Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Något färre visstidare på högskolan

Något färre visstidare på högskolan

Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har tidsbegränsade anställningar ökat i Sverige trots att konjunkturen har återhämtat sig. Inom högskolan har i dag 30 procent av lärarna och forskarna en osäker anställning men ny statistik visar att trenden långsamt har vänt.

Den vanligaste formen av anställning i Sverige är en tillsvidareanställning, i vardagligt tal ofta kallad fast anställning. På arbetsmarknaden finns också en växande flora av otrygga anställningar, exempelvis vikariat, allmän visstidsanställning, säsongsanställning och provanställning.

Den stora ökningen skedde efter 1990-talskrisen och därefter har andelen blivit kvar på en hög nivå. Det här framgår av en rapport som Arena Idé som nyligen presenterade.

Under det sista kvartalet 2015 hade 15 procent av de sysselsatta i Sverige någon form av tidsbegränsad anställning. Rapporten visar också att tidsbegränsade anställningar är betydligt vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. 20 procent av arbetarna har tidsbegränsade anställningar jämfört med 12 procent av tjänstemännen.

Bland akademikerna finns det en grupp som tydligt utmärker sig med en betydligt högre andel osäkra anställningar. En sammanställning av statistik från SCB och UKÄ från 2014 visar att 30 procent av lärarna och forskarna  inom högskolan har en tidsbegränsad anställning. Av ingenjörer som arbetar utanför högskolan har hela 97 procent en fast anställning.

På svenska lärosäten är en stor andel av visstidsanställningarna någon form av meriteringsanställningar.

Josefin Utas, högskoleutredare på Sveriges Ingenjörer, menar att det finns en generell rädsla för att anställa inom högskolan. Den kan nästan beskrivas som en annan kultur än den som finns inom näringslivet.

Josefin Utas
Josefin Utas

– I näringslivet planerar man så gott det går trots att det alltid inträffar oförutsedda saker. Den osäkerhet som finns på högskolan, till exempel att man inte får forskningsanslag, måste man kunna hantera på samma sätt som man kan i näringslivet, säger Josefin Utas.

Hon har granskat den senaste statistiken från  Universitetskanslerämbetet, UKÄ och Statistiksa Centralbyrån, SCB, och ser glädjande nog att andelen visstidsanställda inom högskolan har minskat med fyra procent under de senaste åtta åren. Skillnaderna är dock fortfarande stora mellan olika lärosäten. På Chalmers, det tekniska lärosäte med flest visstidsanställningar, har det skett en ökning från 40 till 44 procentenheter.

Jan Lindér, ordförande för Sacorådet på Chalmers, har svårt att se någon entydig förklaring till den höga andelen visstidsanställda där.

– Vi har fått mycket externa medel för forskning och mer forskningspengar innebär också fler forskare med tidsbegränsade uppdrag. Men det kan också handla om en rädsla för att ta på sig fasta kostnader. Många lever med minnet av den ekonomisk kris som drabbade Chalmers i början av 2000-talet. Då var vi riktigt illa ute och räddades ekonomiskt av Chalmers stiftelse. Det kan ha lämnat spår i väggarna, säger Jan Lindér.

Chalmers tillhör ett av landets större lärosäten när man ser till antal anställda som sysslar med undervisning och forskning. Men flera högskolor i samma storlek har en betydligt lägre andel visstidsanställda. KTH hade 2015 33 procent visstidsanställda och Lunds universitet som är ett betydligt större lärosäte med dubbelt så många lärare och forskare som Chalmers har 28 procent visstidsanställda.

Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers, har analyserat sifforna och ser flera förklaringar. En av dem är att Chalmers är ett lärosäte med en hög andel forskning som finansieras med externa forskningsmedel.

Stefan Bengtsson
Stefan Bengtsson

– Ungefär 70 procent av vår forskning finansieras externt vilket innebär att forskarna bara har sin anställning under några år, så länge som anslaget räcker, säger Stefan Bengtsson.

En annan förklaring kan vara att olika lärosäten benämner tjänster på olika sätt, menar Stefan Bengtsson,

– Jag skulle varna för att dra för långtgående slutsatser kring jämförelser mellan lärosäten eftersom definitionerna med stor sannolikhet skiljer mellan lärosätena. Mer rimligt är nog att titta på andelen visstidsanställda i hela medarbetarpopulationen på lärosätena. Då fångar man upp skillnader i hur man definierat tjänsterna. Siffrorna behöver således inte vara problematiska, men det är naturligtvis viktigt att vi förstår varför de ser ut som de gör. Och vidtar åtgärder om det faktiskt är ett problem, säger Stefan Bengtsson.

Rapporten Osäkra jobb från Area Arena idé lyfter fram ett tydligt samband mellan facklig anslutning och andel visstidsanställningar. I många branscher som handel och restaurang förklaras den låga anslutningsgraden med att många anställda är unga, under 30 år. Men sambandet mellan facklig anslutning och anställningsform kan man också se bland lärare och forskare på universitet och högskolor.

Förra hösten tog Sveriges Ingenjörer fram rapporten Högskolans attraktivitet som arbetsplats. Den baseras på en enkät som våren 2013 skickades ut till Sveriges Ingenjörers medlemmar som doktorerar eller är verksamma inom högskolan. Där svarade 82 procent att de hade en fastanställning och endast 18 procent hade en tidsbegränsad anställning.

– Svaren visar att bland våra medlemmar har betydligt fler en fast anställning än hela gruppen lärare och forskare på svenska lärosäten. Det är inte förvånande men visar att bland visstidsanställda väljer färre att vara medlem i ett fackförbund jämfört med kollegerna som har en fast anställning, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Utmärkt att det vänder. Att 33% har osäkra anställningar är dock förfärligt. Korttidsanställningar ska bara en quick fix, anser jag. Att planera sin verksamhet är inte svårare för UoH än för andra. Hos oss har vi utökat planeringen men också satt upp tydligare kriterier för olika fasta anställningar. Problemet är dock i hög grad de löjligt strikta regler och långa processen (förankring, granskning etc.; åtminstone hos oss) för att anställa personer som gör ett bra jobb och att många tycks tro att personer från andra universitet är bättre än interna kandidater. Sedan måste det också till en mindset förändring hos många inom UoH som ser sig mer som personer som gör ett jobb för UoH och inte för sitt eget höga nöjes skull.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA