Innovation kan minska samhällsklyftor

0
1147

Foto: Purestock/Thinkstock. Innovationsupphandling kan vara ett sätt att främja innovationer som löser sociala och ekonomiska problem i samhället.
Foto: Purestock/Thinkstock. Innovationsupphandling kan vara ett sätt att främja innovationer som löser sociala och ekonomiska problem i samhället.

Är innovation något som händer tack vare slumpen eller kan vi påverka så att den bidrar till ett mer inkluderande och jämställt samhälle? Ja, är svaret i en studie av systemen i Finland, Sverige och Tyskland. Innovationspolicy kan vara ett sätt att styra samhällsutvecklingen.

Det är tre socialdemokratiska tankesmedjor Arena Idé, Friedrich Ebert Stiftung och Kalevi Sorsa Foundation som tagit fram rapporten ”Policies for Innovation in Times of Digitalization”. Som grund för förslagen i rapporten ligger studier av de enskilda ländernas innovationssystem och hur de har bidragit till samhällsutvecklingen. Att valet föll på Sverige, Finland och Tyskland beror på att alla tre är innovativa välfärdsstater med ett stort exportberoende.

– Vi tänker att innovation kan var något mer än att stödja teknikutveckling och hightech-bolag. Att vi kan styra samhällsutvecklingen mot ett mer inkluderande, demokratiskt och socialt samhälle genom innovationssystemet. Speciellt i neddragningstider tror vi att det är viktigt att innovationssystemet bidrar till att bygga samhället, sade Philip Fink från Friedrich Ebert Stiftung vid presentationen.

Sverige ligger ofta i topp i mätningar av innovationsförmåga och satsningar på innovationer. Vi är duktiga på att stoppa in pengar i systemet men vi är inte effektiva, konstaterade forskaren Lars Fredrik Andersson, Umeå universitet, som har skrivit den svenska delen av studien.

– Produktivitetsutvecklingen har stagnerat sedan tio år i Sverige. I privat sektor går de fortfarande framåt men innovationen i stort och digitaliseringen i synnerhet går långsammare än den borde. Det är en stor utmaning hur vi kan förädla forskning så att vi får innovationer som löser ekonomiska och sociala problem i samhället. Inom offentlig sektor behövs stora investeringar i digitalisering och automatisering.

Just offentlig sektor och statens möjligheter att genom innovationsupphandling driva på utvecklingen och visa på sektorer som det kan löna sig att investera i var något som forskarna bakom rapporten hoppades mycket på. Inte minst för att offentlig verksamhet i alla tre länderna bedömdes ligga efter vad gäller digitalisering och automatisering. I Finland visar studien hur innovationsförmågan sedan 2011 legat på väldigt låga nivåer jämfört med krisen på 90-talet när finska staten satsade och uppmuntrade innovation istället för att som nu ha neddragningar och besparingar som strategi. Investeringarna i utbildning och forskning och utveckling har skurits ner.

– Digitaliseringen är en förändringsagent i dagens samhälle som gör att organisation, affärsmodeller, produktion och utveckling förändras. Den gör att vi måste omdefiniera våra sociala och ekonomiska relationer, säger Philip Fink. Det finns en uppenbar risk för en ytterligare polarisering i samhället mellan dem som kan dra nytta av utvecklingen och dem som ”drabbas” av den. Med en aktiv innovationspolitik som exempelvis främjar innovationsupphandling i offentlig sektor kan vi stödja innovationer som förbättrar välfärdsstaten.

– En kort sammanfattning kan vara att staten, men också EU måste ta sig samman och sätta ned foten i frågan om vilken samhällsutveckling vi ska ha, säger Philip Fink. De nordiska länderna har en stor tillgång i utvecklade välfärdsstater. Vi tycker att de ska satsa på dem och genom bland annat innovationsupphandling i offentlig sektor styra utvecklingen så att den stärker välfärdsstaten.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.