Välfärdssatsning tog Island ur krisen

1
1325

Ett välfärdssystem som skyddade de mest utsatta och tydliga sociala prioriteringar gjorde att Island kom snabbare och starkare ur finanskrisen än många andra länder. Det visar en studie från Nordiska rådet.

Nedskärningar och ekonomisk åtstramning är vanliga åtgärder i ekonomisk kris. Sedan 2008 har sådana program avlös varandra i synnerhet inom euro-zonen. Men de problem som drabbade många europeiska länder 2008 har väckt frågan om vad som verkligen är den bästa medicinen för att få sjuka ekonomierna att resa sig igen. Flera av de hårdast drabbade länderna som Grekland och Spanien är ju ännu inte tillbaka på banan. Men det är Island, trots att landet tillhörde de som drabbades allra värst med storbanker i konkurs och låntagare i kris.

Istället för att hålla bankerna under armarna satsade den isländska staten på att hjälpa dem som råkade illa ut i krisen och 2008-2011 skedde en stor omfördelning av samhällets inkomster. Skatter höjdes för höginkomsttagare men sänktes för dem med låg inkomst och kronan devalverades kraftigt.

Bidragsnivåerna höjdes för dem som låg på gränsen till fattigdom och medel- och låginkomsttagare erbjöds skuldnedskrivningar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder sattes in för att hjälpa dem som saknade jobb men devalveringen ledde till att arbetslösheten snabbt sjönk igen för att i dag vara den lägsta i Europa.

I studien Welfare consequences of financial crisis jämförs de åtgärder som vidtogs mot krisen i Island, Grekland och Irland. Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, som medverkat i studien, säger att även om kontrasterna mellan länderna var stora redan innan krisen slog till så betyder de olika sätten att handla mycket.
– Island gjorde andra prioriteringar och det fanns en tydlig politisk vilja. Att Island inte är med i euro-samarbetet gjorde det ju också enklare. Grekland och Irland kan inte devalvera eller bestämma helt själva.
Han menar att vi kan dra lärdomar av det som hände.
– Man kan säga att Island återupprättade Keynesianismen. Vi ser att starka sociala trygghetssystem har en positiv inverkan på ekonomin eftersom de upprätthåller en inhemsk efterfrågan och motverkar en nedåtgående spiral som kan vara svår att bryta.

Att strama åt finanspolitiken för mycket kan leda till att man ovanpå den ekonomiska krisen också får en sysselsättningskris.

Vad hård åtstramning kan leda till ser vi i vårt närområde där Finland slåss mot en kris som kan tyckas började redan på 90-talet med åtstramningar som nu skärpts ytterligare. Å andra sidan har Finland drabbats av hårt av krisen i handeln med Ryssland, Nokias konkurs och pappersindustrins tillbakagång.
– För Sveriges del har vi haft ett bättre utgångsläge, säger Joakim Palme. Vi är inte med i eurozonen vilket ger oss mer svängrum, och vi har bättre statsfinanser.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.