Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löneutveckling som avtal med generell lönehöjning. Det visar Sacos utredning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner.

I förra veckan presenterade Sacos utredare, Lena Granqvist och Håkan Regnér, under ett seminarium, sin studie om betydelsen av olika avtalsformer på arbetsmarknaden. Sifferlösa avtal har varit omdiskuterade och utsatts för mycket kritik, men utredarna hittar ingen skillnad mellan sifferlösa avtal och avtal med en siffra som anger en generell lönehöjning.

Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock
Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock

Få undersökningar har gjorts om detta tidigare. Utredarna hänvisade endast till Medlingsinstitutets avtalsstatistik från förra året. Den statistiken pekade åt samma håll, att de olika avtalsformerna ger samma löneutveckling.

Andelen löntagare som har sifferlösa avtal ökar. På den svenska arbetsmarknaden har cirka 23 procent av löntagarna den formen, men bland Sacos medlemmar dominerar den. 67 procent av Sacoförbundens medlemmar har sifferlösa avtal. Särskilt vanligt är det inom offentlig sektor. Inom TCO-förbunden är det cirka 38 procent som har sifferlösa avtal.

Utredarna konstaterade att det bästa sättet att få upp sin lön är att byta jobb och att stiga i graderna. Vilken avtalsform som används i löneförhandlingarna spelar mindre roll. Siffrorna visar att de generellt ger samma löneutveckling. Några små skillnader noterades dock. Kvinnor tycks tjäna något på sifferlösa avtal, medan männen verkar vinna lite grand på avtal med en gemensam pott.

Fackliga företrädare, inbjudna till seminariet, gav sina respektive bilder av olika avtalsformer. Annelie Strandberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, sade att man numera förhandlar sifferlöst eftersom man kände att medlemmarna var så underbetalda och att en siffra snarare tyngde än lyfte lönerna.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, var den av de inbjudna som kraftfullt avvisade sifferlösa avtal.

– För oss är den fackliga idén att reglera lönerna. Varför ska man annars ha ett fackförbund? undrade han.

Han konstaterade att de nordiska länderna de senaste åren haft en förhållandevis stabil löneutveckling, och han menade att det har uppnåtts med siffersatta avtal. Han ansåg att sifferlösa avtal utgör ett hot mot en solidarisk lönepolitik.

Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, tyckte att kritiken mot sifferlösa avtal är motsägelsefull.

– Å ena sidan hävdas det att de ger för höga löner. Å andra sidan säger man att de ger arbetsgivaren för stor makt, sade han och fortsatte:

– Vi ser en alltmer heterogen arbetsmarknad. Svaret kan då aldrig vara att styra upp förhandlingarna från centralt håll. Både medarbetare och lönesättande chefer måste känna att de kan påverka.

Anna-Karin Hatt, ordförande för arbetsgivarorganisationen Almega, var mycket glad över rapporten. Den visar, menade hon, att syftet med sifferlösa avtal främst är att få en mer rättvisande lönebildning. Däremot, sköt hon in, kan en sådan lönesättning sporra alla på ett företag, vilket i sin tur kan ge mer i lönekuvertet. Hon sade vidare att många svenska It-företag inte tycker att dagens kollektivavtal är tillräckligt attraktiva, och att sifferlösa avtal skulle kunna vara en pusselbit i lösningen för att få med dem.

undersökningen

Sacos undersökning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner omfattar förbunden Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Jusek och Naturvetarna, med uppgifter från 88 900 medlemmar i de fyra förbunden. Uppgifterna i undersökningen bygger på data från löneenkäter och tar hänsyn till skillnader i lönenivåer genom att granska löneutvecklingen mellan två år. I undersökningen är 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Rapporten visar samtidigt på en komplex verklighet. Utredarna skriver:

”En annan aspekt på sifferlösa avtal är att arbetsgivarens förhandlingsstyrka i teorin blir relativt stark. Det finns inget som formellt hindrar arbetsgivare från att besluta att lönerna ska ligga still. Eftersom det inte går att ta till lokala konfliktåtgärder har den lokala fackföreningen inga kraftfulla motmedel inom ramen för avtalet. Men de kan säga upp avtalet och påbörja förhandlingar om ett nytt.

Arbetsgivare måste dock väga in att en relativt svag löneutveckling kan medföra hög personalomsättning, samt göra det svårt att rekrytera personal. Men det kan vara mindre problematisk för exempelvis lokala arbetsgivare som är i en monopolställning i en region. Arbetsgivaren vet att regionalt bundna personer som är missnöjda med anställningsvillkoren har svårt att hitta alternativa arbetsgivare. Det betyder att effekter av en avtalskonstruktion kan variera mellan branscher och regioner.”

I den efterföljande paneldiskussionen sade sig ingen av de fackliga företrädarna vara förvånad över resultatet av undersökningen. Torbjörn Johansson från LO höll dock inte med om analysen och vidhöll att LO skulle slåss för siffror i avtalen. De övriga var ganska överens om att de sifferlösa avtalen sannolikt blir vanligare i framtiden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA