Ingenjörsbristen borde driva upp lönerna

11
2785

Inför avtalsrörelsen varnar Industrins ekonomiska råd för att belasta industrin med ökade kostnader. Sveriges Ingenjörer inser riskerna men varnar också för konsekvenserna av att inte investera i kompetens.

Under avtalsrörelsen 2016 blev industrins roll, som den sektor som sätter märket för löneutvecklingen på arbetsmarknaden, ifrågasatt från flera håll. Förbunden inom LO lyckades inte enas om en samordning av sina lönekrav och flera förbund krävde högre löneökningar än vad Facken inom industrin begärde.

När avtalen så småningom blev klara och påskrivna hamnade de flesta ändå i linje med industrins avtal, alltså 2,2 procents kostnadsökningar och ett ettårigt avtal.

Inför kommande avtalsrörelse finns det fortfarande en osäkerhet om alla sektorer på arbetsmarknaden kommer att acceptera industrins roll som den som sätter märket även om LO-förbunden har enats om en särskild låglönesatsning.

Industrins ekonomiska råd presenterade förra veckan en rapport som beskriver förutsättningarna för kommande avtalsrörelse.

Deras bild av konjunkturläget i Sverige liknar den bild som målades upp förra hösten. Den svenska hemmamarknaden är starkare i år, men de globala förhållandena är något sämre. Sveriges export växte med omkring sex procent 2015 men i år ser tillväxttakten ut att halveras. Utmaningen för svensk industri är att den globala marknaden ”hankar sig fram” och fortfarande inte helt återhämtat sig efter den globala finanskrisen.

Cecilia Hermansson, ordförande för Industrins ekonomiska råd, sa när rapporten presenterades att hon är orolig för att industrins roll kommer att ifrågasättas mer nu när branscher som verkar på hemmamarknaden går så bra.

Industrins roll som fanbärare, den som sätter märket för löneökningarna på hela arbetsmarknaden, ifrågasatts i takt med att industrin får färre anställda och tjänstesektorn växer. Högre löneökningar gynnar främst den inhemska ekonomin, inte exportindustrin.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, tycker att det finns flera skäl till att industrin ska fortsätta att sätta märket för löneökningarna på arbetsmarknaden.

Camilla Frankelius. Pressbild.
Camilla Frankelius.

– Industrin är en konkurrensutsatt bransch där man handlar och konkurrerar med andra länder. Vi har inte låga arbetskraftskostnader i Sverige och det är inte heller något som vi ska sträva efter men det är viktigt att industrin fortsätter att vara konkurrenskraftig. Vi ser att tjänstesektorn växer och kan ha ett utrymme för större löneökningar men stora delar av tjänstesektorn är också väldigt beroende av industrin, säger hon.

Camilla Frankelius tycker att det är viktigt att vara medveten om att jämförelser av arbetskraftskostnader mellan olika länder ofta ger en orättvis bild.

– Det är viktigt att veta vad man lägger in i beräkningarna när man tar fram och jämför arbetskraftskostnader. Olika anläggningar, även inom samma företag, lägger in olika kostnader och då kan beräkningarna vara svåra att jämföra.

Industrins ekonomiska råd skriver i sin rapport att det finns signaler om en växande arbetskraftsbrist, framförallt inom tekniska områden. Enligt Konjunkturinstitutets barometer i juli 2016 redovisar en större andel företag än tidigare brist på arbetskraft. Den ligger nu betydligt över det historiska genomsnittet.

Konjunkturinstitutets statistik visar att 24 procent av företagen inom tillverkningsindustrin uppger att de har brist på tekniska tjänstemän och 17 procent uppger att de har brist på yrkesarbetare. Det är en ökning i förhållande till föregående år och något över industrins historiska genomsnitt. Men bristen på arbetskraft är fortfarande en bra bit ifrån toppnoteringen under högkonjunkturen 2007 då andelen företag som rapporterade brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän var över 30 procent.

Att bristen på kompetens inte leder till större löneglidningar är något som förbryllar många. Enligt logiken om tillgång och efterfrågan borde bristen på ingenjörer driva upp ingenjörslönerna.

– Det största problemet som vi ser är att arbetsgivarna inte betalar mer än de behöver och kanske är ingenjörerna också lite för lojala. Alla kan av olika skäl inte byta jobb men fler ingenjörer borde slå näven i bordet. Om fler söker nya jobb när deras löneutveckling planar ut skapas en större press på arbetsgivarna, säger Camilla Frankelius.

Hon skulle också önska en högre verkningsgrad av de lokala förhandlingarna. Det finns inget i de centrala avtalen som hindrar arbetsgivarna från att betala mer än nivån i avtalet.

– Vi skulle önska att arbetsgivarna i högre grad ger cheferna ansvar för att göra prioriteringar och mandat att sätta löner. Företagen är dåliga på att titta på hur de vill att lönestrukturen ska se ut, säger Camilla Frankelius.

Hon vill också peka på samhällsaspekten av en bra löneutveckling för ingenjörer. Företag som inte betalar för att locka till sig och behålla kompetens riskerar att bli utkonkurrerade.

– Att investera in kompetens är nödvändigt för att företagen ska utvecklas, ta sig in på nya marknader och skapa avknoppningar som ger fler jobb och stimulerar tillväxten i Sverige, säger Camilla Frankelius.

Medan Industrins ekonomiska råd varnar för konsekvenserna av för stora löneökningar gör både Konjunkturinstitutet och Riksbanken prognoser som pekar på starkare arbetsmarknad som bäddar för högre löneökningar och menar att kommande avtalsrörelse kommer att ske i en högkonjunktur. Enligt KI:s prognos blir löneökningarna 3,2 procent 2017 och 3,4 procent 2018.

Även Riksbanken bedömer att löneökningarna blir större kommande år, främst på grund av högre inflation. Riksbankens prognos är att de totala löneökningarna stiger från 2,5 procent i år till cirka 3,5 procent under de kommande åren.

Karin Virgin

11 KOMMENTARER

  1. Ingenjörsbrist är en skröna. Det är ingenjörsjobb som saknas. Det som är faktum är att välutbildade ingenjörer har jobb som kan klaras av med grundskolans matte och endast ohms lag … Man talar om övertoner utan att veta vad fourier analys är o s v
    Det är inte konstigt att man inte kan förhandla upp löner. En ingenjör som hamnar på en sådan plats kan bränna upp sitt examensbevis efter ett par år. Och, dessutom kan han/hon alltid ersättas av en lågutbildad person som har det lilla extra lite socialkompetens.

  2. Största problemet är avtal utan tak. Facket måste driva fram avtal med lönelyft och en procentsats satt på kollektivet. Det kräver sedan lite av lokal facket att säkerställa att avtalet följs men det är enda sättet att få upp lönerna. För då blir det AG som sätter lönepotten och den blir alltid den pott AG avsatt i budget- vilken överraskning. Sitter man sedan i en liten grupp som ska dela det lilla löneutrymmet så blir det inte mycket skillnad på påslag oavsett hur man jobbat under året. Så artikeln har rätt så länge ingenjörerna är lojala och inte driver linjen om rejäla lönelyft och i värsta fall tar strid. Så måste man byta jobb för att växla upp lönen.

    blir summan på kollektivet på budget. Och sitter man en liten grupp på 4-5 stycken finns det inte så mycket att dela på varför alla får i princip samma procentuellt påslag.

    • Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer svarar Sisu Halti: ”Saco har nyligen presenterat en studie där de konstaterar att avtalens konstruktion, dvs siffra eller inte, inte har någon betydelse för utfallen. Sveriges Ingenjörer har i de olika sektorerna och branscherna olika avtalskonstruktioner. Det finns avtal utan centralt satta siffror och avtal med potter eller sk stupstockar. Gemensamt för avtalen är att alla innehåller individuell lönesättning och att chefen och ingenjören ska ha lönesamtal. Dock kan vi se att de som verkligen har lönesamtal också kan påverka sin lön mer än de som avstår eller har en arbetsgivare som inte sköter detta och erbjuder lönesamtal.”

  3. Det gäller att Facket utmanar de som behöver utmanas tex andra akademiska discipliner, industrin mm och påvisar vad de ingenjörsyrket uppnått i samhället och vilken roll det kan spela i framtiden.

    Kunde ingenjörer flytta vatten med akvadukter över gigantiska avstånd, vägar, bygga tempel mm på antikens tiden , och idag rymdfärjor, satelliter, elsystem, flyg etc. och jordnära ting som präglar folks vardag bilar, tv., radio, internet, datorer, mobiler och , paddor mm.

    Idag och framtiden kan det spela en väldigt stor roll för att hantera utmaningen att nå en hållbar framtid.

    Förutsatt att den får rätt förutsättningar både politisk och den kunskap som tas fram ( dvs vad forskas det på) och dessa spelar sin roll.

    Min uppfattning om statusen på yrket höjs i så blir det lättare att driva på för högre löner.

  4. Facket måste gå i bräschen för ingenjörsyrket och styrkan och ha en ingenjörsutbildning.

    Som jag ser ingenjörsyrket så ska inte bara förstå kunskap , skapa kunskap om behov finns utan faktisk omsätta all väsentlig kunskap/ information oavsett akademisk disciplin för ett problem för att nå en praktisk lösning.

    Att förstå ett det finns problem kan många ur ett perspektiv och att skapa en ur det perspektivet lösning, som på pappret ser bra ut fixar nog de flesta. Men hela dilemmat med den metodiken att bara ser med sina akademiska glasögon är att lösningen tar hand om del av problemen och bara det som är väsentliga ut ett viss perspektiv.

    ,
    Men att få en lösning som passar in olika perspektiv, dvs i företagets strukturer, ledningsprinciper, arbetsätt på ett smidigt sätt och är det svåra.

    Det är det enligt min uppfattning inte många yrkesgrupper kapabla eller villiga till att göra. Då det handlar om att att bearbeta kunskap från flera olika perspektiv gör det dem ofta nervösa för de kommer ju utanför sin akademisk trygghetszon. Ännu värre är ju fundamentet för deras tryrgghet, pondus, aktoritet är borta då de lämnar sitt vanliga område samt än värre är att öppna upp sina okunskap inom ett område. Troligt så är det inte heller säkra på vad de är ute efter.

    Det som, enligt min erfarenhet, skiljer en ingenjör från andra område är hen förhåller sig till och måste förhålla sig verkligheten i alla dess perspektiv och inte bara i ett, vilket de flesta andra akademiska discipliner inte kräver, för att hitta en praktisk fungerande lösning.

    Det svåra är ju att som en ingenjör skapa sig en snabb överblick över alla parameterar ( oavsett akademiskt område- ekonomi, naturvetenskap, organisationslära, teknik mm), vilket innebär att läsa in sig i ämnet att prata med sakkunniga på rätt sätt, för att få fram det som väsentligt för att lösa frågan, bedöma vilka av dess paramaterar som måste tas hänsyn till vid lösningen , och sedan komma fram till en lösningen som hanterar och på ett tillfredställande löser detta problem. Utamningen är att få det svåra att verka enkelt

    Det är dilemmat för som jag ser för att det ser enkelt ut tror alla andra att det där var ju inget svårt. Och tänker det skulle jag nog också kunna fixa och ev en bättr lösning. Vilket antagligen beror på att den optimalt mulitdimensionell lösning är ju aldrig ”perfekt ur ett viss perspektiv. Varför sakkunniga ur olika tycker ju att det var ju ingen riktigt bra lösning från deras synvinkel och det skulle de kunna gjort bättre själva.

    Min bedömning är att folk i gemen vet inte vad vi gör eller förstå hur vi som ingenjören jobbar uppskattas inte jobbet generellt.

    Där är ju där facket som jag ser facket har en viktig roll för att höja varumärket ingenjör samt att påvisa varför det är väldigt roligt, utmanande, utvecklande då man ibland måste förstå saker väldigt snabbt men samtidigt har tydligt fokus på målet att hitta en lösning på det problem man fått till sig att lösa.

    Det som talar emot det, om du hamna i fel miljö, dvs icke ingenjörer, är att omgivningen inte till fullo förstår komplexiteten och utmaningarna i arbetet mm och du därmed inte får full uppskattning för det jobb du gör och de resultat du når.

    För i alla fall där du jobbar, vilket är inget ingenjörsyrke, uppskattas inte ingenjörskompetens, förmåga att få fram bra lösningar, egen drivkrav, kunna förstå olika frågeställningar i detalj för at få till bra styrning, generellt målfokus som krävs för att lösa problem mm.

    Utan här i är det att arbete i relativt snäva områden gräva ner sig i detaljer, framföra rätt synpunkter vid möten och framför att brodera ut om olika svårigheter för att komma till rätta på ett problem ( dvs analys och väldigt lite om hur löser vi detta), och hitta någon annat (et är inte vårt ansvar) som kan lösa problemet ( istället för att tag i det) som är minst lika värdefullt.

    Där är dilemma två som jag ser det då ingenjörer vill lösa problem och inte prata om dem. Varför ingenjören generellt inte är så bra att ta för sin sak. För om det är drivkraften skulle de nog valt en annan utbildning.

    Så där har Facket en stor roll att föra ingenjören och ingenjörens talan och skapa förståelse för yrket och dess förutsättningar och vad man uppnå med det ( finns ju goda tider – redan de gamla romarna drog nytta av ingenjörsyrket för att lösa samhällsmässiga problem.

    Då långsiktig hållbara ingenjörsmässiga lösningar bygger på bra underlag. Förser inte naturvetarar och olika andra akademiska discipliner ingenjören och politikerna ger rätt styrning med rätt kunskap kommer en del tekniska lösningar i efterskott inte visa sig så lyckade,

    Som sagt ingenjörerna är redo för matchen om disciplinerna övriga ger oss saker. Där bör Facket gå först som fanbärare.

  5. ’Ingenjörsbristen’ i bestämd form i rubriken. Som om det vore vedertaget att det existerar och att den är känd.

    Självaste facket som ska gå ingenjörers ärenden eldar istället på lögnerna. Vidrigt.

    Rubriken borde vara:
    Tillverkningsindustrin ljuger igen om ingenjörsöverskottet

    Det finns ingen brist. Det finns massvis av ingenjörer som är arbetslösa eller har andra okvalificerade jobb pga att ingenjörsjobben räcker inte till för alla. Det utbildas för många, därför blir det ingenjörsöverskott. Hundratals sökande till varje jobb talar sitt egna tydliga språk.

    Lämna detta fack och skapa ett eget som står upp för oss ingenjörer!

  6. Ska inte facket stå på alla medlemmars sida? Varför kommer det inga jobbiga frågor alls från sveriges ingenjörer om varför nyutexaminerade har så svårt att komma in på arbetsmarknaden trots den påstådda enorma ingenjörsbristen?

  7. Inte om man har en bred ingenjörsexamen och bara har arbetat med tex kundservice, avrop, produktionsteknik/support varvat med omgångar av arbetslöshet i 17 år efter sin utbildning i en stad med ständiga omorganisationer och nedläggningar av företag… Då ligger man inte mycket över LOs klass för ”lågavlönad”. Blev för ett halvår sedan erbjuden 20000/mån av ett bemanningsföretag som administratör på ett statligt verk där deras egna tjänar ca 24 000 – 25 000… men jag fick inte ens det för det visade sig att de skickat mig på fel intervju. Och oftast blir jag bortsorterad som ”överkvalificerad” på jobb jag har erfarenhet av men utan högskolekrav och som för oerfaren på jobb med högskole/ingenjörskrav… Jag har gett upp hoppet om industrin och försöker söka mig till något av stadens statliga verk men kan inte ens få en praktikplats nu då jag blev upplyst av Arbetsförmedlingen att ”nyanlända ” har förtur till det…

  8. Varför envisas Sveriges Ingenjörer med att skjuta över ansvaret för löneökningarna till de enskilda ingenjörerna? Vad är facket till för egentligen? Arbetsgivarna organiserar sig för att hålla nere lönerna, vi borde organisera oss för att få upp dem.

    • Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer svarar Sebastian: ”Löneavtalen bygger på att de lokala parterna omsätter och förhandlar avtalen lokalt på arbetsplatsen. En mycket viktig del då är att bland annat diskutera och komma fram till hur lönestrukturen ska se ut på arbetsplatsen. Avtalen är konstruerade så att chefen och ingenjören ska komma överens om lönen och det är ju dessa två personer som kan och ska göra en bedömning av insatsen och diskutera den enskilda ingenjörens lön. Vi tycker därför att lönesamtalen är mycket viktiga och ingenjören kan där, direkt från sin chef, få veta hur prestationen värderas. Uppstår det oklarheter ska man vända sig till sin lokala förtroendevalda för att ta frågan vidare med arbetsgivaren.
      Vi anser inte att ett avtal där arbetsgivaren och facket sätter lönerna, ovanför medlemmarnas huvuden och utan inblick, är en modell som passar ingenjörer som normalt sett utför olika arbetsuppgifter och gör olika insatser på arbetsplatsen. Vi tror på den individuella lönesättningen som speglar den enskilde ingenjörens bidrag till verksamheten.”

  9. I ett land som har så högt skattetryck ger ju lönehöjningarna i praktiken ingen effekt, varken i plånboken eller för tillväxten. Mer skattepengar till staten har också lågt värde då de används så ineffektivt. Mer betald ledighet är inte heller något värt då de flesta av lojalitet inte tar ut den – bytte själv jobb nyligen och fick många sparade semesterdagar utbetalda. 61% marginalskatt togs på det! Förmåner är ju inte heller någon idé då även dessa ska beskattas.

    Det enda som ger individen något av värde är kortare arbetstid, vilket ger efterfrågan på rekreation i alla former alt. att tiden används till annan samhällsnyttiga initiativ, och i sin tur tillväxt och mer jobbtillfällen, bättre hälsa och lägre kostnader för samhället.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hitta genvägen till ditt nya jobb

Skriv en spontanansökan. Det är ett smart sätt att ta kommandot över jobbsituationen och ökar chansen att turen drabbar just dig.
Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.