Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Utan diskussion styr normer designen

Utan diskussion styr normer designen

Ett öppnare samtal om vilka normer som styr när vi designar tjänster och produkter. Det är vad industridesignern och KTH-forskaren Karin Ehrnberger önskar sig. Samtalet är egentligen viktigare än själva produkterna.

– Ja, kan vi reflektera över vad det är som styr designprocessen och vara öppna för att vi nog aldrig sitter inne med hela svaret på den frågan har vi kommit långt, säger hon. Jag tror aldrig att vi kommer att hitta fram till en design som passar alla men vi kan definitivt komma längre än i dag.

Foto: Karin Ehrnberger. Stavmixer designad som ett känt verktygsmärke.
Foto: Karin Ehrnberger. Stavmixer designad som ett känt verktygsmärke.

Tillblivelse, en trasslig berättelse om design som normkritisk praktik” är titeln på Karin Ehrnbergers avhandling som hon presenterade för drygt en vecka sedan. Det kan låta torrt men med sitt ifrågasättande av hur vi genom design exkluderar eller utsätter människor har hon väckt stor uppmärksamhet. Många har sett hennes bild av Androstolen (som formgavs i samarbete med Högskolan i Halmstad och designforskaren Cristine Sundbom) där en man ligger på mage med rumpan i vädret – en stol utformad för att starta diskussionen om kvinnors utsatthet under gyn-undersökningar men som istället kom att tolkas som en sorts kvinnlig hämnd för utstått obehag.

– Det var synd att diskussionen hamnade helt fel, vilket jag delvis tror att folk inte har brytt sig om att läsa avhandlingen. Vårt syfte var att ge en bild av den utsatthet många kvinnor känner, att göra den begriplig och därifrån kunna diskutera om det måste vara så. Det finns i-länder där gynstolen inte alls används i samma utsträckning och studier visar att de undersökningar som görs i dess länder fungerar utmärkt ändå. Här diskuterar vi den inte ens, för den har blivit norm.

Karin Ehrnberger menar att vi diskuterar design för litet. Att många saker utformas utan att vi riktigt tänkt över hur de ska uppfattas, vilka som ska använda dem och vad det är vi egentligen vill uppnå. Som exempel nämner hon när hon häromdagen fann en grannkvinna i snön utanför sin port. Kvinnan skottade snö för att hon inte kom fram med sin rullator i det minimala snölager som låg på marken.

Foto: Karin Ehrnberger. Designforskaren Karin Ehrnberger vill att vi diskuterar design mer för att inte bygga in normer som gör den exkluderande.
Foto: Karin Ehrnberger. Designforskaren Karin Ehrnberger vill att vi diskuterar design mer för att inte bygga in normer som gör den exkluderande.

– Jag tror inte att den som har designat rullatorn har tänkt sig att användaren skulle gå ut på vintern utan använda den i en korridor inomhus.
– Vi tror att saker ser ut som de gör för att det är den bästa lösningen men så är det inte per automatik.

Alf Rehn, professor i företagsekonomi har sagt att eftersom en majoritet av alla svenska innovationer riktar sig mot friska, vita, heterosexuella män så är vi nog inte så innovativa som vi tror. Karin Ehrnberger håller med.
– Vad som är inkluderande och underlättar för vissa av oss kan vara försvårande och uteslutande för andra.

Karin Ehrnberger önskar att studenterna ska få mer av normkritiskt tänkande och kreativitet med sig under utbildningen. Det vill hon gärna bidra till.
– Jag är industridesigner men jag är inte så intresserad av produkter utan mer av processen, att vi ska bli öppnare och kunna reflektera över att vilka normer vi har med oss och att ifrågasätta dem.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA