Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Myndighet ska stävja forskningsfusket

Myndighet ska stävja forskningsfusket

Illustration: macrovector/Thinkstock
Illustration: macrovector/Thinkstock

En klar definition av vad som är forskningsfusk och en ny myndighet som beslutar i sådana frågor. Det är ett par av de viktigaste inslagen i Oredlighetsutredningen som förra veckan lämnades över till forskningsministern.

Den 22 februari överlämnade utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, sin utredning till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. En av de mest centrala delarna av förslaget är att få en enhetlig och tydlig definition av vad som ska betraktas som forskningsfusk. Det finns i dag ingen sådan strikt vedertagen internationell definition, men det finns, sade utredaren, en kärna som alla är överens om: fabricering, förfalskning och plagiat. Till det tillkommer även grov oaktsamhet. Detta är enligt utredaren en snäv definition, men den ligger väl i linje med övriga nordiska länder.

Utredningen

Här kan du läsa Oredlighets-utredningen.

En ny nämnd som beslutar i frågor om forskningsfusk ska skapas. Den ska heta Oredlighetsnämnden och befolkas av en ordförande och tio erfarna forskare.

– Nämnden ska vara till för att hantera uppkomna ärenden, säger utredaren Margaretha Fahlgren. Den ska fatta beslut om fel har begåtts. Men den ska också kunna yttra sig om andra missförhållanden som har samband med utredningen så att lärosätet kan komma tillrätta med dem.

Till skillnad från dagens etiska nämnd som bara ger rekommendationer, ska den nya nämnden fatta beslut. Därför bör det enligt utredaren också finnas möjlighet att överklaga besluten. Överklaganden ska i så fall ske till Förvaltningsdomstolen. Däremot ska det även fortsättningsvis vara rektorns ansvar på respektive lärosäte att utdöma eventuella straff till fuskande forskare.

Men Oredlighetsnämnden ska inte bara besluta i frågor om forskningsfusk. Den ska också bidra till att öka kunskapen om vad som är god sed inom forskningen. En enkät som utredaren gjorde har visat att det i dag inte finns någon sammanhållen syn på forskningsfusk bland de svenska lärosätena, och inte heller något samarbete mot eller informationsutbyte om forskningsfusk.

mest kända fusket

Mest iögonenfallande av senare fall av forskningsfusk är fallet med kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som friades av Karolinska institutets dåvarande rektor trots att en extern granskning kommit fram till att han gjort sig skyldig till omfattande grov oredlighet i sin forskning. Macchiarini polisanmäldes senare och nu pågår en förunder-sökning om han har gjort sig skyldig till vållande till annans död.

Utredaren föreslår därför ett systematiskt arbete för att öka kunskapen kring god sed inom forskningen. Lärosätena ska rapportera alla större ärenden av misstänkt fusk till nämnden som ska granska dem. Utredaren föreslår vidare att varje högskola ska hålla sig med några ombudspersoner i frågan, det vill säg några äldre forskare med erfarenhet, som yngre forskare kan vända sig med frågor om vad som är god sed inom forskningen. Efter fem år bör det nya systemet utvärderas.

Det sägs ofta att forskningsfusket har ökat under de senaste åren, men under den tiden har också mängden forskning ökat kraftigt. Ändå är det bara några enstaka ärenden per år som når den Centrala Etikprövningsnämnden.

– Inom humaniora är plagiat den vanligaste formen av fusk. Inom naturvetenskapen är det svårare att säga vad som är vanligast. Ofta handlar det om att forskningsförsöken är otillräckliga, att de inte är reproducerbara. Det har även hänt att forskare har manipulerat bilder, säger Margaretha Fahlgren.

När hon överlämnade sin utredning till forskningsministern poängterade hon även att många forskare har haft synpunkter på hård konkurrens och publiceringshets. Hon avslutade med att säga att forskningssamhället har ett stort eget ansvar och måste värna om sin integritet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA