Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Förbundet måste moderniseras"

”Förbundet måste moderniseras”

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer behöver återuppfinna sig självt. Det säger Magnus Sundemo på Volvo Cars. Han tycker att ingenjörerna tar stryk jämfört med andra grupper i de konventionella förhandlingarna om industriavtalets märke.

Ingenjörerna behöver ett fackförbund som är enklare organiserat, mer nyttofokuserat, men också mer snabbfotat och proaktivt och redo för de förändringar som är på väg in på arbetsmarknaden. Uppmaningen kommer från Magnus Sundemo, facklig företrädare på Volvo Cars och numera styrelseledamot i Sveriges Ingenjörer. Han var en av författarna till en motion till förbundets fullmäktige 2016 med titeln ”Förbundsorganisation 2.0”, och sitter nu med i en grupp som ska ta fram förslag på nya sätt att organisera och arbeta i förbundet.

Magnus Sundemo är känd i förbundet som en som inte är rädd för att säga vad han tycker. Nu, efter att ha suttit i styrelsen drygt ett år, ser han också flera områden med förbättringspotential.

För det första är han kritisk till hur löneförhandlingarna har artat sig de senaste åren, där han anser att ingenjörerna systematiskt halkar efter de andra förbunden.

– Vi behöver en ny lönebildningsmodell, säger han. Jag har skissat på en modell som följer en livslönekurva, kopplad till vilket bidrag man ger till företaget, men som inte förhandlas fram till en siffra tillsammans med Unionen och Metall.

Han resonerar så här: Om de centrala löneförhandlingarna landar i ett märke på, säg, 2,1 procent får medlemmarna i Metall och Unionen verkligen 2,1 procents löneförhöjning. Men för ingenjörerna blir det så att arbetsgivaren sätter undan en pott som är tänkt för en liten klick av extremt skickliga medarbetare. Efter det kan de vanliga ingenjörerna – som också är skickliga och utan att vara genier ändå gör ett ovärderligt arbete – som högst hoppas på 1,0 eller kanske 1,5 procents löneförhöjning. Problemet är alltså att konkurrensen i de egna leden är så hård att effekten blir att man kannibaliserar på de egna medlemmarnas löner.

TAnkar från manifestet

Åtgärder för att modernisera förbundet, enligt Magnus Sundemo:

Förbundet bör:

  • Utveckla en ny löne-bildningsmodell, oberoende av årliga centrala förhandlingar och i stället kopplad till ingenjörernas karriärutveckling.
  • Aktivt utveckla en egen, moderniserad variant av MBL och LAS.
  • Aktivt påverka stora bolag att satsa mer långsiktigt för att gynna ”AB Sverige”.
  • Ta tydligare ställning för innovation, men också för balans mellan arbete och familjeliv.
  • Ordna karriärvägledning för alla karriärmodeller – specialister, chefer och projektledare.
  • Driva mer samarbete med akademin för att bidra till fortbildning genom hela yrkeslivet.
  • Stötta startupbolag och ensamföretagare som inte kan organisera egen klubbverksamhet.

Enligt Magnus Sundemo bör slutlönen för en ingenjör som går i pension vid 65 års ålder vara uppemot 2,5 gånger så hög som ingångslönen. När den högt betalde ingenjören slutar, har företaget råd att för de pengar som frigörs, anställa en ny ingenjör och samtidigt höja lönen för de andra. Detta utan att den sammanlagda lönekostnaden stiger.

För det andra anser han att förbundet behöver vara mer proaktivt vad gäller LAS och MBL, annars är risken stor att politikerna ändrar lagen på ett sätt som ligger utanför fackets kontroll. Och då lär inte resultatet bli något som Sveriges Ingenjörer tycker om.

– När de kom med det där kompetensutvecklingskontot som skulle ersätta LAS, så reagerade vi förstås med ryggmärgen och tvärvägrade. Vi sade ju att det är vår enda verkliga maktfaktor i förhandlingarna med arbetsgivaren. Vi stoppade förslaget. Men vi kan inte bara sitta och vara reaktiva. Det finns så många politiker som tycker att LAS är en omodern lag och risken är att de ändrar på den. Därför borde vi själva komma med ett eget förslag om hur LAS skulle kunna se ut.

För det tredje vill Magnus Sundemo att förbundet i högre grad stöttar vad han kallar AB Sverige, och det bör ske genom att agera för ett mycket mer långsiktigt tänkande i företagen. Han vill att förbundet ska påverka storägare som Alecta och andra pensionsförvaltare att komma bort från kvartalsrapportshetsen.

– Se bara på Volvo Cars. Vi har ju egen erfarenhet nu av att vara utanför börsen, säger han. Vi har aldrig någonsin gått så bra. Annars, om det går dåligt ett kvartal, varslar man för att börsvärdet inte ska sjunka. I stället måste man satsa riktigt långsiktigt.

I ett manifest som han skrev i somras, ”Det moderna facket – relevant nu och 2050”, tar han upp de här frågorna, och uppmanar också Sveriges Ingenjörer att se hotet som digitaliseringen innebär. ”Den riskerar att svepa bort allt det som facken har kämpat för i över 100 år”, skriver han, och hänvisar till olika så kallade plattformar som agerar som arbetsförmedlingar och arbetsgivare men som inte ger något socialt skydd som exempelvis sjukförsäkringar eller föräldrapeng.

I manifestet skriver han att förbundet gör bra saker som nätverksbyggande och seminarier, bland annat den så kallade Ingenjöresresan, men han efterfrågar också mer fokus på frågor som balans mellan arbete och fritid och klimat för innovationer.

Styrelsen formerar nu en arbetsgrupp som ska komma med ett förslag till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige 2017.

Sture Henckel

7 KOMMENTARER

  1. Något förbundet VERKLIGEN skulle behövt bevaka lite mer är situationen för de som arbetar inom olika offentliga verksamheter (Kommun, Landstig och Stat).
    Här skulle det VERKLIGEN behövts en uppryckning!
    På lokal nivå sliter vi med att argumentera med arbetsgivarna men vi möts hela tiden av samma dåliga argument om att ”alla andra Kommuner gör likadant”. Därför används också de offentliga ingenjörstjänsterna mer och mer som ”plantskola”. Nyutexaminerade går in och arbetar 1-3 år med låga löner och skaffar sig erfarenhet. Efter denna tiden är lönegapet till det samlade ingenjörskollektivet så stort att de flesta väljer att lämna sin plats och söker sig till det privata området. Detta gör att situationen för de mer rutinerade ingenjörerna som stannar kvar blir ganska prekär, man jobbar mer eller mindre enbart med att lära upp nya kolleger, i vetskapen om att dessa kolleger inom en snar framtid lämnar och får en betydligt högre lön än vad man själv har. I samtal med de offentliga arbetsgivarna hänvisar de hela tiden till sin egen statistik. Detta fungerar ganska bra när det gäller lärarlöner och personal inom vårdsektorn då majoriteten inom dessa områdena faktiskt är offentliganställda. Men när man gör så inom ingenjörsområdet så blir situationen helt fel då enbart en mindre del av ingenjörskollektivet jobbar inom det offentliga. Idag saknar de flesta offentliga arbetsgivare helt kunskap om lönebilden för hela ingenjörskollektivet och famlar därmed helt i blindo när man sätter lönepotterna. Vi på lokal nivå skulle verkligen behövt ett stöd här från förbundet med lobbyarbeten mot hela den offentliga sektorn. Idag kostar de ständiga nyrekryteringarna enormt med pengar för att inte prata om hur mycket man tappar i producerade tjänster med den stora personalomsättningen inom dessa områdena. Oftast är de lokala cheferna väl medvetna om problematiken, tyvärr hindras de dock att agera uppifrån från de olika personalavdelningarna som får sin kraftigt begränsade information från SKL.
    Här finns som sagt MYCKET att vinna, både för våra medlemar men även för arbetsgivarna.

  2. ”Om de centrala löneförhandlingarna landar i ett märke på, säg, 2,1 procent får medlemmarna i Metall och Unionen verkligen 2,1 procents löneförhöjning. ”

    En annan väsentlig skillnad är att LO förbunden även ökar ingångslönerna med lika många procent som potten. Det gör att hela kollektivets löner puttas upp på sikt.

    Ingångslönerna för civilingenjörer har inte ökat alls lika snabbt de senaste ~15 åren.

    Låt oss ta ett ungefärligt räkneexempel för civilingenjörer:

    Rekommenderad ingångslön år 2000: 25.000 kr
    Genomsnittlig löneökning per år: 2%
    Rekommenderad ingångslön år 2017: 25.000 *1.02^17=35.006 kr

    I verkligheten har dock civilingenjörerna ca 30.000 kr i ingångslön nu. Så ingångslönen har bara ökat 5000 kr jämfört med år 2000, men den hade ökat 10.000 kr (dvs dubbels så mycket!) om SI hade tillämpat LO:s princip om att ingångslönerna ska öka lika mycket som potten ökar.

    Vidare, om ingångslönerna hade legat på 35.000 kr, så hade det pressat upp lönerna för alla andra civilingenjörer på arbetsmarknaden också.

    Så varför väljer SI att inte tillämpa denna princip?

  3. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand svarar:

    ”Magnus har en gedigen erfarenhet av lokalfackligt arbete, har ett stort engagemang och entusiasm för förbundets frågor och vi välkomnar nya inspel i styrelsen. Efter bara lite mer än ett år i styrelsen är det inte helt lätt att ha full inblick i allt arbete som äger rum på kansliet, eller att vara fullt påläst på beslut som tidigare styrelser har fattat och prioriterat. Det pågår betydligt mer.

    Till exempel vad gäller innovation, där förbundet hanterar ett ökande antal ärenden rörande patentstrider, projektet Idélandet Sverige ( som syfte att belysa innovationskraften hos svenska ingenjörer och deras bidrag till AB Sverige), samt vårt nya ledarskapsprogram för chefer – Leda Innovation – ett projekt som tagits fram tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm Executive Education. Vi ser också en stadig tillströmning till våra karriärcoachningar – inte mindre än 3000 medlemmar har använt sig av detta.

    Men självklart har vi områden som vi kan utveckla och göra bättre. Ett treårigt avtal inom Industrin kan ge oss arbetsro att arbeta mer intensivt med vår lönebildning och ta ett kraftfullare initiativ vad gäller psykosocial miljö.

    Med vänliga hälsningar
    Ulrika”

  4. Mycket intressanta och relevanta reflektioner om förbundet och framtiden för det fackliga arbetet. Håller med Magnus om att förbundet behöver vara ”mer snabbfotat och proaktivt och redo för de förändringar som är på väg in på arbetsmarknaden.” – Framtidens arbetsmarknad kommer att se väldigt annorlunda ut på många sätt. Vi behöver verkligen förbereda oss – som arbetstagare men också som förbund.

  5. Glöm ej bort ingenjörerna på Landstingen,vi har det inte lätt med lönebildningen då vårat ”företag” går embargeligt dåligt hela tiden.
    ”Med glädje och spänst i Landstingets tjänst.
    P.S Vi heter Region nu inte Landsting.

  6. En ny förhandlingsmodell behövs verkligen men jag vet inte om, även om jag hoppas att, vi tänker likadant. SACO och Sveriges Ingenjörer har valt en modell med enskilda lönesamtal. Enskilda samtal fungerar naturligtvis inte, ensam är svag, det har vi vetat hela tiden och det var hela poängen med att bilda fackföreningar! Det SACO och Sveriges Ingenjörer driver är således att avskaffa sig själva.

    Möjligen bottnar tron på enskilda samtal i en naiv tro på ”gemensamma intressen”. Men någon ”ny ekonomi” finns fortfarande inte och konflikten mellan arbete och kapital finns naturligtvis kvar. Det har inte med politisk åskådning att göra, politik handlar mer om balansen mellan de olika intressena. Om någon talar om att vi sitter i samma båt betyder det, som Vilhelm Moberg sade, att det är du som skall ro.

    Ingen vill betala flera hundra i månaden till en organisation som egentligen bara fixar några tvivelaktiga rabatter hos någon bank eller något försäkringsbolag. Sådana kan man alltid få på massor av andra sätt. Det är pinsamt med en fackförening som kollektivförhandlar om perifera saker bank och försäkring men lämnar kärnfrågor som lönesättning till en enskilde. Det skall naturligtvis vara tvärtom, vad som behövs är en fackförening som verkligen tillvaratar medlemmarnas intressen som anställda, inte som konsumenter!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA