Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskare redigerar fram hornlösa kor

Forskare redigerar fram hornlösa kor

Foto: R-J-Seymour/Thinkstock
Foto: R-J-Seymour/Thinkstock

Försök med genredigering i USA har redan gett mjölkkor utan horn och sojabönor som ger nyttigare matolja. Möjligheterna med tekniken är många, men väcker också många frågor.

Många mjölkkor har anlag för horn och avhornas som kalvar, antingen genom att fräta bort, bränna bort eller såga av hornen, för att minska risken för att korna ska skada varandra eller människorna som sköter dem. Genredigering möjliggör mjölkkor som aldrig får några horn, berättade genetikforskaren Alison Van Eenennaam, verksam vid University of California Davis, under en pressträff på den årliga vetenskapskonferensen som AAAS (American Association for the Advancement of Science) anordnade i Boston i förra veckan.

läs mer

Ingenjören 3/2016
Ingenjören 3/2016

Ingenjören 3/2016 handlade bland annat om den banbrytande DNA-saxen CRISPR-Cas9 som gör det lätt att ändra i den genetiska koden. Många hoppas på bättre grödor och supermediciner. Andra oroar sig för att tekniken gläntar på en dörr som aldrig borde ha öppnats. Läs reportaget här.

Enligt Alison Van Eenennaam är genredigering ett sätt att bara introducera en egenskap man vill ha, utan att ändra på något annat.

– För mig som är den här tekniken som grädde på moset för våra avelsprogram. Det är svårt att överskatta den betydelse som genförbättring kan få för växter och djur, för den övergripande produktiviteten och för den miljömässiga påverkan inom matproduktionen, sade hon.

De hornlösa tjurarna Spotigy och Buri, födda 2015, var resultatet av genredigering vid ett labb i Minnesota. Den del av DNA:t som skulle ha gjort att de fick horn slogs ut och ersattes med en sträng från en kovariant som saknar anlag för horn. Forskare har sedan tittat på om genredigeringen kan ha påverkat något mer hos tjurarna. Hos den ena har köttet studerats utan att man har hittat någon förändring. Den andra tjuren har fått kalvar med sex olika kor och där ska både tjurens säd och kalvar studeras.

Alison Van Eenennaam menar att genredigering kan vara positivt för djurens välmående, men också för vår livsmedelsförsörjning. Tekniken skulle till exempel kunna användas till att få bort fågelinfluensan så att varken djur eller människor drabbas och för att se till att äggindustrin bara får kycklingar av honkön i stället för att behöva avliva de kycklingar av manligt kön som föds. Forskare arbetar också med genredigering för att få bort allergener från mjölk och ägg, berättade Alison Van Eenennaam.

Ett annat område där genredigering testas är grödor. Dan Voytas vid University of Minnesota har använt sig av genredigering för att utveckla förbättrade grödvarianter, bland annat en sojaböna som ska ge en nyttigare matolja, något han räknar med blir kommersiell produkt redan nästa år.

Men genredigering är inte okontroversiellt och var i högsta grad ett hett diskussionsämne under vetenskapskonferensen, inte minst utifrån etiska frågeställningar. Hur ska genredigeringen regleras, och ur vilka aspekter? Hur kommer genredigering att påverka den naturliga variationen? Hur tillgänglig kommer tekniken att bli, och kommer den bli tillgänglig bara för vissa, så som storföretag och starka socioekonomiska grupper med mycket pengar?

Några dagar innan konferensen inleddes meddelade en rådgivande grupp tillsatt av National Academy of Sciences och National Academy of Medicine att de är för att modifiera mänskliga embryon om det kan förhindra människor från att få allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, men bara i de fall då det inte finns något annat ”rimligt alternativ”.

Genetikern George Church, verksam vid Harvard Medical School, som bland annat har arbetat med att utveckla Crispr-Cas9-tekniken, talade under ett seminarium om att det går en skiljelinje mellan att förhindra sjukdom och att göra förbättringar. Men om man förhindrar barn från att få en muskelsjukdom, och det resulterar i att barnet får en muskelstyrka över genomsnittet, är det acceptabelt? undrade han. Eller om man kan förhindra alzheimer med hjälp av gensaxen, men resultatet blir att personen i fråga får en bättre kognitiv förmåga än genomsnittet? Genredigering innebär stora etiska beslut, men kan också rädda liv, sade George Church.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månaders gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månaders gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA