Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Att vara storasyskon - en vinstlott?

Att vara storasyskon – en vinstlott?

Foto: Choreograph/Thinkstock

Storasyskon har oftare bättre social förmåga än yngre syskon och blir oftare chefer, enligt rapporten ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval”.

Ju tidigare i syskonskaran man är född, desto fler fördelar. Rapporten talar om förstföddas bättre sociala förmåga, uthållighet, känslomässiga stabilitet och att detta relaterar till vilken karriär man sedan har.

Förstfödda män har 33 procent större chans att vara toppchef än tredjefödda män och för kvinnor är effekten 60 procent. De äldsta har i snitt fyra procent högre lön än tredjesyskon och är i större omfattning anställda.

Rapporten som gjorts av Sandra E. Black, Erik Grönqvist och Björn Öckert till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bekräftar mycket från tidigare studier, men har kunnat använda ett större dataunderlag än sina föregångare.

SCB:s befolkningsregister har kombinerats med uppgifter från den militära mönstringen för män födda 1952-1982. Dessutom har forskarna tittat på information om sysselsättning och yrke i familjer med minst två söner eller två döttrar.

Resultaten talar om att yngre syskon oftare har kreativa yrken och visar vidare att småsyskon oftare driver eget företag. Om detta beror på större innovationsförmåga och riskbenägenhet, eller snarare svårighet att få en anställning kan emellertid inte utläsas i underlaget.

rapporten

Här kan du läsa rapporten ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval” av Sandra E. Black Erik Grönqvist Björn Öckert

Något som tidigare varit okänt är att nackdelen att vara småsyskon är större ju fler storasyskon av samma kön man har. För en pojke anges den negativa effekten av att vara tredjefödd som dubbelt så stor om båda de äldre syskonen också är pojkar. De har mindre chans att vara anställda och detsamma gäller för flickor även om mönstret inte verkar lika tydligt. För kreativa yrken syns tydligt en förstärkt effekt av omvänt slag, där tredjebarnet uppvisar dubbelt så stor sannolikhet att ha ett sådant om de äldre syskonen också är pojkar snarare än flickor.

Forskarna har även tittat på familjer där ordningen i syskonskaran rubbats genom exempelvis adoption och har kunnat sluta sig till att effekterna helt beror på miljöfaktorer. Rent biologiskt har senare födda vissa fördelar, men effekterna av dessa suddas ut under uppväxten.

Föräldrar tenderar att lägga mer tid på att diskutera skola och läxor med de förstfödda medan yngre syskon läser mindre böcker och ägnar mer tid åt att se på TV. Någon större skillnad i regelrätt läxläsning som föräldrarna lägger ner på sina barn, eller förväntningar på dem kunde inte uppvisas i materialet.

Äldsta syskonet har en fördel av att i början av livet ha haft föräldrarnas fulla uppmärksamhet. De åläggs större ansvar och blir ofta förebilder för de yngre syskonen och rapporten anger att de uppvisar mer avancerade strategier för konfliktlösning än de senare födda.

Studien är den första som baseras på heltäckande befolkningsuppgifter för flera födelsekohorter och som jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Den kan därför visa trovärdiga samband mellan syskonordning och personlighet.

Att familjen är viktig för vilken personlighet man utvecklar blir i rapporten nyanserat då själva ordningen i syskonskaran, liksom könsfördelningen visar sig ha stor inverkan på såväl personliga egenskaper, som karriärval.

Peter Kjällkvist

3 KOMMENTARER

  1. Och många är vi tvåor som älskats för de vi är helt utan prestation. Det kallar jag vinstlott – du duger som du är utan att prestera bäst. Här är risken istället det gulliga, charmiga och behagliga träsket. Ser fram emot studien om lycka i syskonskaran. Intressant ämne.

  2. Håller helt med Heléne!
    Är en storebror med tre yngre syskon och har själv varit utmattad och sjukskriven för några år sedan.
    Man är helt klart dålig på att tänka på sig själv, även om man nog lite felaktigt tror att man gör det ibland…men inte tillräckligt, helt klart!
    Annars stämmer ju det om chefer och lönenivå även i min familj i jämförelse med mina syskon…

  3. Visst är storasyskon ofta kompetenta. Som äldsta syskon betraktas man som stor när nästa syskon kommer. Då är man kanske 2-3 år. Från den åldern utsätts man sedan ständigt för utmaningar som man inte är redo eller mogen för. Men som man få försöka klara själv medan föräldrarna är upptagna med nästa syskon. Yngre syskon kan titta på de äldre och lära sig, men den som är äldst får klura ut det mesta själv med hjälp av andra utanför familjen. Man tvingas lära sig social kompetens för att få sina barnsliga behov uppfyllda. Självklart leder denna hårda träning ofta till (yttre) fördelar i yrkeslivet. Storasyskon tittar på andra utanför familjen och får på egen hand lära sig strategier för att klara sig i livet. Finns det någon studie av placering i syskonskaran hos dem som drabbats av utbrändhet? De flesta jag stött på är ansvarskännande storasystrar som aldrig lärt sig att tänka på sig själva. Som ständigt tar ansvar för andra. Alla medaljer har en baksida och yttre framgång är inte allt. Även storasyskon behöver hjälp och stöd, fast de är ovana att be om hjälp pga att de ofta inte fick det under uppväxten.

Lämna ett svar till Lennart Jonsson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA