Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Myndighet ska stävja forskningsfusket

Myndighet ska stävja forskningsfusket

Illustration: macrovector/Thinkstock
Illustration: macrovector/Thinkstock

En klar definition av vad som är forskningsfusk och en ny myndighet som beslutar i sådana frågor. Det är ett par av de viktigaste inslagen i Oredlighetsutredningen som förra veckan lämnades över till forskningsministern.

Den 22 februari överlämnade utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, sin utredning till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. En av de mest centrala delarna av förslaget är att få en enhetlig och tydlig definition av vad som ska betraktas som forskningsfusk. Det finns i dag ingen sådan strikt vedertagen internationell definition, men det finns, sade utredaren, en kärna som alla är överens om: fabricering, förfalskning och plagiat. Till det tillkommer även grov oaktsamhet. Detta är enligt utredaren en snäv definition, men den ligger väl i linje med övriga nordiska länder.

Utredningen

Här kan du läsa Oredlighets-utredningen.

En ny nämnd som beslutar i frågor om forskningsfusk ska skapas. Den ska heta Oredlighetsnämnden och befolkas av en ordförande och tio erfarna forskare.

– Nämnden ska vara till för att hantera uppkomna ärenden, säger utredaren Margaretha Fahlgren. Den ska fatta beslut om fel har begåtts. Men den ska också kunna yttra sig om andra missförhållanden som har samband med utredningen så att lärosätet kan komma tillrätta med dem.

Till skillnad från dagens etiska nämnd som bara ger rekommendationer, ska den nya nämnden fatta beslut. Därför bör det enligt utredaren också finnas möjlighet att överklaga besluten. Överklaganden ska i så fall ske till Förvaltningsdomstolen. Däremot ska det även fortsättningsvis vara rektorns ansvar på respektive lärosäte att utdöma eventuella straff till fuskande forskare.

Men Oredlighetsnämnden ska inte bara besluta i frågor om forskningsfusk. Den ska också bidra till att öka kunskapen om vad som är god sed inom forskningen. En enkät som utredaren gjorde har visat att det i dag inte finns någon sammanhållen syn på forskningsfusk bland de svenska lärosätena, och inte heller något samarbete mot eller informationsutbyte om forskningsfusk.

mest kända fusket

Mest iögonenfallande av senare fall av forskningsfusk är fallet med kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som friades av Karolinska institutets dåvarande rektor trots att en extern granskning kommit fram till att han gjort sig skyldig till omfattande grov oredlighet i sin forskning. Macchiarini polisanmäldes senare och nu pågår en förunder-sökning om han har gjort sig skyldig till vållande till annans död.

Utredaren föreslår därför ett systematiskt arbete för att öka kunskapen kring god sed inom forskningen. Lärosätena ska rapportera alla större ärenden av misstänkt fusk till nämnden som ska granska dem. Utredaren föreslår vidare att varje högskola ska hålla sig med några ombudspersoner i frågan, det vill säg några äldre forskare med erfarenhet, som yngre forskare kan vända sig med frågor om vad som är god sed inom forskningen. Efter fem år bör det nya systemet utvärderas.

Det sägs ofta att forskningsfusket har ökat under de senaste åren, men under den tiden har också mängden forskning ökat kraftigt. Ändå är det bara några enstaka ärenden per år som når den Centrala Etikprövningsnämnden.

– Inom humaniora är plagiat den vanligaste formen av fusk. Inom naturvetenskapen är det svårare att säga vad som är vanligast. Ofta handlar det om att forskningsförsöken är otillräckliga, att de inte är reproducerbara. Det har även hänt att forskare har manipulerat bilder, säger Margaretha Fahlgren.

När hon överlämnade sin utredning till forskningsministern poängterade hon även att många forskare har haft synpunkter på hård konkurrens och publiceringshets. Hon avslutade med att säga att forskningssamhället har ett stort eget ansvar och måste värna om sin integritet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

17
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA