”Svårt att säga vart tekniken leder”

0
1045

De virtuella verkligheterna har börjat sina intåg. Tillsammans med övrig ny teknik kan den i grunden förändra hur människor arbetar och hanterar information. Microsofts HoloLens är inriktad på så kallad förstärkt verklighet.

När jag klickar med fingrarna i luften, dyker plötsligt en lätt genomskinlig haj upp, mitt i rummet, som om den flög omkring i luften. Den börjar simma, på stället. Hajen är en projektion, skapad av det glasögonförsedda headset som jag själv bär på. Ändå, när jag promenerar runt den simmande hajen, stannar den kvar på exakt samma plats.

Om jag skakar lite på huvudet, märks det inte alls på hajen. Inuti headsetet finns accelerometrar, gyron och flera processorer som håller reda på hur mitt huvud rör sig och som omedelbart kompenserar ljusstrålarna så att hajen hela tiden förefaller vara kvar på exakt samma ställe. Det enda som avslöjar att tekniken är ny, är det något begränsade synfältet. När jag går nära hajen och tittar mitt på den, försvinner nosen och yttersta spetsen av stjärtfenan.

Patrik Löwendahl
Patrik Löwendahl, teknik och innovationschef på Avanade. Foto: Avanade

Synen är skapad Microsofts HoloLens, ett headset med ett slags inbyggda glasögon som skapar så kallad förstärkt verklighet. Anordningen placeras på huvudet, ungefär som en cykelhjälm. En justering längst fram och en liten ratt längst bak i nacken ger också rätt anpassning till huvudets storlek.

Med anordningen på huvudet står jag alltså med ett större headset. Till att börja med ser jag min omgivning som vanligt. I det här fallet, ett konferensrum med ett mötesbord och en whiteboard på väggen.

Vi befinner oss i Avanades lokaler i Stockholm. Avanade är ett utvecklingsbolag ägt av Microsoft och Accenture tillsammans, och visningen är en del av marknadsföringen av det nya banbrytande headsetet.

När en skärm uppenbarar sig mitt i rummet förklarar Patrik Löwendahl, teknik- och innovationschef på Avanade, och Scott Leaman på norska Avanade, hur jag ska klicka i luften med fingrarna för att ta mig framåt i den förberedda presentationen.

– Håll fingret rakt upp och klicka sedan ner mot tummen, säger han.

Stående i konferensrummet luftklickar jag mig sedan fram genom visningen. Efter hajen kommer en presentation av datorns historia med virtuella bildskärmar och datorer i rummet. En av bildskärmarna flyger bort till whiteboarden och sätter sig där. Sedan kan jag gå fram till den virtuella skärmen. Då är även den tredimensionell, eller som ett fönster ungefär, och där bakom öppnar sig ett stort men stiliserat datorrum med stordatorer, så som de såg ut på 60-talet. Visningen avslutas med ett regnväder i rummet, och en lek som går ut på att skjuta orange bollar som fastnar på väggar och möbler.

HoloLens har en viss likhet med de omtalade spelglasögonen Oculus Rift. Men medan Oculus stänger ute omvärlden och helt och hållet handlar om att frammana en alternativ verklighet, huvudsakligen för spel, visar HoloLens både verkligheten och överlagrade virtuella objekt. Det kallas förstärkt verklighet.

Tekniken i HoloLens är en vidareutveckling av Microsofts Kinect som kom häromåret. HoloLens finns redan att köpa via webben. Den finns i två varianter. Den ena är den professionella. På frågan om vad den kostar, svarar Patrik Löwendahl att det i stor utsträckning är en förhandlingsfråga. Men det finns nu också en version för allmänheten. Den har samma datorkraft, kostar 3 000 dollar, men har ingen medföljande försäkring. Det finns heller inga spel till den, än så länge.

Scott Leaman m HoloLens
Scott Leaman med HoloLens. Foto: Redaktionen

Spelen kommer alldeles säkert, men enligt Patrik Löwendahl handlar HoloLens för Microsofts del inte om spel i första hand. I stället siktar man på andra företag. Tanken är att bland annat effektivisera konstruktionsarbete med nya produkter. Tekniker som sitter i olika städer, eller olika delar av världen, men som jobbar på samma produkt, kan lätt få upp en tredimensionell bild av sitt gemensamma projekt. En potentiell kund kan också få en visning, inifrån eller utifrån, av en beställd men inte färdigställd produkt.

En tekniker som öppnar huven på en flygmotor skulle genast kunna se instruktionerna som pekar mot varje motordel, precis som på en ritning. Tekniken kan också komma att användas för träning och simuleringar, exempelvis för polis, militär och flygpersonal. Lite virtuell rök i kabinen, och vips så har man en fingerad nödsituation.

När Kinect lanserades dröjde det inte länge förrän användare runtom i världen hittade på användningar av systemet som Microsoft inte hade tänkt sig. Den gången blev upphovsmännen på Microsoft först upprörda innan de insåg att användarnas egen uppfinnarförmåga kunde vara av godo. HoloLens använder förstås Windows 10, och Microsoft hoppas den här gången att användarna ska hitta på egna tillämpningar. Man vill att HoloLens ska bli en egen plattform, precis som persondatorn, smartphonen och surfplattan.

Patrik Löwendahl påpekar att användarna säkert kommer att koppla in egen teknik, som till exempel infraröd teknik, artificiell intelligens, internet of things och big data.

– Vi kan inte ens föreställa oss hur den här tekniken kommer att användas. Det ska bli intressant att se vilka saker som kommer ur det här, säger han.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.