Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löneutveckling som avtal med generell lönehöjning. Det visar Sacos utredning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner.

I förra veckan presenterade Sacos utredare, Lena Granqvist och Håkan Regnér, under ett seminarium, sin studie om betydelsen av olika avtalsformer på arbetsmarknaden. Sifferlösa avtal har varit omdiskuterade och utsatts för mycket kritik, men utredarna hittar ingen skillnad mellan sifferlösa avtal och avtal med en siffra som anger en generell lönehöjning.

Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock
Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock

Få undersökningar har gjorts om detta tidigare. Utredarna hänvisade endast till Medlingsinstitutets avtalsstatistik från förra året. Den statistiken pekade åt samma håll, att de olika avtalsformerna ger samma löneutveckling.

Andelen löntagare som har sifferlösa avtal ökar. På den svenska arbetsmarknaden har cirka 23 procent av löntagarna den formen, men bland Sacos medlemmar dominerar den. 67 procent av Sacoförbundens medlemmar har sifferlösa avtal. Särskilt vanligt är det inom offentlig sektor. Inom TCO-förbunden är det cirka 38 procent som har sifferlösa avtal.

Utredarna konstaterade att det bästa sättet att få upp sin lön är att byta jobb och att stiga i graderna. Vilken avtalsform som används i löneförhandlingarna spelar mindre roll. Siffrorna visar att de generellt ger samma löneutveckling. Några små skillnader noterades dock. Kvinnor tycks tjäna något på sifferlösa avtal, medan männen verkar vinna lite grand på avtal med en gemensam pott.

Fackliga företrädare, inbjudna till seminariet, gav sina respektive bilder av olika avtalsformer. Annelie Strandberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, sade att man numera förhandlar sifferlöst eftersom man kände att medlemmarna var så underbetalda och att en siffra snarare tyngde än lyfte lönerna.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, var den av de inbjudna som kraftfullt avvisade sifferlösa avtal.

– För oss är den fackliga idén att reglera lönerna. Varför ska man annars ha ett fackförbund? undrade han.

Han konstaterade att de nordiska länderna de senaste åren haft en förhållandevis stabil löneutveckling, och han menade att det har uppnåtts med siffersatta avtal. Han ansåg att sifferlösa avtal utgör ett hot mot en solidarisk lönepolitik.

Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, tyckte att kritiken mot sifferlösa avtal är motsägelsefull.

– Å ena sidan hävdas det att de ger för höga löner. Å andra sidan säger man att de ger arbetsgivaren för stor makt, sade han och fortsatte:

– Vi ser en alltmer heterogen arbetsmarknad. Svaret kan då aldrig vara att styra upp förhandlingarna från centralt håll. Både medarbetare och lönesättande chefer måste känna att de kan påverka.

Anna-Karin Hatt, ordförande för arbetsgivarorganisationen Almega, var mycket glad över rapporten. Den visar, menade hon, att syftet med sifferlösa avtal främst är att få en mer rättvisande lönebildning. Däremot, sköt hon in, kan en sådan lönesättning sporra alla på ett företag, vilket i sin tur kan ge mer i lönekuvertet. Hon sade vidare att många svenska It-företag inte tycker att dagens kollektivavtal är tillräckligt attraktiva, och att sifferlösa avtal skulle kunna vara en pusselbit i lösningen för att få med dem.

undersökningen

Sacos undersökning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner omfattar förbunden Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Jusek och Naturvetarna, med uppgifter från 88 900 medlemmar i de fyra förbunden. Uppgifterna i undersökningen bygger på data från löneenkäter och tar hänsyn till skillnader i lönenivåer genom att granska löneutvecklingen mellan två år. I undersökningen är 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Rapporten visar samtidigt på en komplex verklighet. Utredarna skriver:

”En annan aspekt på sifferlösa avtal är att arbetsgivarens förhandlingsstyrka i teorin blir relativt stark. Det finns inget som formellt hindrar arbetsgivare från att besluta att lönerna ska ligga still. Eftersom det inte går att ta till lokala konfliktåtgärder har den lokala fackföreningen inga kraftfulla motmedel inom ramen för avtalet. Men de kan säga upp avtalet och påbörja förhandlingar om ett nytt.

Arbetsgivare måste dock väga in att en relativt svag löneutveckling kan medföra hög personalomsättning, samt göra det svårt att rekrytera personal. Men det kan vara mindre problematisk för exempelvis lokala arbetsgivare som är i en monopolställning i en region. Arbetsgivaren vet att regionalt bundna personer som är missnöjda med anställningsvillkoren har svårt att hitta alternativa arbetsgivare. Det betyder att effekter av en avtalskonstruktion kan variera mellan branscher och regioner.”

I den efterföljande paneldiskussionen sade sig ingen av de fackliga företrädarna vara förvånad över resultatet av undersökningen. Torbjörn Johansson från LO höll dock inte med om analysen och vidhöll att LO skulle slåss för siffror i avtalen. De övriga var ganska överens om att de sifferlösa avtalen sannolikt blir vanligare i framtiden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA