Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Batterier kan förändra EU:s elmarknad

Illustration: vencavolrab/Thinkstock

Med ett nytt förslag till lagpaket hoppas EU-kommissionen jämna vägen för en elmarknad med mer sol- och vindel, producerad av mikroproducenter. Detta sker samtidigt som batterierna börjar få insteg i både nätet och i hemmen.

Den 30 november presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag till nytt regelverk för den europeiska elmarknaden. Förslaget är en anpassning till att allt mer el kommer från intermittenta källor som vind och sol. Förslagen siktar på att minska utsläppen av växthusgaser. Minst 27 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor 2030 och energieffektiviteten ska öka med minst 30 procent. Paketet ska också underlätta distribution av el över gränserna.

Kritikerna säger att målet är för lågt satt. Europaparlamentet har tidigare röstat för en 40-procentig ökning av energieffektiviteten. EU:s mål är att till 2030 ska hälften av elproduktionen vara förnybar, och till 2050 ska elproduktionen vara helt koldioxidneutral.

Eftersom siktet nu är inställt på att öka andelen vind- och solel, väntas batterierna bli en mycket viktig komponent i det nya europeiska elnätet. Eurobat, de europeiska batteritillverkarnas branschorganisation, har i en rapport föreslagit att batterier ska räknas som en fjärde komponent i energisystemet, utöver produktion, transmission (överföring från kraftverk till andra områden) och distribution (elförsörjning till alla slutkunder i området).

EU-kommissionen vill också att konsumenterna ska bli aktörer på elmarknaden. Även där spelar batterierna en stor roll. De krävs för att privatpersoner, skolor och kooperativ ska kunna agera på marknaden genom att köpa el när den är billig, det vill säga när sol- och vindel producerar mycket, och konsumera elen i batterierna när elen är dyrare.

Att batterier för elnätet och för hemmen är en växande marknad märks också på att stora företag som Eon har börjat sälja batterier. Eon har till exempel redan vunnit ett kontrakt för att förse Storbritanniens nationella elnät med 10 megawatt batterilagring.

Enligt en studie av det nederländska konsultföretaget CE Delft – på uppdrag av Greenpeace och Friends of the World – skulle ungefär hälften av EU:s invånare kunna producera egen el till 2050, under förutsättningen att ett fungerande regelverk införs. I den nederländska studien spås Sverige ligga långt fram, med 79 procent av befolkningen som producerar egen energi 2050, medan Lettland ses som det land där den största delen av landets totala elproduktion kan komma från medborgare – 83 procent. För hela EU räknar studien med att medborgarna 2030 står för cirka 19 procent av elproduktionen. 2050 har den andelen stigit till 45 procent.

Enligt samma studie skulle Europas så kallade energimedborgare 2050 kunna lagra 10,5 terawattimmar el, något som starkt skulle bidra till att stabilisera ett europeiskt elproduktionssystem som vilar på förnybara men intermittenta källor som sol och vind.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA