Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Många frågor runt öppen vetenskap

Många frågor runt öppen vetenskap

Att göra forskning och forskningsdata mer tillgängliga står på både EU:s och på Sveriges agenda. Men det är en stor förändring som kräver eftertanke och tar tid.

Faktaresistens är ett fenomen som har diskuterats flitigt på senare tid. På organisationen Vetenskap & Allmänhet tror chefsutredare Maria Lindholm att mer tillgängliga forskningsresultat kan leda till bland annat högre tilltro till forskning och vetenskap.

Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.
Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.

– Grundtanken är ju en ökad användning av och förståelse för forskningen, för hur den går till genom att göra allt så öppet som möjligt. I vår årliga attitydundersökning VA-barometern sade sig en stor andel av de tillfrågade vara mycket intresserade av forskning och i en kvalitativ studie vi arbetar med har personer i våra fokusgrupper sagt att de gärna hade gått vidare och sökt mer information om forskningsresultat som intresserar dem.

Forskningsresultat som publiceras med open access har fler citeringar och sprids mer i olika sorters medier, det visar undersökningar.

Maria Lindholm är själv disputerad.

Open Science

2016 enades EU-länderna om att arbeta för öppen vetenskap.
Öppen vetenskap, open science, handlar om att göra forskningsprocessen så tillgänglig och transparent som möjligt genom att dela information och resultat på internet. Öppen vetenskap är tydligt kopplad till digitaliseringen av forskning och högre utbildning. I begreppet ingår bland annat open access och open data. Läs mer här

– Som forskare vill du att dina resultat ska spridas och forskning som är offentligt finansierad tycker jag borde vara tillgänglig för den som är intresserad. Det är svårt för experter, även forskarutbildade, utanför universitet och högskolor, att få tillgång till forskningsresultat. På myndigheter och till exempel i vården talar vi ofta om att forskningen inte når ut och att nya resultat har svårt att få genomslag. Allt beror ju inte på open access men då har man i alla fall undanröjt ett hinder. Jag läser mycket om ny forskning men har svårt att få tillgång till själva artiklarna eftersom de finns bakom betalväggar.

Maria Lindholm menar att frågan om open access också ska kopplas till högskolornas karriär- och meriteringssystem som inte premierar den som arbetar med open access och open data.

Ett av hindren för open accesspublicering är de internationella förlag som står bakom de specialtidskrifter som i dag publicerar vetenskapliga artiklar. Deras affär hotas av att artiklar också blir tillgängliga helt gratis även om det sker med viss fördröjning. Men det finns också andra hinder.

– I min värld finns det också patentfrågor och olika andra hänsyn som kan vara ett hinder, säger Margareta Fathli, teamledare för vetenskaplig publicering på KTH. När vi pratar med forskarna är de flesta positiva till open access. Min erfarenhet är att det är litet trögt i Sverige med open access medan internationella forskare ibland är tuffare och driver på mer.
Hon uppskattar att cirka 15 procent av KTH-forskares publiceringar i dag sker med open access.

Om det går litet långsamt med open access i Sverige så går det ännu långsammare med open data. Att lägga ut data kräver ofta att den bearbetas och presenteras på något sätt för att vara användbar för andra forskare vilket inte bara är en kostnad utan också väldigt komplicerat.

– Riktlinjerna i EU:s stora forskningsprogram Horizon 2020 säger att det är den data som är kopplad till en viss artikel som ska göras tillgänglig men det kräver en infrastruktur och det finns inte än. Forskningsdata faller under arkivlagen så det är inget nytt att man måste ta tillvara på det och det utgör även allmän handling. Det nya är att den ska tillgängliggöras på ett sätt som gör den enkelt tillgänglig, säger Margareta Fathli. Sedan är viss data känslig att dela, så det krävs en översyn.

Samtidigt kan open data göra att många fler forskare kan använda den data som tas fram. Det i sin tur kan leda till att det blir högre kvalitet på forskningen och på studierna i framtiden.

Sverige befinner sig i EU:s bedömning inte särskilt långt fram när det gäller att publicera forskning med open access eller med att dela data. Men det finns ljuspunkter som Naturvårdsverket och SKL som visas fram som goda exempel på myndigheter som redan erbjuder mycket open data.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA