Samverkan ska vara bra för karriären

0
1569
Fredrik Hörstedt. Foto: Oscar Mattson/Pressbild
Fredrik Hörstedt. Foto: Oscar Mattson/Pressbild

Anställda på Chalmers som samverkar med näringsliv, organisationer och andra institutioner ska premieras, anser lärosätets ledning, som just nu arbetar med att ta fram riktlinjer för samverkansskicklighet som meritgrund.

Forskare på Chalmers som vill förbättra sina chanser till intern befordran, men också den som söker jobb på lärosätet, ska i framtiden uppfylla ett nytt kompetenskrav utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet: samverkansskicklighet.

– Samverkansskicklighet är ett sätt för oss att uppnå våra långsiktiga mål kring samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, berättar Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande. Exempel på vad som ska bli meriterande är personrörlighet, att du som forskare har jobbat i organisationer, i näringsliv eller i samhället eller att du har författat forskningsartiklar tillsammans med någon inom näringslivet, en offentlig organisation eller en annan institution.

För ett år sedan satte Chalmers upp parametrar för nyttiggörande, vilket innebär att anslagen till forskarna på Chalmers påverkas av hur bra de presterar inom sitt forskningsområde och hur bra de är på att nyttiggöra sin forskning.

– Om vi har en energiforskare som har tittat närmare på hur Sverige ska ställa om för ett hållbart energisystem och det kan få ett stort genomslag, om en forskare har bidragit till att underbygga politiken på ett sådant sätt, då ska det gynna karriären, säger Fredrik Hörstedt.

Att Chalmers ska vara bra på samverkan är enligt Fredrik Hörstedt viktigt bland annat för att lärosätet har en vision om en hållbar framtid, vilket enligt honom förutsätter vad han kallar samverkansvänlighet och att vara samhällstillvänd.
Det andra är att samverkan kan bidra till att förbättra forskningen. Att se sin forskning tillämpas och göra nytta för andra är något som driver kvalitet, menar Fredrik Hörstedt, och det är viktigt för att lärosätet ska vara konkurrenskraftigt.

– Arbetet med samverkansskicklighet kommer att fortgå av två skäl: dels står vi inför globala samhällsutmaningar, inom miljö- och klimat men också inom det sociala området, integration, migration och demografi. Vi har ett antal stora samhällsutmaningar som vi måste hantera och dessa kommer inte att försvinna. Det andra är att vårt näringsliv är utsatt för global konkurrens. Sverige är en liten nation och vi måste rikta in vårt forsknings- och innovationssystem på att stötta vårt näringsliv så att det kan vara konkurrenskraftigt. Gör vi inte det kommer vi inte att ha medel att bedriva forskning i Sverige, för det är i näringslivet vi har vår export, vår bytesbalans och våra skatteintäkter.

Tanken med att framhålla vikten av samverkansskicklighet är inte att göra forskare till konsulter eller entreprenörer, säger Fredrik Hörstedt, utan att se till att forskare ska kunna fortsätta göra sitt akademiska jobb.

– För vissa forskare och lärare kommer det här att vara något naturligt. De har redan samverkat under lång tid, och då handlar det om att synliggöra och lyfta fram det man har gjort. Andra kan ha sett vikten av samverkan och nyttiggörande men avstått för att det tar tid från meriter i andra områden, men nu när det blir en meritgrund kan de enklare prioritera det också.

Vad säger du till dem som upplever att arbetet med samverkansskicklighet kommer att ta tid från deras forskning?
– Låt det ta tid! Det är det som kommer att gynna din karriär på Chalmers. Samverkan driver kvaliteten i forskning och utbildning.

När och hur vet ni om nu har lyckats med det här arbetet?
– När externa organisationer kommer till oss och inte till våra konkurrerande lärosäten och säger att ”vi vill jobba med er för att ni bygger den kunskap som är viktig för att klara samhällsutmaningarna, ni stärker konkurrenskraften i landet och ni ser till att bidra, på ett kraftfullt sätt, till att kunskapen kommer samhället till godo.” Och när unga söker sig till oss som lärosäte, för att de vet att vi bidrar till att lösa samhällsutmaningarna och ökar konkurrenskraften. Studenterna är jätteviktiga. Vi vill också attrahera de bästa forskarna.

Det som många lärosäten har gemensamt enligt Fredrik Hörstedt är grundfrågan: hur vidareutvecklar vi vår samverkansförmåga? Men varje lärosäte behöver hitta sin egen lösning på hur det ska gå till. På Chalmers arbetar man för att kunna börja använda sin nya modell för att premiera samverkan i sommar. Nästa år ska arbetet utvärderas.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.