Har Sverige en framtid i rymden?

0
1028

Rymdpolitik, rymdturism, fler astronauter och en svensk på mars till 2030-talet. Det efterlyser riksdagsledamöterna Mathias Sundin (L) och Maria Weimer (L) tillsammans med bland andra Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang.

– Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över, ibland även på oväntade sätt. Se bara hur de första bilderna på jorden från rymden bidrog till att stärka den unga miljörörelsen, säger Mathias Sundin, som är en av initiativtagarna bakom förslagen.

Talespersonerna menar att svensk rymdforskning länge hållit hög kvalitet, men låg profil.

Rymdforskning har bedrivits i mer än femtio år i Sverige, inte minst vid Esrange i Kiruna. Luleå tekniska universitet tillhandahåller dessutom en civilingenjörsutbildning i rymdteknik där.

Rymden har gått från att vara en angelägenhet förbehållen stormakterna till att bli mer och mer gripbar även för mindre aktörer. Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som hade varit omöjliga för 20 år sedan.

Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden menar att privata aktörer är intresserade även i Sverige. Speciellt Norrbotten, som är mindre tätbefolkat, har bra forskning, bra flygplatser och där man också kan studera andra fenomen som norrsken, vore fantastiskt attraktivt. Ett problem privata aktörer möter är emellertid att de har svårt att få klarhet i vad för tillstånd som kan behövas och vilken myndighet de behöver förhålla sig till.

– Så vad vill Sverige få ut av vår rymdpolitik, undrar talespersonerna?

De förespråkar att rymdutredningen som publicerades 2015 används som grund för att utforma en strategi. Samtidigt är de alla tydliga med önskan att en sådan strategi också ska inkludera svenska rymdfarare och helst en svensk på mars under 2030-talet.

Det är tio år sedan den förste svensken, Christer Fuglesang, åkte ut i rymden. Han menar att den främsta anledningen till att det inte blivit fler svenska astronauter beror på att vi inte satsat tillräckligt med pengar i olika rymdsamarbeten som ESA. Teknik och kunnande finns och kan utvecklas, men det kräver politisk vilja och ekonomiska möjligheter.

Eleonora Svanberg från Astronomisk ungdom är sjutton år och går i gymnasiet. Hon är själv tydlig med sin önskan om att bli första svensk på mars.
– Frågan är inte varför vi ska till Mars utan snarare, varför skulle mänskligheten inte ta sig till Mars?

Eleonora är tydlig i sin målsättning och menar att hon kommer nå dit antingen med hjälp av Sverige eller genom att söka sig till NASA. Såväl hon som de övriga talespersonerna är övertygade om betydelsen av svenskt rymdengagemang, inte minst som inspiration för att unga ska bli attraherade av teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Peter Kjällkvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.