Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Generös a-kassa har många fördelar

Generös a-kassa har många fördelar

A-kassan ska ge ekonomisk trygghet att söka ett jobb som matchar din kompetens och gör att du snabbt hittar ny försörjning. Men gör den det? Och leder hög ersättning till längre arbetslöshetsperioder?

– Vi tycker att det kanske rör sig litet för litet på vårt område, sade Akademikernas a-kassas vd Katarina Bengtsson Ekström när hon inledde det första av tre seminarier om a-kassan. Vi hoppas kunna bidra till att det händer något.

Trenden i den svenska a-kassan har varit nedåtgående. Allt färre får verkligen 80 procent av lönen eftersom taket för ersättning inte har höjts i takt med lönerna och färre kvalificerar sig för ersättning. Tre av tio står i dag utanför a-kassan. Tusentals lämnade försäkringen när avgifterna höjdes kraftigt 2008 och de har inte kommit tillbaka trots att avgifterna sänkts igen. Många fackförbund har skaffat egna inkomstförsäkringar till medlemmarna för att fylla på efter taket i a-kassan. Rösterna om att a-kassan halkat efter och att det är dåligt för trovärdigheten om försäkringsmässigheten urholkas för mycket hörs ständigt. Men att röra i försäkringssystemen är känsligt och svårt. Som med flera socialförsäkringar antas utformningen av a-kassan påverka vårt beteende när vi behöver använda den. När det gäller a-kassan är det en accepterad tes att en generös a-kassa kan leda till längre arbetslöshetsperioder, högre så kallad reservationslön (den lön man är beredd att acceptera) och högre arbetslöshet.

A-kassan

Sedan 2015 är den högsta dagersättningen 910 kronor. Då höjdes taket i a-kassan från 18700 till 25025 vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna.

Ersättningsnivån trappas sedan av.

Även grundbeloppet höjdes. Grundbeloppet är den ersättning som arbetslösa som inte är medlemmar i någon a-kassa kan få. Den är på 365 kronor.

 

Men professor Mattias Strandh från Umeå universitet var inte beredd att hålla med om det. Han har hårdgranskat just kopplingen mellan ersättningsnivå och längd på arbetslöshetsperioderna.
– Det är inte så att hög ersättning ger längre arbetslöshetsperioder obetingat omständigheterna. Hur det fungerar beror mycket på konjunktur och på kontext.
I högkonjunktur tycks ersättningsnivåerna påverka mer och de påverkar mest om du har en hög reservationslön. Ersättningsnivån verkar inte påverka jobbchanserna och inte heller sökintensiteten påverkar jobbchanserna. Däremot påverkar ersättningsnivån sökintensiteten. Den med lägre ersättning söker mer ihärdigt.
– Vi förutsätter ofta att det är mest fördelaktigt för alla om den arbetslöse får en ny försörjning så fort som möjligt, sade Mattias Strandh
– Men att ta första bästa jobb kanske inte är den optimala matchningen. Både för individen och för samhället kan det visa sig mer lönsamt att söka ett jobb som motsvarar utbildning och kompetens. Annars utnyttjar vi inte vår kompetens på ett bra sätt.

En ersättningsnivå som inte utsätter den arbetslöse för stark ekonomisk press kan förmodligen få vissa individer att inte anstränga sig att snabbt hitta ett nytt jobb. Men ekonomisk press får oss också att må psykiskt sämre och Mattias Strandh berättade att forskning visar att även den som bara varit arbetslös en enda gång som ung bär psykiska spår av det som 42-åring.

Vilken reservationslön en individ har beror oftast på lönen i det jobb man har lämnat och inte på ersättningsnivåerna. Individer med hög reservationslön har också bättre chanser att få ett nytt jobb vilket kan bero på att de har en speciell kompetens som är efterfrågad och ger högre lön.
– Min genom gång visar inte att hög ersättningsnivåer ger längre arbetslöshetsperioder. Däremot ser vi att ekonomisk press påverkar individer negativt något som i förlängningen kan påverka chansen att få ett nytt jobb.

Hur generös a-kassa länder har ser väldigt olika ut. När OECD senast jämförde låg den svenska kompensationsnivån under medianen och under genomsnittet.
– I en internationell jämförelse är inte vårt system särskilt generöst vare sig vad gäller ersättningsnivåer eller kvalifikationskrav, sade Tomas Berglund, docent i sociologi vid Göteborgs Universitet. En generös ersättning är positivt ur många aspekter – det gör att vi håller oss i den formella ekonomin och inte börjar jobba svart, det påverkar lägstalönerna uppåt och det påverkar rörlighet och matchning positivt.

Just rörligheten är ett hett ämne på svensk arbetsmarknad där lagen om anställningsskydd, Las, ofta pekas ut som boven bakom en ganska låg rörlighet. Rädslan att hamna sist på en turordningslista förmodas avskräcka oss från att byta jobb även när vi inte trivs. Men forskarna menade att låga ersättningsnivåer i a-kassan också kan påverka vår vilja att ta chansen och byta jobb.
– En stark arbetsrätt och ett starkt anställningsskydd är inte i sig ett hinder för rörligheten, sade Tomas Berglund. Problemet är skillnaden i trygghet mellan den som har en tillsvidareanställning och den som har en tidsbegränsad anställning. Det är tydligt. En kärna är trygg och har det bra medan den osäkra periferin får ta alla riskerna.

Vad tycker då forskarna är ett bra system?
– Mja, i USA har de till exempel ett system med steg som gör att när arbetslösheten stiger förlängs ersättningsperioden. Det tycker jag är intressant – ett system som följer med konjunkturförändringarna, sade Mattias Strandh. Så håller man folk anställningsbara tills det vänder.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Jag tycker det är fel att skylla på LAS. Med LAS är jag som uppsagd nollställd inför en nu arbetsgivare, att jag förlorat jobbet kunde anses vara force majeure. Utan LAS måste jag förklara för en presumtiv arbetsgivare varför jag och inte min kollega fick sparken. Snacka om uppförsbacke!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA