Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv KTH utbildar för att minska lärarbristen

KTH utbildar för att minska lärarbristen

I somras startade KTH i samarbete med Stockholms universitet en kompletterande pedagogisk utbildning för naturvetare och ingenjörer som vill arbeta som lärare. I januari startar en liknande utbildning men den här gången vänder man sig enbart till disputerade.

Sedan flera år är det brist på ämneslärare på högstadiet och gymnasiet. Därför erbjuder flera lärosäten i Sverige en kompletterande pedagogisk utbildning, så kallad KPU, för att ge akademiker behörighet som ämneslärare. Det är ett viktigt tillskott till ämneslärarutbildningarna, inte minst inom naturvetenskap, matematik och teknik där bristen på behöriga lärare är stor.

I juni startade KTH för första gången en KPU för naturvetare och civilingenjörer och intresset har varit stort. 380 personer sökte de 40 platser som man kunde erbjuda.

Susanne Engström
Susanne Engström

– Vi valde ett lite annorlunda upplägg med utbildning över två somrar med kursstart i juni i år och avslut i augusti nästa år, säger Susanne Engström, universitetslektor och lärare på KTH:s KPU.

Utbildningen sker till stor del på distans vilket gör det möjligt för studenter från hela Sverige att delta. Ungefär tre dagar i månaden arrangeras obligatoriska föreläsningar i Stockholm medan övrig undervisning genomförs via webbaserade seminarier och grupparbeten.

– I kursen ingår att studenterna tillbringar 20 veckor i skolan. Även där kommer vi att använda tekniska hjälpmedel, bland annat webbkameror, för att kunna följa och stötta lärarstudenterna i klassrummen, säger Susanne Engström.

Utbildningen genomförs i samarbete med Stockholms universitet som har lång erfarenhet av lärarutbildningar. Undervisningen är på heltid men några studenter jobbar parallellt.

– En hel del som har läst en lång akademisk utbildning har redan tagit ut fullt studielån och därför kan det vara svårt att studera på heltid. Några har redan fått vikariat som lärare. Det är inget som vi rekommenderar men vi ser att det är möjligt, säger Susanne Engström.

Bland studenterna på utbildningen är åldersspridningen stor och fördelningen mellan könen relativt jämn. Kravet är akademisk utbildning i matematik, naturvetenskap eller teknik. Bland studenterna finns det några som har disputerat. En av dem är Stina Israelsson i Kalmar. Hon har läst biomedicinsk kemi och disputerade för fyra år sedan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Sedan dess har hon arbetat som forskare där.

Stina Israelsson
Stina Israelsson

– Jag vill hellre jobba med människor än med bakterier och läraryrket har jag funderat på länge, ända sedan doktorandtiden, säger hon.

Stina har både som doktorand och forskare gärna tagit på sig utbildningsuppdrag på universitetet och föreläst för skolklasser. Det var på Facebook som hon i våras fick syn på den nystartade kompletterande pedagogiska utbildningen på KTH.

– Det här upplägget passar mig perfekt och studierna fungerar jättebra. Den största skillnaden för mig är att pedagogik är så annorlunda jämfört med naturvetenskap och det innebär ett helt annat sätt att studera. Naturvetenskap följer strikta lagar medan pedagogik också handlar om mig och hur jag agerar. Det är en omställning, säger hon.

Praktikplats har Stina redan ordnat på en skola i Kalmar och när utbildningen är klar i augusti nästa år får hon behörighet att undervisa i kemi på högstadiet och gymnasiet. Nästa steg är att läsa några kurser grön biologi för att få lärarbehörighet även i biologi och naturkunskap.

Det är kontakten med eleverna som Stina mest ser fram emot och helst vill hon jobba på en gymnasieskola.

– Som forskare vill man rädda världen men jag tror att jag kommer att trivas bra som lärare. Jag brinner verkligen för naturvetenskap och hoppas att det ska smitta av sig. Det är en jätterolig utmaning att få ungdomar att tycka att naturvetenskap är intressant och kanske till och med påverka deras yrkesval, säger Stina Israelsson.

På KTH pågår just nu förberedelserna för en ny ansökningsomgång med kursstart i januari men både krav och upplägg på den utbildningen är annorlunda.

Fyra lärosäten i Sverige har fått regeringens uppdrag att under fem år locka forskarutbildade att bli ämneslärare. Bland dem finns KTH och Stockholms universitet som kommer att ha ett gemensamt utbildningsprogram. Utbildningstakten blir högre eftersom utbildningen sträcker sig över 12 månader istället för 15 som den nuvarande.

– Regeringen har också avsatt pengar till utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden som ett extra lockbete, säger Susanne Engström på KTH.

Ansökan för den så kallade forskar-KPU:n öppnar den 3 oktober och information finns på KTH:s hemsida.

Regeringens tanke med satsningen på en forskar-KPU är att forskarna med lärarexamen ska bli lektorer och kunna stötta andra lärare på skolorna med djupare ämneskunskaper.

– Jag tror att alla naturvetare och ingenjörer med erfarenhet från arbete på högskolor och det privata näringslivet kommer bidra med mycket positivt och lyfta undervisningen, säger Susanne Engström på KTH.

Sveriges Ingenjörer är positiva till regeringens ambitioner att locka ingenjörer att skaffa sig lärarkompetens men Josefin Utas, utredare i forsknings- och utbildningsfrågor på förbundet, menar att det också är viktigt att göra satsningar i skolan.

Josefin Utas
Josefin Utas

– Fler ingenjörer, även disputerade, behövs i grundskolan och på gymnasiet. Men det räcker inte att göra vägen till att bli lärare enklare. Tjänsterna inom skolan måste bli mer attraktiva och arbetsmiljön förbättras rejält för att de lärarutbildade ska vilja stanna där. Annars kommer satsningarna på sådana här utbildningar bara bli kostsamma slag i luften, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA