Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Många frågor runt öppen vetenskap

Många frågor runt öppen vetenskap

Att göra forskning och forskningsdata mer tillgängliga står på både EU:s och på Sveriges agenda. Men det är en stor förändring som kräver eftertanke och tar tid.

Faktaresistens är ett fenomen som har diskuterats flitigt på senare tid. På organisationen Vetenskap & Allmänhet tror chefsutredare Maria Lindholm att mer tillgängliga forskningsresultat kan leda till bland annat högre tilltro till forskning och vetenskap.

Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.
Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.

– Grundtanken är ju en ökad användning av och förståelse för forskningen, för hur den går till genom att göra allt så öppet som möjligt. I vår årliga attitydundersökning VA-barometern sade sig en stor andel av de tillfrågade vara mycket intresserade av forskning och i en kvalitativ studie vi arbetar med har personer i våra fokusgrupper sagt att de gärna hade gått vidare och sökt mer information om forskningsresultat som intresserar dem.

Forskningsresultat som publiceras med open access har fler citeringar och sprids mer i olika sorters medier, det visar undersökningar.

Maria Lindholm är själv disputerad.

Open Science

2016 enades EU-länderna om att arbeta för öppen vetenskap.
Öppen vetenskap, open science, handlar om att göra forskningsprocessen så tillgänglig och transparent som möjligt genom att dela information och resultat på internet. Öppen vetenskap är tydligt kopplad till digitaliseringen av forskning och högre utbildning. I begreppet ingår bland annat open access och open data. Läs mer här

– Som forskare vill du att dina resultat ska spridas och forskning som är offentligt finansierad tycker jag borde vara tillgänglig för den som är intresserad. Det är svårt för experter, även forskarutbildade, utanför universitet och högskolor, att få tillgång till forskningsresultat. På myndigheter och till exempel i vården talar vi ofta om att forskningen inte når ut och att nya resultat har svårt att få genomslag. Allt beror ju inte på open access men då har man i alla fall undanröjt ett hinder. Jag läser mycket om ny forskning men har svårt att få tillgång till själva artiklarna eftersom de finns bakom betalväggar.

Maria Lindholm menar att frågan om open access också ska kopplas till högskolornas karriär- och meriteringssystem som inte premierar den som arbetar med open access och open data.

Ett av hindren för open accesspublicering är de internationella förlag som står bakom de specialtidskrifter som i dag publicerar vetenskapliga artiklar. Deras affär hotas av att artiklar också blir tillgängliga helt gratis även om det sker med viss fördröjning. Men det finns också andra hinder.

– I min värld finns det också patentfrågor och olika andra hänsyn som kan vara ett hinder, säger Margareta Fathli, teamledare för vetenskaplig publicering på KTH. När vi pratar med forskarna är de flesta positiva till open access. Min erfarenhet är att det är litet trögt i Sverige med open access medan internationella forskare ibland är tuffare och driver på mer.
Hon uppskattar att cirka 15 procent av KTH-forskares publiceringar i dag sker med open access.

Om det går litet långsamt med open access i Sverige så går det ännu långsammare med open data. Att lägga ut data kräver ofta att den bearbetas och presenteras på något sätt för att vara användbar för andra forskare vilket inte bara är en kostnad utan också väldigt komplicerat.

– Riktlinjerna i EU:s stora forskningsprogram Horizon 2020 säger att det är den data som är kopplad till en viss artikel som ska göras tillgänglig men det kräver en infrastruktur och det finns inte än. Forskningsdata faller under arkivlagen så det är inget nytt att man måste ta tillvara på det och det utgör även allmän handling. Det nya är att den ska tillgängliggöras på ett sätt som gör den enkelt tillgänglig, säger Margareta Fathli. Sedan är viss data känslig att dela, så det krävs en översyn.

Samtidigt kan open data göra att många fler forskare kan använda den data som tas fram. Det i sin tur kan leda till att det blir högre kvalitet på forskningen och på studierna i framtiden.

Sverige befinner sig i EU:s bedömning inte särskilt långt fram när det gäller att publicera forskning med open access eller med att dela data. Men det finns ljuspunkter som Naturvårdsverket och SKL som visas fram som goda exempel på myndigheter som redan erbjuder mycket open data.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA