Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löner

Sifferlösa avtal ger samma löneutveckling som avtal med generell lönehöjning. Det visar Sacos utredning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner.

I förra veckan presenterade Sacos utredare, Lena Granqvist och Håkan Regnér, under ett seminarium, sin studie om betydelsen av olika avtalsformer på arbetsmarknaden. Sifferlösa avtal har varit omdiskuterade och utsatts för mycket kritik, men utredarna hittar ingen skillnad mellan sifferlösa avtal och avtal med en siffra som anger en generell lönehöjning.

Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock
Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock

Få undersökningar har gjorts om detta tidigare. Utredarna hänvisade endast till Medlingsinstitutets avtalsstatistik från förra året. Den statistiken pekade åt samma håll, att de olika avtalsformerna ger samma löneutveckling.

Andelen löntagare som har sifferlösa avtal ökar. På den svenska arbetsmarknaden har cirka 23 procent av löntagarna den formen, men bland Sacos medlemmar dominerar den. 67 procent av Sacoförbundens medlemmar har sifferlösa avtal. Särskilt vanligt är det inom offentlig sektor. Inom TCO-förbunden är det cirka 38 procent som har sifferlösa avtal.

Utredarna konstaterade att det bästa sättet att få upp sin lön är att byta jobb och att stiga i graderna. Vilken avtalsform som används i löneförhandlingarna spelar mindre roll. Siffrorna visar att de generellt ger samma löneutveckling. Några små skillnader noterades dock. Kvinnor tycks tjäna något på sifferlösa avtal, medan männen verkar vinna lite grand på avtal med en gemensam pott.

Fackliga företrädare, inbjudna till seminariet, gav sina respektive bilder av olika avtalsformer. Annelie Strandberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, sade att man numera förhandlar sifferlöst eftersom man kände att medlemmarna var så underbetalda och att en siffra snarare tyngde än lyfte lönerna.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, var den av de inbjudna som kraftfullt avvisade sifferlösa avtal.

– För oss är den fackliga idén att reglera lönerna. Varför ska man annars ha ett fackförbund? undrade han.

Han konstaterade att de nordiska länderna de senaste åren haft en förhållandevis stabil löneutveckling, och han menade att det har uppnåtts med siffersatta avtal. Han ansåg att sifferlösa avtal utgör ett hot mot en solidarisk lönepolitik.

Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, tyckte att kritiken mot sifferlösa avtal är motsägelsefull.

– Å ena sidan hävdas det att de ger för höga löner. Å andra sidan säger man att de ger arbetsgivaren för stor makt, sade han och fortsatte:

– Vi ser en alltmer heterogen arbetsmarknad. Svaret kan då aldrig vara att styra upp förhandlingarna från centralt håll. Både medarbetare och lönesättande chefer måste känna att de kan påverka.

Anna-Karin Hatt, ordförande för arbetsgivarorganisationen Almega, var mycket glad över rapporten. Den visar, menade hon, att syftet med sifferlösa avtal främst är att få en mer rättvisande lönebildning. Däremot, sköt hon in, kan en sådan lönesättning sporra alla på ett företag, vilket i sin tur kan ge mer i lönekuvertet. Hon sade vidare att många svenska It-företag inte tycker att dagens kollektivavtal är tillräckligt attraktiva, och att sifferlösa avtal skulle kunna vara en pusselbit i lösningen för att få med dem.

undersökningen

Sacos undersökning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner omfattar förbunden Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Jusek och Naturvetarna, med uppgifter från 88 900 medlemmar i de fyra förbunden. Uppgifterna i undersökningen bygger på data från löneenkäter och tar hänsyn till skillnader i lönenivåer genom att granska löneutvecklingen mellan två år. I undersökningen är 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Rapporten visar samtidigt på en komplex verklighet. Utredarna skriver:

”En annan aspekt på sifferlösa avtal är att arbetsgivarens förhandlingsstyrka i teorin blir relativt stark. Det finns inget som formellt hindrar arbetsgivare från att besluta att lönerna ska ligga still. Eftersom det inte går att ta till lokala konfliktåtgärder har den lokala fackföreningen inga kraftfulla motmedel inom ramen för avtalet. Men de kan säga upp avtalet och påbörja förhandlingar om ett nytt.

Arbetsgivare måste dock väga in att en relativt svag löneutveckling kan medföra hög personalomsättning, samt göra det svårt att rekrytera personal. Men det kan vara mindre problematisk för exempelvis lokala arbetsgivare som är i en monopolställning i en region. Arbetsgivaren vet att regionalt bundna personer som är missnöjda med anställningsvillkoren har svårt att hitta alternativa arbetsgivare. Det betyder att effekter av en avtalskonstruktion kan variera mellan branscher och regioner.”

I den efterföljande paneldiskussionen sade sig ingen av de fackliga företrädarna vara förvånad över resultatet av undersökningen. Torbjörn Johansson från LO höll dock inte med om analysen och vidhöll att LO skulle slåss för siffror i avtalen. De övriga var ganska överens om att de sifferlösa avtalen sannolikt blir vanligare i framtiden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA