: Helena Blomquist, Eva Samakovlis, Maria Börjesson, Svante Axelsson och Anders Wijkman. Foto: Ingenjören
Från vänster: Helena Blomquist, Eva Samakovlis, Maria Börjesson, Svante Axelsson och Anders Wijkman. Foto: Ingenjören

För att klara klimatmålen krävs det att fossila bränslen fasas ut på ett effektivt sätt, och det är framför allt utfasningen av kolanvändningen som är det som vi bör prioritera, menar John Hassler, som refererade till en artikel i Nature som handlade om just detta. Han anser att det är rimligt att anta att om vi minskar oljeanvändningen i Sverige så kan den öka i andra länder. En svensk satsning på elbilar kan i värsta fall förvärra problemen om det leder till att bensindrivna bilar ersätts med elbilar i länder med mycket kolkraft, menar han.

Det finns mycket Sverige kan göra redan nu för klimatet för ett relativt sett lågt pris, menar John Hassler, till exempel att köpa utsläppsrätter. Han räknar med att det skulle kosta 2 miljarder kronor per år att klimatneutralisera Sverige.

Världen behöver länder som går före och visar att man tar klimatfrågan på allvar, tycker Anders Wijkman och enligt Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, finns det ett enormt tryck i Sverige att försöka lösa den.

– Jag tror att vi kommer att göra stora underverk faktiskt, sade Svante Axelsson, men framförde också att han tycker att ambitionerna är lite för lågt ställda i dag.

Tekniken kommer att bidra till en snabbare och mer positiv utveckling än vi kan ana, tror Svante Axelsson. Till exempel solceller och allt bättre batterier kan ge oss helt nya möjligheter. Men vi måste också våga satsa på dyra projekt, precis som Tyskland har gjort med solenergin.

– Vi står vid ett fönster, där vi inte anar hur snabbt utvecklingen kommer att gå, sade Svante Axelsson.

Maria Börjesson, docent vid Centrum för transportstudier på KTH, ser det också som fullt möjligt att klara miljömålen, men då behöver man bland annat titta närmare på den energislukande fordonsflottan.

– Man har satsat på subventionering av bränsleffektiva bilar, även om de kanske bara kör på ett bränsle. Man kan satsa mer på bränsleffektivitet i stället, sade hon.

Enligt Maria Börjesson kan också kommuner och regionerna bidra till en positiv förändring genom att fokusera mer på regionförtätning än regionförstoring, att inte bygga stora villaområden långt utanför stan eller externa köpcentrum och genom att prissätta parkering ”till sitt rätta pris”.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Bra referat av ett seminarium om en viktig fråga, där vi ingenjörer förmodligen kommer att ha en viktigt del i omställningen till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser.

    Förstår dock inte hur John Hassler resonerar/spekulerar när han enligt referatet ska ha sagt ”En svensk satsning på elbilar kan i värsta fall förvärra problemen om det leder till att bensindrivna bilar ersätts med elbilar i länder med mycket kolkraft.” Med ett sånt resonemang förutsätter han alltså att länder med mycket kolkraft kommer att fortsätta elda kol för all framtid. Det är inte särskilt sannolikt, då vi ser att t.ex. både Kina och USA nyligen har ratificerat Parisavtalet. 1,5-gradersmålet i Parisavtalet förutsätter ju att kolkraften inte ska kunna finnas kvar i någons land i energisystemet på några decenniers sikt. Så det är ett synnerligen konstigt resonemang av John Hassler. Det är som att han inte inser att givet att Parisavtalet träder i kraft (vilket allt pekar på just nu) så kommer hela världen att ställa om både energisystem och fordonsflottor.

    Så jo, vi borde satsa på elfordon nu, eftersom det är långt mkt energieffektivare än fossildrivna fordon och sen ser vi till att fasa ut kolet samtidigt. Det finns liksom ingen anledning att vänta på att satsa på elbilar tills vi har ett fossilfritt energisystem i hela världen. Särskilt inte när de här och nu gör stor klimatnytta i Sverige där vi redan har ett relativt lågt fossilberoende energisystem.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Unga drömmer om att bli ingenjör

0
Ingenjörsyrket lockar unga, framför allt unga män. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av ungdomsjobbsappen Yepstr. 
Beatrice Silow, Sigma IT

Var tredje skulle tacka nej till jobb utan distansmöjlighet

0
Särskilt mellan 30 och 59 år ställer många krav på en ny arbetsgivare att få jobba på distans, visar en undersökning som Sifo genomfört för Sigma IT.

Se upp så att arbetet inte tar över fritiden

0
Sätt gränser, reflektera och hitta tid för återhämtning. Det är tre bra råd för att hantera stressen i arbetslivet – inte minst när du arbetar hemifrån.

Han har skrivit en spänningsroman om matematik  

0
När ingenjören Martin Ljungqvist läst en bok av Dan Brown och en om matematik fick han idén att skriva en spänningsroman om teknik, matematik och kryptering.

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

6
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA