Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Myndighet ska stävja forskningsfusket

Myndighet ska stävja forskningsfusket

Illustration: macrovector/Thinkstock
Illustration: macrovector/Thinkstock

En klar definition av vad som är forskningsfusk och en ny myndighet som beslutar i sådana frågor. Det är ett par av de viktigaste inslagen i Oredlighetsutredningen som förra veckan lämnades över till forskningsministern.

Den 22 februari överlämnade utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, sin utredning till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. En av de mest centrala delarna av förslaget är att få en enhetlig och tydlig definition av vad som ska betraktas som forskningsfusk. Det finns i dag ingen sådan strikt vedertagen internationell definition, men det finns, sade utredaren, en kärna som alla är överens om: fabricering, förfalskning och plagiat. Till det tillkommer även grov oaktsamhet. Detta är enligt utredaren en snäv definition, men den ligger väl i linje med övriga nordiska länder.

Utredningen

Här kan du läsa Oredlighets-utredningen.

En ny nämnd som beslutar i frågor om forskningsfusk ska skapas. Den ska heta Oredlighetsnämnden och befolkas av en ordförande och tio erfarna forskare.

– Nämnden ska vara till för att hantera uppkomna ärenden, säger utredaren Margaretha Fahlgren. Den ska fatta beslut om fel har begåtts. Men den ska också kunna yttra sig om andra missförhållanden som har samband med utredningen så att lärosätet kan komma tillrätta med dem.

Till skillnad från dagens etiska nämnd som bara ger rekommendationer, ska den nya nämnden fatta beslut. Därför bör det enligt utredaren också finnas möjlighet att överklaga besluten. Överklaganden ska i så fall ske till Förvaltningsdomstolen. Däremot ska det även fortsättningsvis vara rektorns ansvar på respektive lärosäte att utdöma eventuella straff till fuskande forskare.

Men Oredlighetsnämnden ska inte bara besluta i frågor om forskningsfusk. Den ska också bidra till att öka kunskapen om vad som är god sed inom forskningen. En enkät som utredaren gjorde har visat att det i dag inte finns någon sammanhållen syn på forskningsfusk bland de svenska lärosätena, och inte heller något samarbete mot eller informationsutbyte om forskningsfusk.

mest kända fusket

Mest iögonenfallande av senare fall av forskningsfusk är fallet med kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som friades av Karolinska institutets dåvarande rektor trots att en extern granskning kommit fram till att han gjort sig skyldig till omfattande grov oredlighet i sin forskning. Macchiarini polisanmäldes senare och nu pågår en förunder-sökning om han har gjort sig skyldig till vållande till annans död.

Utredaren föreslår därför ett systematiskt arbete för att öka kunskapen kring god sed inom forskningen. Lärosätena ska rapportera alla större ärenden av misstänkt fusk till nämnden som ska granska dem. Utredaren föreslår vidare att varje högskola ska hålla sig med några ombudspersoner i frågan, det vill säg några äldre forskare med erfarenhet, som yngre forskare kan vända sig med frågor om vad som är god sed inom forskningen. Efter fem år bör det nya systemet utvärderas.

Det sägs ofta att forskningsfusket har ökat under de senaste åren, men under den tiden har också mängden forskning ökat kraftigt. Ändå är det bara några enstaka ärenden per år som når den Centrala Etikprövningsnämnden.

– Inom humaniora är plagiat den vanligaste formen av fusk. Inom naturvetenskapen är det svårare att säga vad som är vanligast. Ofta handlar det om att forskningsförsöken är otillräckliga, att de inte är reproducerbara. Det har även hänt att forskare har manipulerat bilder, säger Margaretha Fahlgren.

När hon överlämnade sin utredning till forskningsministern poängterade hon även att många forskare har haft synpunkter på hård konkurrens och publiceringshets. Hon avslutade med att säga att forskningssamhället har ett stort eget ansvar och måste värna om sin integritet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

0
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.
Hemarbetsplats

Vilket är ditt bästa jobba hemma-tips?

0
Har du hittat på någon smart lösning för din hemarbetsplats? Ett hemmafixat ståbord, ett verktyg du gillar eller en bra rutin som du kan tänka dig att dela med dig av?

Skillnad i lön, antagningspoäng och droger – det här blev mest läst 2020

0
Vad lästes med på Ingenjören.se under 2020? Här är topp-20-artiklarna.

Sex smarta tips för hemmakontoret

6
Det kan vara en utmaning att få den ergonomiska arbetsmiljön att funka i hemmet. Här är sex kreativa lösningar för hemarbetsplatsen som du kan inspireras av.

Så här bemöter du chefens argument under lönesamtalet

0
Har du funderat på vad chefen kommer svara på ditt lönekrav? Här är några tips på hur du bemöter chefens argument mot den lön som du anser är rimlig.

VI REKOMMENDERAR

Behåll dina rutiner för en smidigare jobbstart

0
Känns det segt att komma igång igen efter semestern? Här är tre steg som hjälper dig till en smidigare jobbstart.

TOPPLISTA