Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Bioteknikpatent allt hetare potatis

Bioteknikpatent allt hetare potatis

Illustration: farakos/Thinkstock

I takt med att biotekniken blir alltmer avancerad, blir också patenten allt viktigare. I kampen om den omåttligt effektiva gensaxen med det konstiga namnet, Crispr-Cas9, har man bara hunnit till första ronden.

De stora pengar som hägrar inom biotekniken gör att patenten får allt större betydelse. Den slutsatsen kan man dra efter tisdagens föredrag på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm som Niklas Mattson från Awapatent höll. Han är civilingenjör inom bioteknik och har jobbat på patentbyrån i över 17 år. I sitt föredrag beskrev han några patentstrider inom biotekniken.

Myriad Genetics är ett amerikanskt bioteknikföretag som bildades i Utah 1991. De sökte och hittade två mutationer, BRCA1 och BRCA2, som var starkt kopplade till förhöjd risk för cancer i bröst eller äggstockar. Kring de upptäckterna skapade företaget ett flertal patent.

Företaget tog också fram ett test kallat BRACAnalysis för att se om en kvinna hade någon av de farliga mutationerna. Att utveckla testerna kostade visserligen ett par miljoner dollar, men de fungerade och blev en rejäl intäktskälla med en marknad på i storleksordningen en miljard dollar om året.

Men Myriad hade en aggressiv marknadsföring och tog ut höga priser. Samtidigt hade Europa vid sekelskiftet och i början av 2000-talet fått en stor debatt kring huruvida ett företag hade rätt att ta patent på gener över huvud taget. I USA ifrågasattes patentet av en domare som var känd för att kämpa mot de stora drakarna. Fallet drevs ända upp i högsta domstolen som till slut satte ner foten och sade att patentet på själva generna ogiltigförklarades. En liknande kamp blev det i Australien, med ungefär samma resultat. Myriad förlorade rätten till själva generna.

– Men det var inte särskilt synd om Myriad, sade Niklas Mattsson. Själva genen fick Myriad inte ta patent på, men när flera andra bioteknikföretag trodde att det var fritt fram att använda tekniken kring patentet, stämde Myriad dem och vann.

Tekniken kring patentet var fortfarande deras. Att de hade kämpat så hårt även för patent på själva generna berodde förmodligen på att det kunde tänkas ligga stora framtida värden i det.

I ett annat fall där genteknikföretag gapade över mycket var fallet Monsanto mot grossistföretaget Cefetra. Monsanto är en gigant inom bioteknik och jordbruk som lär vara värt cirka 66 miljarder dollar och som omsätter över 13 miljarder dollar per år. Med växtgiftet Roundup och en gen som ger resistens mot giftet har de tagit fram en kombination där de säljer både gröda och gift. De genmodifierade växterna står emot Roundup när alla andra växter dör av medlet. I deras produktlinje Roundup ready ingår exempelvis olika sorters majs och soja.

När grossisten Cefetra 2003 importerade sådan soja från Argentina, ett land där Monsantos patent inte gällde, till EU, där Monsantos patent gällde, ville Monsanto ha betalt eller stoppa importen. Lasten kvarhölls av tullen och frågan hamnade i domstolen. Efter en juridisk strid som varade i flera år beslutades att EU:s patentskydd bara gäller för material som fortfarande utövar sin funktion. Och eftersom mjölet tekniskt sett var en död produkt, där DNA-stängarna var nedbrutna, gällde inte patentet i det aktuella fallet.

I anförandet nämnde han också trenden med ett snabbt ökande antal patent på antikroppsbaserade läkemedel och hur det driver en kamp mellan olika upphovsmän.

En av de största patentstriderna inom biotekniken pågår just nu. Den handlar om Crispr-Cas9, en metod att klippa och klistra i DNA som har visat sig vara långt bättre, snabbare och billigare än tidigare metoder. Metoden som kanske kan bota ärftliga sjukdomar och förändra världens jordbruk kallas ett av de största vetenskapliga genombrotten någonsin inom biotekniken och väntas resultera i ett nobelpris inom några år.

LÄS mer om gensaxen

Läs artikeln om Crispr-Cas9 i Ingenjören nummer 3, 2016

Tekniken bygger på ett försvarssystem i bakterier som forskaren Emmanuelle Charpentier var först med att beskriva, och som hon tillsammans med Jennifer Doudna modifierade till ett effektivt verktyg för laboratoriet. Andra forskare var snabba att anamma tekniken. Men medan Charpentier och Doudna ansökte om patent i maklig takt, var Feng Zhang vid Broad Institute blixtsnabb med att ansöka om patent för en variant av tekniken som var speciellt inriktad på eukaryoter, det vill säga alla organismer med cellkärna, till exempel människor.

Eftersom tekniken har så stor potential inom både forskning, medicin och industri är det enorma belopp som står på spel. Båda lägren har redan startat bolag som säljer tekniken till andra forskare och företag. Och här har en patentstrid uppstått mellan å ena sidan Jennifer Doudnas och Emmanuelle Charpentiers lärosäten och å andra sidan Feng Zhangs.

I februari avslutades den första ronden i den kampen, när den så kallade Invändningsnämnden tillkännagav att det inte fanns något patentintrång, utan att de faktiskt hade varsitt. Eftersom Doudna och Charpentier bevisligen var först med den ursprungliga tekniken – och till exempel har belönats med det amerikanska Breakthrough prize på flera miljoner dollar – anses det som en seger för Feng Zhang.

Men Jennifer Doudna har liknat situationen vid att om hans upptäckt är gröna tennisbollar så är hennes och Charpentiers upptäckt just tennisbollar. Bioteknikvärlden håller andan i väntan på att de ska överklaga.

Niklas Mattsson på Awapatent avslutade sitt föredrag med att konstatera att situationen tills vidare innebär att andra forskare och företag inte har en helt klar situation där de vet vem de ska söka licens av när de ska jobba med tekniken.

– Just nu är det omvärlden som står som förlorare, sade han.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Det här är pensionärernas råd till blivande pensionärer

0
Många pensionärer ångrar beslut som de tog när de gick i pension. Här är deras råd till alla som fortfarande jobbar.

Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

0
Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige,
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA