Sifferlösa avtal ger samma löner

0
1486

Sifferlösa avtal ger samma löneutveckling som avtal med generell lönehöjning. Det visar Sacos utredning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner.

I förra veckan presenterade Sacos utredare, Lena Granqvist och Håkan Regnér, under ett seminarium, sin studie om betydelsen av olika avtalsformer på arbetsmarknaden. Sifferlösa avtal har varit omdiskuterade och utsatts för mycket kritik, men utredarna hittar ingen skillnad mellan sifferlösa avtal och avtal med en siffra som anger en generell lönehöjning.

Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock
Bild: Nikolai Sorokin/Thinkstock

Få undersökningar har gjorts om detta tidigare. Utredarna hänvisade endast till Medlingsinstitutets avtalsstatistik från förra året. Den statistiken pekade åt samma håll, att de olika avtalsformerna ger samma löneutveckling.

Andelen löntagare som har sifferlösa avtal ökar. På den svenska arbetsmarknaden har cirka 23 procent av löntagarna den formen, men bland Sacos medlemmar dominerar den. 67 procent av Sacoförbundens medlemmar har sifferlösa avtal. Särskilt vanligt är det inom offentlig sektor. Inom TCO-förbunden är det cirka 38 procent som har sifferlösa avtal.

Utredarna konstaterade att det bästa sättet att få upp sin lön är att byta jobb och att stiga i graderna. Vilken avtalsform som används i löneförhandlingarna spelar mindre roll. Siffrorna visar att de generellt ger samma löneutveckling. Några små skillnader noterades dock. Kvinnor tycks tjäna något på sifferlösa avtal, medan männen verkar vinna lite grand på avtal med en gemensam pott.

Fackliga företrädare, inbjudna till seminariet, gav sina respektive bilder av olika avtalsformer. Annelie Strandberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, sade att man numera förhandlar sifferlöst eftersom man kände att medlemmarna var så underbetalda och att en siffra snarare tyngde än lyfte lönerna.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, var den av de inbjudna som kraftfullt avvisade sifferlösa avtal.

– För oss är den fackliga idén att reglera lönerna. Varför ska man annars ha ett fackförbund? undrade han.

Han konstaterade att de nordiska länderna de senaste åren haft en förhållandevis stabil löneutveckling, och han menade att det har uppnåtts med siffersatta avtal. Han ansåg att sifferlösa avtal utgör ett hot mot en solidarisk lönepolitik.

Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna, tyckte att kritiken mot sifferlösa avtal är motsägelsefull.

– Å ena sidan hävdas det att de ger för höga löner. Å andra sidan säger man att de ger arbetsgivaren för stor makt, sade han och fortsatte:

– Vi ser en alltmer heterogen arbetsmarknad. Svaret kan då aldrig vara att styra upp förhandlingarna från centralt håll. Både medarbetare och lönesättande chefer måste känna att de kan påverka.

Anna-Karin Hatt, ordförande för arbetsgivarorganisationen Almega, var mycket glad över rapporten. Den visar, menade hon, att syftet med sifferlösa avtal främst är att få en mer rättvisande lönebildning. Däremot, sköt hon in, kan en sådan lönesättning sporra alla på ett företag, vilket i sin tur kan ge mer i lönekuvertet. Hon sade vidare att många svenska It-företag inte tycker att dagens kollektivavtal är tillräckligt attraktiva, och att sifferlösa avtal skulle kunna vara en pusselbit i lösningen för att få med dem.

undersökningen

Sacos undersökning Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner omfattar förbunden Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Jusek och Naturvetarna, med uppgifter från 88 900 medlemmar i de fyra förbunden. Uppgifterna i undersökningen bygger på data från löneenkäter och tar hänsyn till skillnader i lönenivåer genom att granska löneutvecklingen mellan två år. I undersökningen är 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Rapporten visar samtidigt på en komplex verklighet. Utredarna skriver:

”En annan aspekt på sifferlösa avtal är att arbetsgivarens förhandlingsstyrka i teorin blir relativt stark. Det finns inget som formellt hindrar arbetsgivare från att besluta att lönerna ska ligga still. Eftersom det inte går att ta till lokala konfliktåtgärder har den lokala fackföreningen inga kraftfulla motmedel inom ramen för avtalet. Men de kan säga upp avtalet och påbörja förhandlingar om ett nytt.

Arbetsgivare måste dock väga in att en relativt svag löneutveckling kan medföra hög personalomsättning, samt göra det svårt att rekrytera personal. Men det kan vara mindre problematisk för exempelvis lokala arbetsgivare som är i en monopolställning i en region. Arbetsgivaren vet att regionalt bundna personer som är missnöjda med anställningsvillkoren har svårt att hitta alternativa arbetsgivare. Det betyder att effekter av en avtalskonstruktion kan variera mellan branscher och regioner.”

I den efterföljande paneldiskussionen sade sig ingen av de fackliga företrädarna vara förvånad över resultatet av undersökningen. Torbjörn Johansson från LO höll dock inte med om analysen och vidhöll att LO skulle slåss för siffror i avtalen. De övriga var ganska överens om att de sifferlösa avtalen sannolikt blir vanligare i framtiden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.