Myndighet ska stävja forskningsfusket

0
1669

Illustration: macrovector/Thinkstock
Illustration: macrovector/Thinkstock

En klar definition av vad som är forskningsfusk och en ny myndighet som beslutar i sådana frågor. Det är ett par av de viktigaste inslagen i Oredlighetsutredningen som förra veckan lämnades över till forskningsministern.

Den 22 februari överlämnade utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, sin utredning till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. En av de mest centrala delarna av förslaget är att få en enhetlig och tydlig definition av vad som ska betraktas som forskningsfusk. Det finns i dag ingen sådan strikt vedertagen internationell definition, men det finns, sade utredaren, en kärna som alla är överens om: fabricering, förfalskning och plagiat. Till det tillkommer även grov oaktsamhet. Detta är enligt utredaren en snäv definition, men den ligger väl i linje med övriga nordiska länder.

Utredningen

Här kan du läsa Oredlighets-utredningen.

En ny nämnd som beslutar i frågor om forskningsfusk ska skapas. Den ska heta Oredlighetsnämnden och befolkas av en ordförande och tio erfarna forskare.

– Nämnden ska vara till för att hantera uppkomna ärenden, säger utredaren Margaretha Fahlgren. Den ska fatta beslut om fel har begåtts. Men den ska också kunna yttra sig om andra missförhållanden som har samband med utredningen så att lärosätet kan komma tillrätta med dem.

Till skillnad från dagens etiska nämnd som bara ger rekommendationer, ska den nya nämnden fatta beslut. Därför bör det enligt utredaren också finnas möjlighet att överklaga besluten. Överklaganden ska i så fall ske till Förvaltningsdomstolen. Däremot ska det även fortsättningsvis vara rektorns ansvar på respektive lärosäte att utdöma eventuella straff till fuskande forskare.

Men Oredlighetsnämnden ska inte bara besluta i frågor om forskningsfusk. Den ska också bidra till att öka kunskapen om vad som är god sed inom forskningen. En enkät som utredaren gjorde har visat att det i dag inte finns någon sammanhållen syn på forskningsfusk bland de svenska lärosätena, och inte heller något samarbete mot eller informationsutbyte om forskningsfusk.

mest kända fusket

Mest iögonenfallande av senare fall av forskningsfusk är fallet med kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som friades av Karolinska institutets dåvarande rektor trots att en extern granskning kommit fram till att han gjort sig skyldig till omfattande grov oredlighet i sin forskning. Macchiarini polisanmäldes senare och nu pågår en förunder-sökning om han har gjort sig skyldig till vållande till annans död.

Utredaren föreslår därför ett systematiskt arbete för att öka kunskapen kring god sed inom forskningen. Lärosätena ska rapportera alla större ärenden av misstänkt fusk till nämnden som ska granska dem. Utredaren föreslår vidare att varje högskola ska hålla sig med några ombudspersoner i frågan, det vill säg några äldre forskare med erfarenhet, som yngre forskare kan vända sig med frågor om vad som är god sed inom forskningen. Efter fem år bör det nya systemet utvärderas.

Det sägs ofta att forskningsfusket har ökat under de senaste åren, men under den tiden har också mängden forskning ökat kraftigt. Ändå är det bara några enstaka ärenden per år som når den Centrala Etikprövningsnämnden.

– Inom humaniora är plagiat den vanligaste formen av fusk. Inom naturvetenskapen är det svårare att säga vad som är vanligast. Ofta handlar det om att forskningsförsöken är otillräckliga, att de inte är reproducerbara. Det har även hänt att forskare har manipulerat bilder, säger Margaretha Fahlgren.

När hon överlämnade sin utredning till forskningsministern poängterade hon även att många forskare har haft synpunkter på hård konkurrens och publiceringshets. Hon avslutade med att säga att forskningssamhället har ett stort eget ansvar och måste värna om sin integritet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Åsa Göthlin och Mikael Billström

Scania: Vill möta medarbetarnas önskemål att jobba hemifrån

Efter pandemin vill Akademikerföreningen på Scania se mer flexibilitet i var och när arbetet utförs. Och det är också Scanias mål.  
Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

En enkät från Akademikerföreningen på Scania visar att nästan alla akademiker vill jobba hemifrån, mer eller mindre, också framöver.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.