Nordea avvisar kollektivavtal i Estland

0
1630

Foto: Börge Nilsson. Maskerade estniska Nordeaanställda demonstrerade utanför huvudkontoret i Stockholm.
Foto: Börge Nilsson. Maskerade estniska Nordeaanställda demonstrerade utanför huvudkontoret i Stockholm.

Oenigheterna mellan ledningen och de anställda och fackklubben på Nordea i Estland fortsätter. Nyligen demonstrerade anställda utanför huvudkontoret i Stockholm – maskerade av rädsla för repressalier.

Det var i trettonhelgen som en grupp anställda och fackligt engagerade från Nordeas estniska bolag protesterade utanför Nordeas huvudkontor i Stockholm.
”Estonian people are humans too” och ”Shame on you Nordea” var några av budskapen som de estniska anställda framförde i protest mot sin arbetsgivare, noga med att inte visa sina ansikten eftersom de är rädda att komma i skottgluggen för de aviserade neddragningarna.

Nordea Estland ska slås ihop med Den Norske Bank. 10-20 procent av de anställda förväntas få gå. Facket, som har 69 procents anslutning på Nordea Estland, har krävt kollektivavtal med längre uppsägningstid än den lagstadgade månaden. Företaget har avbrutit förhandlingarna. Men problemen för den fackliga verksamheten på Nordea kommer sig inte av samgåendet mellan de två bankerna utan har djupare rötter.

Problemen började 2015 när den första fackklubben bildades på Nordea Estland. ” Eesti Finantstöötajate Liit” – det Estniska finansförbundet, som grundades med stöd från bland andra Sveriges Ingenjörer, hade då cirka två år på nacken och arbetade hårt för att få estniska anställda att bli intresserade och förstå hur man arbetar fackligt och vad det kan vara bra för. På Nordea startades därefter en lokal facklig klubb.

Men ganska snart visade ledningen att den inte vill ha någon facklig motpart i Estland. Den fackligt förtroendevalde trakasserades av ledningen och fick till slut sparken. Inte ens sedan Estlands motsvarighet till Arbetsdomstolen givit den anställde rätt ville Nordea återta avskedet. Till slut skedde en förlikning genom att förtroendemannen köptes ut.

Trots rädslan för liknande händelser ville de anställda fortfarande ha en facklig verksamhet, i synnerhet inför samgåendet med norska DNB. I somras valdes därför tre företrädare som skulle försöka förhandla fram ett kollektivavtal med företaget. Intresset bland de anställda har varit mycket starkt. I Estland har facklig verksamhet dålig klang sedan Sovjettiden men de Nordeaanställda har anslutit sig till 69 procent.
Framgången i förhandlingarna har dock uteblivit. Det främsta kravet – längre uppsägningstid för dem som får gå i samband med samgåendet har inte mötts av någon förståelse från arbetsgivaren och företaget har nu ensidigt lagt ner kollektivavtalsförhandlingarna med hänvisning till samgåendet.

Ordförande för akademikerföreningen på Nordea, Björn Colliander säger att facket kommer att ta upp frågan med den svenska ledningen men att han inte vill diskutera det i pressen.
– Rent generellt är jag förvånad över det som händer med tanke vilken god relation vi har mellan förtroendevalda och ledning inom koncernen. Vi har inga problem någonstans för övrigt som jag ser det.

Från Nordeas svenska ledning kommenterar man problemen i den estniska delen av banken via mejl:
”Vi beklagar naturligtvis att situationen uppstått. Nordea respekterar självklart alla anställdas rättighet att engagera sig fackligt i alla länder där vi verkar. Det är viktigt att vi som arbetsgivare också visar respekt och har en lyhördhet för det fackliga samarbetet – detta gäller i alla länder.

I Estland är situationen just nu speciell eftersom det pågår ett arbete där Nordea planerar att gå samman med DNB. Därför har Nordea Estland valt att skjuta på förhandlingarna till dess att fusionen är genomförd. I den processen vill Nordea självklart ha en fortsatt god relation med facket. Vi litar på att Nordea i Estland löser den här situationen så att alla inblandade parter är nöjda.”

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.