Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Generös a-kassa har många fördelar

Generös a-kassa har många fördelar

A-kassan ska ge ekonomisk trygghet att söka ett jobb som matchar din kompetens och gör att du snabbt hittar ny försörjning. Men gör den det? Och leder hög ersättning till längre arbetslöshetsperioder?

– Vi tycker att det kanske rör sig litet för litet på vårt område, sade Akademikernas a-kassas vd Katarina Bengtsson Ekström när hon inledde det första av tre seminarier om a-kassan. Vi hoppas kunna bidra till att det händer något.

Trenden i den svenska a-kassan har varit nedåtgående. Allt färre får verkligen 80 procent av lönen eftersom taket för ersättning inte har höjts i takt med lönerna och färre kvalificerar sig för ersättning. Tre av tio står i dag utanför a-kassan. Tusentals lämnade försäkringen när avgifterna höjdes kraftigt 2008 och de har inte kommit tillbaka trots att avgifterna sänkts igen. Många fackförbund har skaffat egna inkomstförsäkringar till medlemmarna för att fylla på efter taket i a-kassan. Rösterna om att a-kassan halkat efter och att det är dåligt för trovärdigheten om försäkringsmässigheten urholkas för mycket hörs ständigt. Men att röra i försäkringssystemen är känsligt och svårt. Som med flera socialförsäkringar antas utformningen av a-kassan påverka vårt beteende när vi behöver använda den. När det gäller a-kassan är det en accepterad tes att en generös a-kassa kan leda till längre arbetslöshetsperioder, högre så kallad reservationslön (den lön man är beredd att acceptera) och högre arbetslöshet.

A-kassan

Sedan 2015 är den högsta dagersättningen 910 kronor. Då höjdes taket i a-kassan från 18700 till 25025 vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna.

Ersättningsnivån trappas sedan av.

Även grundbeloppet höjdes. Grundbeloppet är den ersättning som arbetslösa som inte är medlemmar i någon a-kassa kan få. Den är på 365 kronor.

 

Men professor Mattias Strandh från Umeå universitet var inte beredd att hålla med om det. Han har hårdgranskat just kopplingen mellan ersättningsnivå och längd på arbetslöshetsperioderna.
– Det är inte så att hög ersättning ger längre arbetslöshetsperioder obetingat omständigheterna. Hur det fungerar beror mycket på konjunktur och på kontext.
I högkonjunktur tycks ersättningsnivåerna påverka mer och de påverkar mest om du har en hög reservationslön. Ersättningsnivån verkar inte påverka jobbchanserna och inte heller sökintensiteten påverkar jobbchanserna. Däremot påverkar ersättningsnivån sökintensiteten. Den med lägre ersättning söker mer ihärdigt.
– Vi förutsätter ofta att det är mest fördelaktigt för alla om den arbetslöse får en ny försörjning så fort som möjligt, sade Mattias Strandh
– Men att ta första bästa jobb kanske inte är den optimala matchningen. Både för individen och för samhället kan det visa sig mer lönsamt att söka ett jobb som motsvarar utbildning och kompetens. Annars utnyttjar vi inte vår kompetens på ett bra sätt.

En ersättningsnivå som inte utsätter den arbetslöse för stark ekonomisk press kan förmodligen få vissa individer att inte anstränga sig att snabbt hitta ett nytt jobb. Men ekonomisk press får oss också att må psykiskt sämre och Mattias Strandh berättade att forskning visar att även den som bara varit arbetslös en enda gång som ung bär psykiska spår av det som 42-åring.

Vilken reservationslön en individ har beror oftast på lönen i det jobb man har lämnat och inte på ersättningsnivåerna. Individer med hög reservationslön har också bättre chanser att få ett nytt jobb vilket kan bero på att de har en speciell kompetens som är efterfrågad och ger högre lön.
– Min genom gång visar inte att hög ersättningsnivåer ger längre arbetslöshetsperioder. Däremot ser vi att ekonomisk press påverkar individer negativt något som i förlängningen kan påverka chansen att få ett nytt jobb.

Hur generös a-kassa länder har ser väldigt olika ut. När OECD senast jämförde låg den svenska kompensationsnivån under medianen och under genomsnittet.
– I en internationell jämförelse är inte vårt system särskilt generöst vare sig vad gäller ersättningsnivåer eller kvalifikationskrav, sade Tomas Berglund, docent i sociologi vid Göteborgs Universitet. En generös ersättning är positivt ur många aspekter – det gör att vi håller oss i den formella ekonomin och inte börjar jobba svart, det påverkar lägstalönerna uppåt och det påverkar rörlighet och matchning positivt.

Just rörligheten är ett hett ämne på svensk arbetsmarknad där lagen om anställningsskydd, Las, ofta pekas ut som boven bakom en ganska låg rörlighet. Rädslan att hamna sist på en turordningslista förmodas avskräcka oss från att byta jobb även när vi inte trivs. Men forskarna menade att låga ersättningsnivåer i a-kassan också kan påverka vår vilja att ta chansen och byta jobb.
– En stark arbetsrätt och ett starkt anställningsskydd är inte i sig ett hinder för rörligheten, sade Tomas Berglund. Problemet är skillnaden i trygghet mellan den som har en tillsvidareanställning och den som har en tidsbegränsad anställning. Det är tydligt. En kärna är trygg och har det bra medan den osäkra periferin får ta alla riskerna.

Vad tycker då forskarna är ett bra system?
– Mja, i USA har de till exempel ett system med steg som gör att när arbetslösheten stiger förlängs ersättningsperioden. Det tycker jag är intressant – ett system som följer med konjunkturförändringarna, sade Mattias Strandh. Så håller man folk anställningsbara tills det vänder.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Jag tycker det är fel att skylla på LAS. Med LAS är jag som uppsagd nollställd inför en nu arbetsgivare, att jag förlorat jobbet kunde anses vara force majeure. Utan LAS måste jag förklara för en presumtiv arbetsgivare varför jag och inte min kollega fick sparken. Snacka om uppförsbacke!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Jag var en överviktig stressad chef”

0
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.
Marie Morin

”Ser man en kollega bli dumförklarad vill jag att man står upp mot det”

0
Ingenjören Marie Morin, chef för Stora Ensos anläggning i Skoghall, tycker inte om orättvisor. Därför föll det sig naturligt att starta ett medvetet arbete för mångfald på bruket.

Ingenjör i teknisk fysik blev trainee på Sida

0
"Teknik är till för människor och med enkla medel kan vi hjälpa väldigt många till ett bättre liv" säger Christian Naccache som är anställd på Sidas traineeprogram.

Misslyckad satsning på att utbilda fler ingenjörer

2
Regeringens uppdrag till högskolorna att bygga ut ingenjörsutbildningarna har gett noll i resultat. På ingenjörsprogrammen utbildas nu färre studenter än innan.

”Ingen tar ansvar för arbetskraftsmigranterna”

2
Ingenjörer som kommer till Sverige för att arbeta står i många fall helt utan skydd, i stark beroendeställning till sin arbetsgivare – och ingen tar ansvar för deras situation.

Så söker du i årets lönestatistik

0
Nu är lönedatabasen Saco Lönesök uppdaterad med 70 000 ingenjörslöner. Läs tipsen om hur man söker i statistiken, och vad som är viktigt att tänka på just i år.   
Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

22
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

1
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

VI REKOMMENDERAR

Tänk på det här när du sommarjobbar

0
Att få problem med oschyssta arbetsgivare på sommarjobbet är som tur är ganska ovanligt för teknologer. ”Men då och då dyker det upp problem”,...

TOPPLISTA