Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Starka trender utmaningar för OECD

Starka trender utmaningar för OECD

Illustration: KruIUA/Thinkstock

I slutet av förra veckan träffades forskare, analytiker och beslutsfattare från flera länder för att diskutera framtidens industri. Diskussionen om framtidens produktion kommer att ligga till grund för en OECD-rapport i början av nästa år.

Konferensen om framtidens industriproduktion, arrangerad av Vinnova, OECD och näringsdepartementet, inleddes av näringsminister Mikael Damberg. Han poängterade vikten av att Sverige blir en ledande nation i den framtida smarta industriproduktionen. Därför får man inte beskydda gammal teknologi. Tvärtom är det bråttom att förbereda för den nya produktionstekniken. Det gäller att hitta kompetensen, menade han, något som kommer att kräva livslång inlärning.

Mikael Damberg nämnde också digitaliseringen och pekade särskilt på de små och medelstora företagen. De, menade han, saknar ofta både tid och kunskap för att hänga med i digitaliseringen. Han sade också att många människor känner att de hamnar utanför utvecklingen.

En av talarna som på torsdagen gick in på en mer konkret nivå var Michael Keenan, teknik- och vetenskapsanalytiker på OECD. Han såg ett antal teknologier och megatrender vid horisonten. OECD har valt ut 40 teknologier som de betraktar som särskilt viktiga för framtidens produktion. Av dem räknade Keenan upp tio som betraktas som disruptiva. Det är teknologier som är på väg att kraftigt förändra förutsättningarna i dagens produktionssystem (se listan här intill).

tio tekniktrender

På OECD-konferensen nämndes bland annat tio tekniktrender som OECD pekar ut som samhälls-förändrande.

1. Internet of things
2, Big data-analys
3. Artificiell intelligens
4. Neuroteknologier
5. Mikro- och nanosatelliter
6. Nanomaterial
7. 3D-skrivare
8. Avancerad energilagring
9. Syntetisk biologi
10. Blockkedjor

Läs mer här i en tidigare rapport från OECD.

Keenan nämnde bland annat hur framsteg inom neuroteknologin kan resultera i nya sätt att koppla upp hjärnan direkt mot datorn, och hur nya små satelliter kan förändra jordbruket med precis information om den odlade jorden. Han sade att gemensamt för de tio områden som OECD kallar disruptiva är att de har en mycket bred påverkan på samhället, att de medför risker och ställer nya etiska frågor och att de kan skapa både vinnare och förlorare.

Michael Keenan tog också upp ett antal megatrender som kommer att påverka morgondagens samhälle samtidigt som den nya tekniken vinner insteg. Han pekade på hur demografin i världen förändras. Afrika växer snabbt, medan världens befolkning åldras och allt fler flyttar till städerna. Vattenbehovet väntas öka med över 55 procent globalt till 2050 och energibehovet med över 37 procent. Produktionen i världen blir allt mer konkurrensutsatt och de nya ekonomierna kommer att ta mer plats. Samtidigt förutspådde han en lägre tillväxt. Ett resultat av det blir ett växande grupp människor som hamnar utanför arbetsmarknaden eller får nöja sig med osäkra jobb, och även svårigheter för de unga. Över huvud taget kommer världen att se allt större ojämlikhet.

Några branscher fick extra utrymme. Per Lyrvall från Stora Enso pratade om hur skogsbranschen förändras och går mot helt nya produkter som nanopapper, bioenergi och mot ett mycket mer avancerat byggande i trä. Richard Kitney, professor i bioteknik vid Imperial College i London, pratade om hur snabbt den nya syntetiska biologin växer som bransch. Han sade att den kommer att visa sig lika omvälvande som boktryckarkonsten och ångmaskinen en gång blev.

Flera talare var inne på att utvecklingen går mycket fort, och att industrin i västvärlden måste ställa om snabbare om den ska ha någon chans, men också att samhällena måste klara av att inkludera alla grupper.

Douglas Frantz, vice generalsekreterare för OECD, sade att många länder i världen arbetar på det nya industrialiseringskonceptet Industri 4.0. Kina har till exempel gett området mycket hög prioritet och satsar enorma summor på det. Men han antydde också att skräcken för att den nya tekniken ska ta jobb är överdriven. Den skapar jobb också, menade han, även om vi hittills inte har varit något vidare bra på att inkludera dem som hamnar utanför arbetsmarknaden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA