Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskare redigerar fram hornlösa kor

Forskare redigerar fram hornlösa kor

Foto: R-J-Seymour/Thinkstock
Foto: R-J-Seymour/Thinkstock

Försök med genredigering i USA har redan gett mjölkkor utan horn och sojabönor som ger nyttigare matolja. Möjligheterna med tekniken är många, men väcker också många frågor.

Många mjölkkor har anlag för horn och avhornas som kalvar, antingen genom att fräta bort, bränna bort eller såga av hornen, för att minska risken för att korna ska skada varandra eller människorna som sköter dem. Genredigering möjliggör mjölkkor som aldrig får några horn, berättade genetikforskaren Alison Van Eenennaam, verksam vid University of California Davis, under en pressträff på den årliga vetenskapskonferensen som AAAS (American Association for the Advancement of Science) anordnade i Boston i förra veckan.

läs mer

Ingenjören 3/2016
Ingenjören 3/2016

Ingenjören 3/2016 handlade bland annat om den banbrytande DNA-saxen CRISPR-Cas9 som gör det lätt att ändra i den genetiska koden. Många hoppas på bättre grödor och supermediciner. Andra oroar sig för att tekniken gläntar på en dörr som aldrig borde ha öppnats. Läs reportaget här.

Enligt Alison Van Eenennaam är genredigering ett sätt att bara introducera en egenskap man vill ha, utan att ändra på något annat.

– För mig som är den här tekniken som grädde på moset för våra avelsprogram. Det är svårt att överskatta den betydelse som genförbättring kan få för växter och djur, för den övergripande produktiviteten och för den miljömässiga påverkan inom matproduktionen, sade hon.

De hornlösa tjurarna Spotigy och Buri, födda 2015, var resultatet av genredigering vid ett labb i Minnesota. Den del av DNA:t som skulle ha gjort att de fick horn slogs ut och ersattes med en sträng från en kovariant som saknar anlag för horn. Forskare har sedan tittat på om genredigeringen kan ha påverkat något mer hos tjurarna. Hos den ena har köttet studerats utan att man har hittat någon förändring. Den andra tjuren har fått kalvar med sex olika kor och där ska både tjurens säd och kalvar studeras.

Alison Van Eenennaam menar att genredigering kan vara positivt för djurens välmående, men också för vår livsmedelsförsörjning. Tekniken skulle till exempel kunna användas till att få bort fågelinfluensan så att varken djur eller människor drabbas och för att se till att äggindustrin bara får kycklingar av honkön i stället för att behöva avliva de kycklingar av manligt kön som föds. Forskare arbetar också med genredigering för att få bort allergener från mjölk och ägg, berättade Alison Van Eenennaam.

Ett annat område där genredigering testas är grödor. Dan Voytas vid University of Minnesota har använt sig av genredigering för att utveckla förbättrade grödvarianter, bland annat en sojaböna som ska ge en nyttigare matolja, något han räknar med blir kommersiell produkt redan nästa år.

Men genredigering är inte okontroversiellt och var i högsta grad ett hett diskussionsämne under vetenskapskonferensen, inte minst utifrån etiska frågeställningar. Hur ska genredigeringen regleras, och ur vilka aspekter? Hur kommer genredigering att påverka den naturliga variationen? Hur tillgänglig kommer tekniken att bli, och kommer den bli tillgänglig bara för vissa, så som storföretag och starka socioekonomiska grupper med mycket pengar?

Några dagar innan konferensen inleddes meddelade en rådgivande grupp tillsatt av National Academy of Sciences och National Academy of Medicine att de är för att modifiera mänskliga embryon om det kan förhindra människor från att få allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, men bara i de fall då det inte finns något annat ”rimligt alternativ”.

Genetikern George Church, verksam vid Harvard Medical School, som bland annat har arbetat med att utveckla Crispr-Cas9-tekniken, talade under ett seminarium om att det går en skiljelinje mellan att förhindra sjukdom och att göra förbättringar. Men om man förhindrar barn från att få en muskelsjukdom, och det resulterar i att barnet får en muskelstyrka över genomsnittet, är det acceptabelt? undrade han. Eller om man kan förhindra alzheimer med hjälp av gensaxen, men resultatet blir att personen i fråga får en bättre kognitiv förmåga än genomsnittet? Genredigering innebär stora etiska beslut, men kan också rädda liv, sade George Church.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så tacklar du tristessen

0
Uttråkad på jobbet? Bryt monotonin, skapa aktiviteter att se fram emot och ta dig tid att ringa din kollega för att surra bort en stund. 
Lennart Hedström, TRR

Ingenjörer fick nytt jobb snabbare 2020 än 2019

3
Trots pandemin minskade tiden för uppsagda ingenjörer att få ny sysselsättning 2020, visar trygghetsrådet TRR:s statistik. En förklaring kan vara att vi ändrar attityd när det är kris.   
Lantmäteriet

De får 5 000 kronor till hemmakontoret

3
På Lantmäteriet har alla anställda fått 5000 kronor extra på decemberlönen som de kan använda för att förbättra hemmakontoret.

Alltid redo! Två ingenjörer har valts till Scouternas ordförande

1
När Scouterna nyligen valde ny styrelse blev det två ingenjörer som delar på ordförandeskapet. Läs intervjun med Ida Texell och Viktor Lundqvist.
Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

4
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.

VI REKOMMENDERAR

Hoppjerka eller trotjänare?

Hoppjerka eller trotjänare? Så gör du om nya jobbet inte känns bra

1
Inte nöjd med nya jobbet? Du är inte ensam, men hur ser framtida arbetsgivare på om du endast stannar en kortare tid på din nya arbetsplats?

TOPPLISTA