Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Utländsk toppkompetens får inte jobb

Utländsk toppkompetens får inte jobb

I oktober blev Ruihua Zhang från Kina klar med sin master i förnybar energi på Chalmers. Sedan dess har han sökt jobb utan framgång. Nu undrar han var företagen som inte lyckas får tag i ingenjörer finns.

Arbetsgivare har svårt att hitta ingenjörer. Det är i alla fall den en bild som framträder i rapporter och uttalanden från företag i olika branscher. Allra svårast verkar det vara att rekrytera inom IT-branschen.

En del företag berättar att de annonserar i månader, ibland ännu längre, utan att lyckas få tag i de ingenjörer som de letar efter. Några har börjat importera ingenjörer från andra länder och säger att bristen på kompetens hindrar dem från att ta nya uppdrag.

Den enkätstudie som Sveriges Ingenjörer regelbundet utför med förbundets förtroendevalda visar att omkring en tredjedel av företagen inte lyckades rekrytera den kompetens som de behöver för att kunna växa

Men bilden av den svenska ingenjörsbristen verkar oklar. Det finns också många duktiga ingenjörer som har svårt att få jobb och svårast är det för dem med utländsk bakgrund.

Ingenjören Ruihua Zhang från Kina har nu i februari fått en plats på Sveriges Ingenjörers mentorprogram för nyanlända ingenjörer i Göteborg.

Ruihua har bott i Sverige sedan 2014 då han påbörjade sin mastersutbildning i hållbara energisystem. Innan han kom hit läste han sin grundutbildning på ett av Kinas toppuniversitet i staden Hangzhou i östra delen av landet, nära Shanghai.

I oktober 2016 blev Ruihua klar med studierna vid Chalmers och nu vill han helst stanna kvar och arbeta som ingenjör i Sverige.

Ruihua Zhang
Ruihua Zhang

– Jag började söka jobb redan i augusti, innan jag var färdig, och sedan dess har jag sökt många jobb, säkert minst 50 stycken. Jag söker både utannonserade tjänster och skickar in spontansökningar. Från början vände jag mig främst till företag som arbetar med förnybar energi men nu har jag breddat mitt sökande, säger Ruihua Zhang.

Han har blivit kallad på några intervjuer men hittills inte fått något erbjudande om jobb och nu börjar han bli orolig.

– När jag blev färdig på Chalmers fick jag ett uppehållstillstånd i sex månader för att söka jobb. Det går ut den 1 maj och om jag inte har lyckats få ett jobb då blir jag utvisad och måste resa hem till Kina.

Ruihua har kontakt med flera av sina svenska kurskamrater från Chalmers och de flesta har nu fått jobb.

– Jag förstår att det beror på att jag inte kommer från Sverige. Jag pratar lite svenska, men inte så bra, säger han på felfri engelska.

Per Fagrell
Per Fagrell

Per Fagrell som arbetar med kompetensfrågor på Teknikföretagen säger att språket, att kunna prata svenska, är viktigt för vissa jobb, men inte för alla.

– På små och medelstora företag är språket ofta en barriär men på stora företag förstår man inte alls problemet. Där är engelska snarare viktigare än svenska, säger han.

Dock finns det vissa regioner, framför allt Gnosjö, där många företag inte ser svenskan som är ett hinder.

– I den här regionen finns det många företag som vill framåt och de har inte lika lätt att rekrytera som storstadsregionerna. Hittar man någon som är duktig, oavsett yrke, är knagglig svenska inte ett lika stort hinder som i regioner där det är lättare att rekrytera, säger Per Fagrell.

De flesta stora högskolor erbjuder både utländska studenter och doktorander att läsa svenska 1 och 2 och många vill passa på att lära sig språket och läser svenska 1. Färre fortsätter med svenska 2.

Per Fagrell tycker att det här är ett bra initiativ av högskolorna men han skulle önska att man också tog ett större ansvar för integrationen på högskolorna. I projektarbeten arbetar ofta svenska studenter med varandra och studenter från andra länder söker sig till varandra.

– Där har lärosätena en rejäl utmaning. Det här är en viktig del av internationaliseringen av högskolan. Om man lyckas bättre med att integrera studenterna, svenskar med dem som kommer från andra länder, kan man tillföra ett mervärde för alla studenter. Jag vet att man är medveten om det här på högskolorna. De känner också att det finns mer att göra.

På frågan om det egentligen är brist på ingenjörer tycker Per Fagrell att man kan svara både ja och nej.

– Den största bristen handlar om erfarna ingenjörer, snarare än om nyexaminerade. Dessutom är det stora skillnader mellan olika branscher och regioner. Det råder ingen generell brist men absolut en lokal brist. Om du släpper av en busslast mjukvaruingenjörer i Västsverige kommer ingen att behöva boka en returbiljett, säger Per Fagrell.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Jag känner igen mig i det här artikeln, jag är byggingenjör sedan 2007, flyttat till Sverige 2009 fick sämsta validering på mina betyg så jag var tvungen och komplettera på KTH till byggteknik och design 180 hp och jag var färdig 2012 och sen det fick jag inte ett jobba med det jag utbildat mig till istället var mer restaurang och socialt arbete som inte kräver någon utbildning. skillnaden än Ruihua Zhang historia att jag är svensk medborgare sedan 2014, Tyvärr mina funderingar går nu på att flytta till Tyskland istället. kanske möjligheten att hitta såna jobb finns där. man vet aldrig. man måste vara positiv och se bara på möjligheten och blunda framför hindarna som kan dyka upp ibland. Ett stört lycka till till alla arbetssökande.

    • Tråkigt att höra Adel. Du verkar ha lagt ner tid och energi. Hoppas det löser sig framöver, här i Sverige eller utanför.

  2. @Luke

    En bra fråga som borde ställas oftare är var ingenjörer ska få all den här erfarenheten som efterfrågas.

  3. @Sura ingenjören.
    Håller inte helt med. Han säger både ja och nej. Att det är brist på mindre orter men ingen brist på större. Vilket verkar sannolikt då, vad jag läst, så verkar allt fler flytta ifrån mindre orter för att ta bättre jobb i storstäderna.

    DÄREMOT hade den informationen kunnat utvecklats. Tex, var i Väst Sverige, har vi siffror som kan backa upp det? Även att erfarna saknas kan utvecklas mer. Vad menas mer erfarna.. Pratar vi om insnöade specialister eller bara några år på nacken. Han kan ju ha helt rätt i breda ord. Säkert går vissa erfarna ingenjörer vidare till en ’mer’ chef/ledarroll.

    Så artikeln är ett steg i rätt riktning anser jag. Dom verkar faktiskt ha lyssnat på oss. Men det får inte bara bli ett hundben för klagokören. Det måste liggas på och skrivas mer om från ingenjören.se håll. Ligg på med tuffa frågor till branschföreträdare! Ifrågesätt med siffrorna ni har!

  4. @Luke

    Fast artikeln motsäger ju inte att det är brist. Den säger ju bara det vanliga, att han söker i fel bransch och på fel ställe.
    Vad som hade behövts var att branschföreträdare ställdes mot väggen. T.ex. de som dagligen skriver på twitter om den enorma bristen.

  5. Bra artikel. Mer av sådant här som många kommentarer här på sajten efterlyser! Ordet behöver komma ut, det är inte så hajpat att bli ingenjör då det inte är någon riktig brist (fast vad man får höra som student) samt att lönerna rör sig i snigelfart jämfört med andra utbildningar.
    Alla tjänar på att det kommer fram en mer verklighetsförankrad bild. Därför är denna artikel bra. Företagen och politiker skapar större rubriker med deras ”ingenjörsbrist”, där behöver vi vara en motsvarande sida som lika hårt trycker tillbaka! God undersökning och journalistik tvingar den andra sidans uttalanden på pottan.

Lämna ett svar till Sura ingenjören Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA