Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Myndighet ska stävja forskningsfusket

Myndighet ska stävja forskningsfusket

Illustration: macrovector/Thinkstock
Illustration: macrovector/Thinkstock

En klar definition av vad som är forskningsfusk och en ny myndighet som beslutar i sådana frågor. Det är ett par av de viktigaste inslagen i Oredlighetsutredningen som förra veckan lämnades över till forskningsministern.

Den 22 februari överlämnade utredaren Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, sin utredning till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. En av de mest centrala delarna av förslaget är att få en enhetlig och tydlig definition av vad som ska betraktas som forskningsfusk. Det finns i dag ingen sådan strikt vedertagen internationell definition, men det finns, sade utredaren, en kärna som alla är överens om: fabricering, förfalskning och plagiat. Till det tillkommer även grov oaktsamhet. Detta är enligt utredaren en snäv definition, men den ligger väl i linje med övriga nordiska länder.

Utredningen

Här kan du läsa Oredlighets-utredningen.

En ny nämnd som beslutar i frågor om forskningsfusk ska skapas. Den ska heta Oredlighetsnämnden och befolkas av en ordförande och tio erfarna forskare.

– Nämnden ska vara till för att hantera uppkomna ärenden, säger utredaren Margaretha Fahlgren. Den ska fatta beslut om fel har begåtts. Men den ska också kunna yttra sig om andra missförhållanden som har samband med utredningen så att lärosätet kan komma tillrätta med dem.

Till skillnad från dagens etiska nämnd som bara ger rekommendationer, ska den nya nämnden fatta beslut. Därför bör det enligt utredaren också finnas möjlighet att överklaga besluten. Överklaganden ska i så fall ske till Förvaltningsdomstolen. Däremot ska det även fortsättningsvis vara rektorns ansvar på respektive lärosäte att utdöma eventuella straff till fuskande forskare.

Men Oredlighetsnämnden ska inte bara besluta i frågor om forskningsfusk. Den ska också bidra till att öka kunskapen om vad som är god sed inom forskningen. En enkät som utredaren gjorde har visat att det i dag inte finns någon sammanhållen syn på forskningsfusk bland de svenska lärosätena, och inte heller något samarbete mot eller informationsutbyte om forskningsfusk.

mest kända fusket

Mest iögonenfallande av senare fall av forskningsfusk är fallet med kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini som friades av Karolinska institutets dåvarande rektor trots att en extern granskning kommit fram till att han gjort sig skyldig till omfattande grov oredlighet i sin forskning. Macchiarini polisanmäldes senare och nu pågår en förunder-sökning om han har gjort sig skyldig till vållande till annans död.

Utredaren föreslår därför ett systematiskt arbete för att öka kunskapen kring god sed inom forskningen. Lärosätena ska rapportera alla större ärenden av misstänkt fusk till nämnden som ska granska dem. Utredaren föreslår vidare att varje högskola ska hålla sig med några ombudspersoner i frågan, det vill säg några äldre forskare med erfarenhet, som yngre forskare kan vända sig med frågor om vad som är god sed inom forskningen. Efter fem år bör det nya systemet utvärderas.

Det sägs ofta att forskningsfusket har ökat under de senaste åren, men under den tiden har också mängden forskning ökat kraftigt. Ändå är det bara några enstaka ärenden per år som når den Centrala Etikprövningsnämnden.

– Inom humaniora är plagiat den vanligaste formen av fusk. Inom naturvetenskapen är det svårare att säga vad som är vanligast. Ofta handlar det om att forskningsförsöken är otillräckliga, att de inte är reproducerbara. Det har även hänt att forskare har manipulerat bilder, säger Margaretha Fahlgren.

När hon överlämnade sin utredning till forskningsministern poängterade hon även att många forskare har haft synpunkter på hård konkurrens och publiceringshets. Hon avslutade med att säga att forskningssamhället har ett stort eget ansvar och måste värna om sin integritet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA