Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Bioteknikpatent allt hetare potatis

Bioteknikpatent allt hetare potatis

Illustration: farakos/Thinkstock

I takt med att biotekniken blir alltmer avancerad, blir också patenten allt viktigare. I kampen om den omåttligt effektiva gensaxen med det konstiga namnet, Crispr-Cas9, har man bara hunnit till första ronden.

De stora pengar som hägrar inom biotekniken gör att patenten får allt större betydelse. Den slutsatsen kan man dra efter tisdagens föredrag på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm som Niklas Mattson från Awapatent höll. Han är civilingenjör inom bioteknik och har jobbat på patentbyrån i över 17 år. I sitt föredrag beskrev han några patentstrider inom biotekniken.

Myriad Genetics är ett amerikanskt bioteknikföretag som bildades i Utah 1991. De sökte och hittade två mutationer, BRCA1 och BRCA2, som var starkt kopplade till förhöjd risk för cancer i bröst eller äggstockar. Kring de upptäckterna skapade företaget ett flertal patent.

Företaget tog också fram ett test kallat BRACAnalysis för att se om en kvinna hade någon av de farliga mutationerna. Att utveckla testerna kostade visserligen ett par miljoner dollar, men de fungerade och blev en rejäl intäktskälla med en marknad på i storleksordningen en miljard dollar om året.

Men Myriad hade en aggressiv marknadsföring och tog ut höga priser. Samtidigt hade Europa vid sekelskiftet och i början av 2000-talet fått en stor debatt kring huruvida ett företag hade rätt att ta patent på gener över huvud taget. I USA ifrågasattes patentet av en domare som var känd för att kämpa mot de stora drakarna. Fallet drevs ända upp i högsta domstolen som till slut satte ner foten och sade att patentet på själva generna ogiltigförklarades. En liknande kamp blev det i Australien, med ungefär samma resultat. Myriad förlorade rätten till själva generna.

– Men det var inte särskilt synd om Myriad, sade Niklas Mattsson. Själva genen fick Myriad inte ta patent på, men när flera andra bioteknikföretag trodde att det var fritt fram att använda tekniken kring patentet, stämde Myriad dem och vann.

Tekniken kring patentet var fortfarande deras. Att de hade kämpat så hårt även för patent på själva generna berodde förmodligen på att det kunde tänkas ligga stora framtida värden i det.

I ett annat fall där genteknikföretag gapade över mycket var fallet Monsanto mot grossistföretaget Cefetra. Monsanto är en gigant inom bioteknik och jordbruk som lär vara värt cirka 66 miljarder dollar och som omsätter över 13 miljarder dollar per år. Med växtgiftet Roundup och en gen som ger resistens mot giftet har de tagit fram en kombination där de säljer både gröda och gift. De genmodifierade växterna står emot Roundup när alla andra växter dör av medlet. I deras produktlinje Roundup ready ingår exempelvis olika sorters majs och soja.

När grossisten Cefetra 2003 importerade sådan soja från Argentina, ett land där Monsantos patent inte gällde, till EU, där Monsantos patent gällde, ville Monsanto ha betalt eller stoppa importen. Lasten kvarhölls av tullen och frågan hamnade i domstolen. Efter en juridisk strid som varade i flera år beslutades att EU:s patentskydd bara gäller för material som fortfarande utövar sin funktion. Och eftersom mjölet tekniskt sett var en död produkt, där DNA-stängarna var nedbrutna, gällde inte patentet i det aktuella fallet.

I anförandet nämnde han också trenden med ett snabbt ökande antal patent på antikroppsbaserade läkemedel och hur det driver en kamp mellan olika upphovsmän.

En av de största patentstriderna inom biotekniken pågår just nu. Den handlar om Crispr-Cas9, en metod att klippa och klistra i DNA som har visat sig vara långt bättre, snabbare och billigare än tidigare metoder. Metoden som kanske kan bota ärftliga sjukdomar och förändra världens jordbruk kallas ett av de största vetenskapliga genombrotten någonsin inom biotekniken och väntas resultera i ett nobelpris inom några år.

LÄS mer om gensaxen

Läs artikeln om Crispr-Cas9 i Ingenjören nummer 3, 2016

Tekniken bygger på ett försvarssystem i bakterier som forskaren Emmanuelle Charpentier var först med att beskriva, och som hon tillsammans med Jennifer Doudna modifierade till ett effektivt verktyg för laboratoriet. Andra forskare var snabba att anamma tekniken. Men medan Charpentier och Doudna ansökte om patent i maklig takt, var Feng Zhang vid Broad Institute blixtsnabb med att ansöka om patent för en variant av tekniken som var speciellt inriktad på eukaryoter, det vill säga alla organismer med cellkärna, till exempel människor.

Eftersom tekniken har så stor potential inom både forskning, medicin och industri är det enorma belopp som står på spel. Båda lägren har redan startat bolag som säljer tekniken till andra forskare och företag. Och här har en patentstrid uppstått mellan å ena sidan Jennifer Doudnas och Emmanuelle Charpentiers lärosäten och å andra sidan Feng Zhangs.

I februari avslutades den första ronden i den kampen, när den så kallade Invändningsnämnden tillkännagav att det inte fanns något patentintrång, utan att de faktiskt hade varsitt. Eftersom Doudna och Charpentier bevisligen var först med den ursprungliga tekniken – och till exempel har belönats med det amerikanska Breakthrough prize på flera miljoner dollar – anses det som en seger för Feng Zhang.

Men Jennifer Doudna har liknat situationen vid att om hans upptäckt är gröna tennisbollar så är hennes och Charpentiers upptäckt just tennisbollar. Bioteknikvärlden håller andan i väntan på att de ska överklaga.

Niklas Mattsson på Awapatent avslutade sitt föredrag med att konstatera att situationen tills vidare innebär att andra forskare och företag inte har en helt klar situation där de vet vem de ska söka licens av när de ska jobba med tekniken.

– Just nu är det omvärlden som står som förlorare, sade han.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA