Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskare redigerar fram hornlösa kor

Forskare redigerar fram hornlösa kor

Foto: R-J-Seymour/Thinkstock
Foto: R-J-Seymour/Thinkstock

Försök med genredigering i USA har redan gett mjölkkor utan horn och sojabönor som ger nyttigare matolja. Möjligheterna med tekniken är många, men väcker också många frågor.

Många mjölkkor har anlag för horn och avhornas som kalvar, antingen genom att fräta bort, bränna bort eller såga av hornen, för att minska risken för att korna ska skada varandra eller människorna som sköter dem. Genredigering möjliggör mjölkkor som aldrig får några horn, berättade genetikforskaren Alison Van Eenennaam, verksam vid University of California Davis, under en pressträff på den årliga vetenskapskonferensen som AAAS (American Association for the Advancement of Science) anordnade i Boston i förra veckan.

läs mer

Ingenjören 3/2016
Ingenjören 3/2016

Ingenjören 3/2016 handlade bland annat om den banbrytande DNA-saxen CRISPR-Cas9 som gör det lätt att ändra i den genetiska koden. Många hoppas på bättre grödor och supermediciner. Andra oroar sig för att tekniken gläntar på en dörr som aldrig borde ha öppnats. Läs reportaget här.

Enligt Alison Van Eenennaam är genredigering ett sätt att bara introducera en egenskap man vill ha, utan att ändra på något annat.

– För mig som är den här tekniken som grädde på moset för våra avelsprogram. Det är svårt att överskatta den betydelse som genförbättring kan få för växter och djur, för den övergripande produktiviteten och för den miljömässiga påverkan inom matproduktionen, sade hon.

De hornlösa tjurarna Spotigy och Buri, födda 2015, var resultatet av genredigering vid ett labb i Minnesota. Den del av DNA:t som skulle ha gjort att de fick horn slogs ut och ersattes med en sträng från en kovariant som saknar anlag för horn. Forskare har sedan tittat på om genredigeringen kan ha påverkat något mer hos tjurarna. Hos den ena har köttet studerats utan att man har hittat någon förändring. Den andra tjuren har fått kalvar med sex olika kor och där ska både tjurens säd och kalvar studeras.

Alison Van Eenennaam menar att genredigering kan vara positivt för djurens välmående, men också för vår livsmedelsförsörjning. Tekniken skulle till exempel kunna användas till att få bort fågelinfluensan så att varken djur eller människor drabbas och för att se till att äggindustrin bara får kycklingar av honkön i stället för att behöva avliva de kycklingar av manligt kön som föds. Forskare arbetar också med genredigering för att få bort allergener från mjölk och ägg, berättade Alison Van Eenennaam.

Ett annat område där genredigering testas är grödor. Dan Voytas vid University of Minnesota har använt sig av genredigering för att utveckla förbättrade grödvarianter, bland annat en sojaböna som ska ge en nyttigare matolja, något han räknar med blir kommersiell produkt redan nästa år.

Men genredigering är inte okontroversiellt och var i högsta grad ett hett diskussionsämne under vetenskapskonferensen, inte minst utifrån etiska frågeställningar. Hur ska genredigeringen regleras, och ur vilka aspekter? Hur kommer genredigering att påverka den naturliga variationen? Hur tillgänglig kommer tekniken att bli, och kommer den bli tillgänglig bara för vissa, så som storföretag och starka socioekonomiska grupper med mycket pengar?

Några dagar innan konferensen inleddes meddelade en rådgivande grupp tillsatt av National Academy of Sciences och National Academy of Medicine att de är för att modifiera mänskliga embryon om det kan förhindra människor från att få allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, men bara i de fall då det inte finns något annat ”rimligt alternativ”.

Genetikern George Church, verksam vid Harvard Medical School, som bland annat har arbetat med att utveckla Crispr-Cas9-tekniken, talade under ett seminarium om att det går en skiljelinje mellan att förhindra sjukdom och att göra förbättringar. Men om man förhindrar barn från att få en muskelsjukdom, och det resulterar i att barnet får en muskelstyrka över genomsnittet, är det acceptabelt? undrade han. Eller om man kan förhindra alzheimer med hjälp av gensaxen, men resultatet blir att personen i fråga får en bättre kognitiv förmåga än genomsnittet? Genredigering innebär stora etiska beslut, men kan också rädda liv, sade George Church.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA