Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svårt beräkna effekt av utlandsflytt

Svårt beräkna effekt av utlandsflytt

Att flytta utveckling utomlands har framstått som mer lönsamt än det faktiskt är, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola.

läs mer

Läs Darja Šmites egna inlägg om outsourcing här, här och här.

Ett sätt för företag att räkna ut hur mycket de skulle kunna skära i kostnaderna genom att flytta utveckling utomlands har varit att jämföra timkostnaden för en anställd. Men en sådan jämförelse ger långt ifrån hela bilden, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola, vars forskning om företagens faktiska kostnadseffekter av offshoring och outsourcing aktualiserades under lördagens Ekonomiekot i Sveriges Radio.

Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson
Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson

– Företag ser på outsourcing som ett enkelt sätt att minska sina kostnader, men det är ett tankesätt som framför allt är grundat i vad människor säger och inte i fakta. Det är svårt att visa hur stora kostnadsbesparingarna faktiskt är och det är det vi tittar närmare på, berättar Darja Šmite.

Enligt den studie som Darja Šmite och hennes kollegor har gjort av ett nederländskt mjukvaruföretag som flyttade utvecklingen till Indien tog det fem år innan kostnaderna denna flytt inte längre var dyrare än att ha kvar verksamheten i Nederländerna.

Företag som flyttar sin utvecklingsverksamhet utomlands underskattar enligt Darja Šmite hur lång tid kunskapsöverföring tar och den tid det tar för den nya bemanningen att bli produktiv, och vilka kostnader detta innebär. Företag missar också att ta hänsyn till personalomsättningens storlek i sina kalkyler.

Erfarna utvecklare med en god överblick av systemet behövs för att lära nya medarbetare vad de behöver kunna. Kunskapsöverföringen kan ta flera år och är personalomsättningen hög riskerar företaget att aldrig få de erfarna medarbetare de behöver för att hålla en god kvalitet, enligt Darja Šmite.

– Företag kan i sina kostnadsberäkningar jämföra timkostnaden för väldigt erfarna utvecklare i Sverige, människor som har jobbat på företaget i kanske 20 år och ibland hela deras yrkesverksamma liv, med nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer. Det är som att jämföra äpplen och päron. Du kan inte bara titta på timkostnaden, utan måste också titta på vad du faktiskt betalar för. Nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer som Kina och Indien kan ha en väldigt hög utvecklarkompetens, men det är inte de enda kunskaperna som behövs för att jobba med de komplexa system som har utvecklats under flera år innan en offshoring.

Företag som sysslar med komplexa system och utlokaliserar sin kärnverksamhet riskerar att se kvalitetsförsämringar, enligt Darja Šmite, men det kan finnas vinster med utlokalisering när det handlar om perifera eller mindre, välspecificerade projekt. Det finns till exempel en poäng med att företag som vill ta sig in på en ny marknad anlitar utvecklare lokalt för att få en bättre förståelse för användarnas krav där.

Något vi enligt Darja Šmite inte får glömma är att outsourcing är en stor affärsrörelse vars fortsatta existens exempelvis konsultföretag som ger råd om outsourcing kan ha ett intresse av. Forskningen behövs för att ge en bättre bild av vad en verksamhetsflytt faktiskt innebär.

– Som forskare har vi en etisk skyldighet att presentera nyanserna och de fakta som finns, både för och emot. Något som oroar mig är att outsourcing i många år har marknadsförts som en kostnadseffektiv metod, men att det nu också har börjat marknadsföras som något bra för innovationskraften. Att skära i timkostnaderna ger inte ökad kvalitet. Nyckelfrågan bör vara ”vad är det egentligen vi betalar för?” och det är svårt att visa, säger Darja Šmite, som ska fortsätta sin forskning på temat med att följa upp vad som sker på företaget i Nederländerna och titta närmare på några svenska företags verkliga kostnader för den verksamhetsflytt som de har gjort.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Hej!
    Mycket bra skrivit! Jag har i 40 år jobbat på Ericsson, blä 15 år i Karlskrona. Varit pionjär inom programmering och och jobbade med de första programminnesstyrda televäxlarna. Jag håller med! Vi hade mycket i Polen, men man glömde datakostnader och resekostnader. Även den kompetens som fanns hemma gick förlorad. Vi hade även problem med kontoren i Guilford och Dublin. Det fanns en övertro att var mycket bättre på dessa ställe.
    Fortsätt undersöka!! Lycka till!
    Hälsningar
    Lars-Göran

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.
Nicolas Jacquemot

Så ökar du din sociala kompetens på jobbet

0
I en ny bok lär Nicolas Jacquemot ut hur man skapar bra relationer med personer man träffar varje dag.     

Sandvik erbjuder anställda att gå ned i tid

0
Facket sa nej. Nu erbjuds vissa anställda vid Sandvik Materials Technology att på frivillig basis skriva på individuella avtal om att gå ned i arbetstid.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA