Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Yrkesval dominerar löneskillnader

Yrkesval dominerar löneskillnader

Kvinnornas löner närmar sig männens mycket sakta . Enligt en nyligen släppt undersökning från Saco förklaras löneskillnaderna av mäns och kvinnors yrkesval. Men även med alla faktorer inräknade kvarstår en oförklarad skillnad på några procent.

Bland Sacoförbundens medlemmar hade männen 2009 i genomsnitt 22 procent högre lön än kvinnorna. I dag, 2016, är skillnaden marginellt mindre, med 20 procent högre lön för männen.

thomas_andren
Thomas Andrén. Foto: Kalle Assbring.

Förändringen är långsam. En ny rapport från Saco som bygger på Sacoförbundens partsgemensamma lönestatistik och på Sacos egna löneenkäter, och som täcker 67 olika yrkesgrupper inom privat sektor, kommuner, landsting, staten och Svenska kyrkan, visar att en stor del av löneskillnaderna kan förklaras med att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad.

– Processen är trög, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco och rapportens författare. Men bland akademiker i näringslivet, exempelvis ingenjörer och ekonomer, ser vi trots allt en stabil ökning i andelen kvinnliga chefspositioner.

Landstinget har de klart största skillnaderna. Där har männen i genomsnitt 31 procent högre lön än kvinnorna. Sedan följer privat sektor, där männen har 19 procent mer, och Svenska kyrkan där de har 14 procent mer. Minst är skillnaden i kommunerna och i staten där männen har 8 respektive 7 procent mer i lön.

Men när utredarna räknar in alla bakgrundsfaktorer som kan spela in, såsom utbildning, yrke, ålder, födelseland, region och befattning, minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Den återstående löneskillnaden, i rapporten kallad det oförklarade lönegapet, är då störst inom den privata sektorn. Där är den 7 procent. I landstingen är den 3 procent, i Svenska kyrkan 2 procent, medan löneskillnaderna i stat och kommun landar på 1 procent. I några starkt kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis fysioterapeuter och bibliotekarier är kvinnornas genomsnittslöner till och med något högre än männens. En tredjedel av de undersökta yrkesgrupperna har inga oförklarade löneskillnader alls.

Rapporten kommer fram till att männens högre löner i stort kan hänföras till att kvinnor och män går olika utbildningar och väljer olika yrken, samt att männen är överrepresenterade på högre befattningar.

Vad kan man göra då för att förbättra kvinnors löner, ska man då uppmana dem att söka andra jobb?
– Jag tycker nog inte att det vore så fruktsamt att uppmana kvinnor att välja andra yrken än de är intresserade av. Det handlar snarare om att de jobb som finns i vård, skola och omsorg där många kvinnor jobbar, är lågt lönesatta. Där behövs insatser. Problemet med dem är att de är skattefinansierade, även om de bedrivs i privata företag.

Det saknas heller inte hypoteser till de oförklarade skillnaderna inom de olika yrkena.

– Tidigare undersökningar har visat att den direkta lönediskrimineringen finns, men att det står för en väldigt liten del. Andra saker har större betydelse, säger Thomas Andrén.

Sacos rapport

Sacos rapport Förklarat och oförklarat mellan kvinnor och män kom i januari 20

Forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer återhållsamma i sina löneanspråk i förhandlingar, liksom att chefer reagerar mer negativt mot kvinnor som framhäver sig i en förhandling. Ändå har organiserade lönesamtal visat sig ha en positiv effekt särskilt på kvinnors löner.

Även frånvaro från jobbet kan spela in. Kvinnor har generellt högre frånvaro än män från jobbet, något som sannolikt ger stort utslag i privat sektor. Enligt rapporten uppkommer skillnaderna typiskt i 30-årsåldern, då många par får barn, något som pekar mot att det fortfarande är kvinnorna som står för en större del av det obetalda hemarbetet.

Enligt Sacos ordförande Göran Arrius är det bra att skillnaderna minskar, även om det går för långsamt. Men han menar också att det i många kvinnodominerade yrken är för svårt att avancera och göra lönekarriär, något som måste förändras om kompetensförsörjningen ska klaras i välfärden.

Bland ingenjörer och IT-tekniker i privat sektor ligger de oförklarade löneskillnaderna på runt 5 procent. Det är något lägre än den genomsnittliga oförklarade skillnaden på 7 procent för den privata sektorn som helhet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA