Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Behöver konfliktreglerna förändras?

Behöver konfliktreglerna förändras?

Paneldiskussion om strejker och samhällsviktig verksamhet. Foto: Ingenjören
Paneldiskussion om strejker och samhällsviktig verksamhet. Foto: Ingenjören

Svenskt Näringsliv ser förra årets avtalsrörelse som ett bevis på att konfliktreglerna inte fungerar för samhällsviktig verksamhet och vill att staten hjälper till att reglera konflikter på arbetsmarknaden. Unionen menar att det finns en okunskap om helheten i systemet, där konflikträtten är en omistlig del.

samhällsviktig verksamhet

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
1. ”Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.”
2. ”Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.”
Källa: MSB

Enligt en rapport från Näringslivsinstitutets forskningsinstitut Ratio har Sverige en mer obegränsad konflikträtt än Norge, Danmark och Tyskland. Slutsatser i rapporten är bland annat att det behövs ett starkare skydd i Sverige mot samhällsfarliga konflikter, inte minst i privat sektor och att proportionalitetsprincipen bör få ökad betydelse, eller att Medlingsinstitutet eller annan lämplig myndighet får en tydligare roll när det gäller bedömning av konflikters samhällsfarlighet.

Konfliktreglerna är en inte obetydlig del av samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, anser Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson. Under ett av arbetsgivarorganisationen anordnat seminarium på tisdagen lyfte han fram sin kritik som handlade om konsekvenserna av en konflikt på arbetsmarknaden med dagens regler när det handlar om samhällsviktig verksamhet. Det är ett problem, anser han, som parterna inte klarar av att lösa på egen hand.

– En del konflikter riskerar att drabba sådant som är väldigt känsligt, väldigt samhällsviktiga funktioner. Då kommer man in på var gränserna går och vad som bör vara tillåtet ur samhällsviktig synpunkt, sade han.

Förra årets avtalsrörelse där Sveriges Ingenjören och Unionen varslade om strejk inom Almegas avtalsområden IT/Telekom och STD, för rätten till flexpension, menar han är ett exempel på där samhällsviktiga funktioner riskerades. Pär Fors, vd på IT-tjänsteföretaget CGI, anser också att varslet visade på stora brister i systemet och gav exempel på samhällsviktiga funktioner som kan förhindras om IT inte fungerar, däribland tillgång till läkemedel, intensivvård, övervakning av fjärrvärmenät och utbetalningar av löner.

Almega fick tydliga signaler från både Trafikverket och PTS (som arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post) om att vissa personer som var uttagna i strejk i förra årets varsel satt på samhällsviktiga funktioner, berättade Almegas vd Anna-Karin Hatt.

– Vi har ett system och en struktur som uppenbart inte klarar av att hantera den här typen av situationer. Det är klart att vi måste göra någonting, sade hon och lade till att det vore bäst om parterna kunde komma överens om en lösning, men annars måste det bli en fråga för lagstiftarna, sade hon.

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, ansåg att förra årets avtalsrörelse visade på en stor okunskap från arbetsgivarhåll kring helheten i systemet. Både skyddsarbete och möjligheten att ansöka om dispens från konfliktåtgärder finns.

– Konflikträtten är en omistlig del av ett förhandlingssystem. Om vi vill ha ett system där parterna reglerar stora delar av villkoren, då måste konflikträtten finnas där också, sade Niklas Hjert.

Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörers förhandlingschef, var på plats och lyssnade på diskussionen och framför att frågan om samhällsviktig verksamhet ställts på högkant i och med att samhällets funktioner har blivit allt mer komplexa och IT-beroende. Hon tycker att det är viktigt att lyfta fram att fackförbundet i förra årets varsel faktiskt tog hänsyn till samhällsviktig verksamhet.

– I en strejk finns det upparbetade system för att möjliggöra att samhällsviktig verksamhet kan fortsätta. Det viktiga är att företagen själva är tydliga med vilka individer som har dessa arbetsuppgifter och roller, säger hon till Ingenjören.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA