Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Illustration: vencavolrab/Thinkstock

Med ett nytt förslag till lagpaket hoppas EU-kommissionen jämna vägen för en elmarknad med mer sol- och vindel, producerad av mikroproducenter. Detta sker samtidigt som batterierna börjar få insteg i både nätet och i hemmen.

Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till nytt regelverk för den europeiska elmarknaden. Förslaget är en anpassning till att allt mer el kommer från intermittenta källor som vind och sol. Förslagen siktar på att minska utsläppen av växthusgaser. Minst 27 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor 2030 och energieffektiviteten ska öka med minst 30 procent. Paketet ska också underlätta distribution av el över gränserna.

Kritikerna säger att målet är för lågt satt. Europaparlamentet har tidigare röstat för en 40-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål är att till 2030 ska hälften av elproduktionen vara förnybar, och till 2050 ska elproduktionen vara helt koldioxidneutral.

Eftersom siktet nu är inställt på att öka andelen vind- och solel, väntas batterierna bli en mycket viktig komponent i det nya europeiska elnätet. Eurobat, de europeiska batteritillverkarnas branschorganisation, har i en rapport föreslagit att batterier ska räknas som en fjärde komponent i energisystemet, utöver produktion, transmission (överföring från kraftverk till andra områden) och distribution (elförsörjning till alla slutkunder i området).

EU-kommissionen vill också att konsumenterna ska bli aktörer på elmarknaden. Även där spelar batterierna en stor roll. De krävs för att privatpersoner, skolor och kooperativ ska kunna agera på marknaden genom att köpa el när den är billig, det vill säga när sol- och vindel producerar mycket, och konsumera elen i batterierna när elen är dyrare.

Att batterier för elnätet och för hemmen är en växande marknad märks också på att stora företag som Eon har börjat sälja batterier. Eon har till exempel redan vunnit ett kontrakt för att förse Storbritanniens nationella elnät med 10 megawatt batterilagring.

Enligt en studie av det nederländska konsultföretaget CE Delft – på uppdrag av Greenpeace och Friends of the World – skulle ungefär hälften av EU:s invånare kunna producera egen el till 2050, under förutsättningen att ett fungerande regelverk införs. I den nederländska studien spås Sverige ligga långt fram, med 79 procent av befolkningen som producerar egen energi 2050, medan Lettland ses som det land där den största delen av landets totala elproduktion kan komma från medborgare – 83 procent. För hela EU räknar studien med att medborgarna 2030 står för cirka 19 procent av elproduktionen. 2050 har den andelen stigit till 45 procent.

Enligt samma studie skulle Europas så kallade energimedborgare 2050 kunna lagra 10,5 terawattimmar el, något som starkt skulle bidra till att stabilisera ett europeiskt elproduktionssystem som vilar på förnybara men intermittenta källor som sol och vind.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA