Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Något färre visstidare på högskolan

Något färre visstidare på högskolan

Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har tidsbegränsade anställningar ökat i Sverige trots att konjunkturen har återhämtat sig. Inom högskolan har i dag 30 procent av lärarna och forskarna en osäker anställning men ny statistik visar att trenden långsamt har vänt.

Den vanligaste formen av anställning i Sverige är en tillsvidareanställning, i vardagligt tal ofta kallad fast anställning. På arbetsmarknaden finns också en växande flora av otrygga anställningar, exempelvis vikariat, allmän visstidsanställning, säsongsanställning och provanställning.

Den stora ökningen skedde efter 1990-talskrisen och därefter har andelen blivit kvar på en hög nivå. Det här framgår av en rapport som Arena Idé som nyligen presenterade.

Under det sista kvartalet 2015 hade 15 procent av de sysselsatta i Sverige någon form av tidsbegränsad anställning. Rapporten visar också att tidsbegränsade anställningar är betydligt vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. 20 procent av arbetarna har tidsbegränsade anställningar jämfört med 12 procent av tjänstemännen.

Bland akademikerna finns det en grupp som tydligt utmärker sig med en betydligt högre andel osäkra anställningar. En sammanställning av statistik från SCB och UKÄ från 2014 visar att 30 procent av lärarna och forskarna  inom högskolan har en tidsbegränsad anställning. Av ingenjörer som arbetar utanför högskolan har hela 97 procent en fast anställning.

På svenska lärosäten är en stor andel av visstidsanställningarna någon form av meriteringsanställningar.

Josefin Utas, högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer, menar att det finns en generell rädsla för att anställa inom högskolan. Den kan nästan beskrivas som en annan kultur än den som finns inom näringslivet.

Josefin Utas
Josefin Utas

– I näringslivet planerar man så gott det går trots att det alltid inträffar oförutsedda saker. Den osäkerhet som finns på högskolan, till exempel att man inte får forskningsanslag, måste man kunna hantera på samma sätt som man kan i näringslivet, säger Josefin Utas.

Hon har granskat den senaste statistiken från  Universitetskanslerämbetet, UKÄ och Statistiksa Centralbyrån, SCB, och ser glädjande nog att andelen visstidsanställda inom högskolan har minskat med fyra procent under de senaste åtta åren. Skillnaderna är dock fortfarande stora mellan olika lärosäten. På Chalmers, det tekniska lärosäte med flest visstidsanställningar, har det skett en ökning från 40 till 44 procentenheter.

Jan Lindér, ordförande för Sacorådet på Chalmers, har svårt att se någon entydig förklaring till den höga andelen visstidsanställda där.

– Vi har fått mycket externa medel för forskning och mer forskningspengar innebär också fler forskare med tidsbegränsade uppdrag. Men det kan också handla om en rädsla för att ta på sig fasta kostnader. Många lever med minnet av den ekonomisk kris som drabbade Chalmers i början av 2000-talet. Då var vi riktigt illa ute och räddades ekonomiskt av Chalmers stiftelse. Det kan ha lämnat spår i väggarna, säger Jan Lindér.

Chalmers tillhör ett av landets större lärosäten när man ser till antal anställda som sysslar med undervisning och forskning. Men flera högskolor i samma storlek har en betydligt lägre andel visstidsanställda. KTH hade 2015 33 procent visstidsanställda och Lunds universitet som är ett betydligt större lärosäte med dubbelt så många lärare och forskare som Chalmers har 28 procent visstidsanställda.

Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers, har analyserat sifforna och ser flera förklaringar. En av dem är att Chalmers är ett lärosäte med en hög andel forskning som finansieras med externa forskningsmedel.

Stefan Bengtsson
Stefan Bengtsson

– Ungefär 70 procent av vår forskning finansieras externt vilket innebär att forskarna bara har sin anställning under några år, så länge som anslaget räcker, säger Stefan Bengtsson.

En annan förklaring kan vara att olika lärosäten benämner tjänster på olika sätt, menar Stefan Bengtsson,

– Jag skulle varna för att dra för långtgående slutsatser kring jämförelser mellan lärosäten eftersom definitionerna med stor sannolikhet skiljer mellan lärosätena. Mer rimligt är nog att titta på andelen visstidsanställda i hela medarbetarpopulationen på lärosätena. Då fångar man upp skillnader i hur man definierat tjänsterna. Siffrorna behöver således inte vara problematiska, men det är naturligtvis viktigt att vi förstår varför de ser ut som de gör. Och vidtar åtgärder om det faktiskt är ett problem, säger Stefan Bengtsson.

Rapporten Osäkra jobb från Area Arena idé lyfter fram ett tydligt samband mellan facklig anslutning och andel visstidsanställningar. I många branscher som handel och restaurang förklaras den låga anslutningsgraden med att många anställda är unga, under 30 år. Men sambandet mellan facklig anslutning och anställningsform kan man också se bland lärare och forskare på universitet och högskolor.

Förra hösten tog Sveriges Ingenjörer fram rapporten Högskolans attraktivitet som arbetsplats. Den baseras på en enkät som våren 2013 skickades ut till Sveriges Ingenjörers medlemmar som doktorerar eller är verksamma inom högskolan. Där svarade 82 procent att de hade en fastanställning och endast 18 procent hade en tidsbegränsad anställning.

– Svaren visar att bland våra medlemmar har betydligt fler en fast anställning än hela gruppen lärare och forskare på svenska lärosäten. Det är inte förvånande men visar att bland visstidsanställda väljer färre att vara medlem i ett fackförbund jämfört med kollegerna som har en fast anställning, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Utmärkt att det vänder. Att 33% har osäkra anställningar är dock förfärligt. Korttidsanställningar ska bara en quick fix, anser jag. Att planera sin verksamhet är inte svårare för UoH än för andra. Hos oss har vi utökat planeringen men också satt upp tydligare kriterier för olika fasta anställningar. Problemet är dock i hög grad de löjligt strikta regler och långa processen (förankring, granskning etc.; åtminstone hos oss) för att anställa personer som gör ett bra jobb och att många tycks tro att personer från andra universitet är bättre än interna kandidater. Sedan måste det också till en mindset förändring hos många inom UoH som ser sig mer som personer som gör ett jobb för UoH och inte för sitt eget höga nöjes skull.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA