Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Många frågor runt öppen vetenskap

Många frågor runt öppen vetenskap

Att göra forskning och forskningsdata mer tillgängliga står på både EU:s och på Sveriges agenda. Men det är en stor förändring som kräver eftertanke och tar tid.

Faktaresistens är ett fenomen som har diskuterats flitigt på senare tid. På organisationen Vetenskap & Allmänhet tror chefsutredare Maria Lindholm att mer tillgängliga forskningsresultat kan leda till bland annat högre tilltro till forskning och vetenskap.

Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.
Foto Gustav Waesterberg. Maria Lindholm.

– Grundtanken är ju en ökad användning av och förståelse för forskningen, för hur den går till genom att göra allt så öppet som möjligt. I vår årliga attitydundersökning VA-barometern sade sig en stor andel av de tillfrågade vara mycket intresserade av forskning och i en kvalitativ studie vi arbetar med har personer i våra fokusgrupper sagt att de gärna hade gått vidare och sökt mer information om forskningsresultat som intresserar dem.

Forskningsresultat som publiceras med open access har fler citeringar och sprids mer i olika sorters medier, det visar undersökningar.

Maria Lindholm är själv disputerad.

Open Science

2016 enades EU-länderna om att arbeta för öppen vetenskap.
Öppen vetenskap, open science, handlar om att göra forskningsprocessen så tillgänglig och transparent som möjligt genom att dela information och resultat på internet. Öppen vetenskap är tydligt kopplad till digitaliseringen av forskning och högre utbildning. I begreppet ingår bland annat open access och open data. Läs mer här

– Som forskare vill du att dina resultat ska spridas och forskning som är offentligt finansierad tycker jag borde vara tillgänglig för den som är intresserad. Det är svårt för experter, även forskarutbildade, utanför universitet och högskolor, att få tillgång till forskningsresultat. På myndigheter och till exempel i vården talar vi ofta om att forskningen inte når ut och att nya resultat har svårt att få genomslag. Allt beror ju inte på open access men då har man i alla fall undanröjt ett hinder. Jag läser mycket om ny forskning men har svårt att få tillgång till själva artiklarna eftersom de finns bakom betalväggar.

Maria Lindholm menar att frågan om open access också ska kopplas till högskolornas karriär- och meriteringssystem som inte premierar den som arbetar med open access och open data.

Ett av hindren för open accesspublicering är de internationella förlag som står bakom de specialtidskrifter som i dag publicerar vetenskapliga artiklar. Deras affär hotas av att artiklar också blir tillgängliga helt gratis även om det sker med viss fördröjning. Men det finns också andra hinder.

– I min värld finns det också patentfrågor och olika andra hänsyn som kan vara ett hinder, säger Margareta Fathli, teamledare för vetenskaplig publicering på KTH. När vi pratar med forskarna är de flesta positiva till open access. Min erfarenhet är att det är litet trögt i Sverige med open access medan internationella forskare ibland är tuffare och driver på mer.
Hon uppskattar att cirka 15 procent av KTH-forskares publiceringar i dag sker med open access.

Om det går litet långsamt med open access i Sverige så går det ännu långsammare med open data. Att lägga ut data kräver ofta att den bearbetas och presenteras på något sätt för att vara användbar för andra forskare vilket inte bara är en kostnad utan också väldigt komplicerat.

– Riktlinjerna i EU:s stora forskningsprogram Horizon 2020 säger att det är den data som är kopplad till en viss artikel som ska göras tillgänglig men det kräver en infrastruktur och det finns inte än. Forskningsdata faller under arkivlagen så det är inget nytt att man måste ta tillvara på det och det utgör även allmän handling. Det nya är att den ska tillgängliggöras på ett sätt som gör den enkelt tillgänglig, säger Margareta Fathli. Sedan är viss data känslig att dela, så det krävs en översyn.

Samtidigt kan open data göra att många fler forskare kan använda den data som tas fram. Det i sin tur kan leda till att det blir högre kvalitet på forskningen och på studierna i framtiden.

Sverige befinner sig i EU:s bedömning inte särskilt långt fram när det gäller att publicera forskning med open access eller med att dela data. Men det finns ljuspunkter som Naturvårdsverket och SKL som visas fram som goda exempel på myndigheter som redan erbjuder mycket open data.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

0
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

0
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.
Hemarbetsplats

Vilket är ditt bästa jobba hemma-tips?

0
Har du hittat på någon smart lösning för din hemarbetsplats? Ett hemmafixat ståbord, ett verktyg du gillar eller en bra rutin som du kan tänka dig att dela med dig av?

Skillnad i lön, antagningspoäng och droger – det här blev mest läst 2020

0
Vad lästes med på Ingenjören.se under 2020? Här är topp-20-artiklarna.

Sex smarta tips för hemmakontoret

6
Det kan vara en utmaning att få den ergonomiska arbetsmiljön att funka i hemmet. Här är sex kreativa lösningar för hemarbetsplatsen som du kan inspireras av.

VI REKOMMENDERAR

Behåll dina rutiner för en smidigare jobbstart

0
Känns det segt att komma igång igen efter semestern? Här är tre steg som hjälper dig till en smidigare jobbstart.

TOPPLISTA