Forskare redigerar fram hornlösa kor

0
1305

Foto: R-J-Seymour/Thinkstock
Foto: R-J-Seymour/Thinkstock

Försök med genredigering i USA har redan gett mjölkkor utan horn och sojabönor som ger nyttigare matolja. Möjligheterna med tekniken är många, men väcker också många frågor.

Många mjölkkor har anlag för horn och avhornas som kalvar, antingen genom att fräta bort, bränna bort eller såga av hornen, för att minska risken för att korna ska skada varandra eller människorna som sköter dem. Genredigering möjliggör mjölkkor som aldrig får några horn, berättade genetikforskaren Alison Van Eenennaam, verksam vid University of California Davis, under en pressträff på den årliga vetenskapskonferensen som AAAS (American Association for the Advancement of Science) anordnade i Boston i förra veckan.

läs mer

Ingenjören 3/2016
Ingenjören 3/2016

Ingenjören 3/2016 handlade bland annat om den banbrytande DNA-saxen CRISPR-Cas9 som gör det lätt att ändra i den genetiska koden. Många hoppas på bättre grödor och supermediciner. Andra oroar sig för att tekniken gläntar på en dörr som aldrig borde ha öppnats. Läs reportaget här.

Enligt Alison Van Eenennaam är genredigering ett sätt att bara introducera en egenskap man vill ha, utan att ändra på något annat.

– För mig som är den här tekniken som grädde på moset för våra avelsprogram. Det är svårt att överskatta den betydelse som genförbättring kan få för växter och djur, för den övergripande produktiviteten och för den miljömässiga påverkan inom matproduktionen, sade hon.

De hornlösa tjurarna Spotigy och Buri, födda 2015, var resultatet av genredigering vid ett labb i Minnesota. Den del av DNA:t som skulle ha gjort att de fick horn slogs ut och ersattes med en sträng från en kovariant som saknar anlag för horn. Forskare har sedan tittat på om genredigeringen kan ha påverkat något mer hos tjurarna. Hos den ena har köttet studerats utan att man har hittat någon förändring. Den andra tjuren har fått kalvar med sex olika kor och där ska både tjurens säd och kalvar studeras.

Alison Van Eenennaam menar att genredigering kan vara positivt för djurens välmående, men också för vår livsmedelsförsörjning. Tekniken skulle till exempel kunna användas till att få bort fågelinfluensan så att varken djur eller människor drabbas och för att se till att äggindustrin bara får kycklingar av honkön i stället för att behöva avliva de kycklingar av manligt kön som föds. Forskare arbetar också med genredigering för att få bort allergener från mjölk och ägg, berättade Alison Van Eenennaam.

Ett annat område där genredigering testas är grödor. Dan Voytas vid University of Minnesota har använt sig av genredigering för att utveckla förbättrade grödvarianter, bland annat en sojaböna som ska ge en nyttigare matolja, något han räknar med blir kommersiell produkt redan nästa år.

Men genredigering är inte okontroversiellt och var i högsta grad ett hett diskussionsämne under vetenskapskonferensen, inte minst utifrån etiska frågeställningar. Hur ska genredigeringen regleras, och ur vilka aspekter? Hur kommer genredigering att påverka den naturliga variationen? Hur tillgänglig kommer tekniken att bli, och kommer den bli tillgänglig bara för vissa, så som storföretag och starka socioekonomiska grupper med mycket pengar?

Några dagar innan konferensen inleddes meddelade en rådgivande grupp tillsatt av National Academy of Sciences och National Academy of Medicine att de är för att modifiera mänskliga embryon om det kan förhindra människor från att få allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, men bara i de fall då det inte finns något annat ”rimligt alternativ”.

Genetikern George Church, verksam vid Harvard Medical School, som bland annat har arbetat med att utveckla Crispr-Cas9-tekniken, talade under ett seminarium om att det går en skiljelinje mellan att förhindra sjukdom och att göra förbättringar. Men om man förhindrar barn från att få en muskelsjukdom, och det resulterar i att barnet får en muskelstyrka över genomsnittet, är det acceptabelt? undrade han. Eller om man kan förhindra alzheimer med hjälp av gensaxen, men resultatet blir att personen i fråga får en bättre kognitiv förmåga än genomsnittet? Genredigering innebär stora etiska beslut, men kan också rädda liv, sade George Church.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang.