Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Samverkan ska vara bra för karriären

Samverkan ska vara bra för karriären

Anställda på Chalmers som samverkar med näringsliv, organisationer och andra institutioner ska premieras, anser lärosätets ledning, som just nu arbetar med att ta fram riktlinjer för samverkansskicklighet som meritgrund.

Forskare på Chalmers som vill förbättra sina chanser till intern befordran, men också den som söker jobb på lärosätet, ska i framtiden uppfylla ett nytt kompetenskrav utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet: samverkansskicklighet.

– Samverkansskicklighet är ett sätt för oss att uppnå våra långsiktiga mål kring samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, berättar Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande. Exempel på vad som ska bli meriterande är personrörlighet, att du som forskare har jobbat i organisationer, i näringsliv eller i samhället eller att du har författat forskningsartiklar tillsammans med någon inom näringslivet, en offentlig organisation eller en annan institution.

För ett år sedan satte Chalmers upp parametrar för nyttiggörande, vilket innebär att anslagen till forskarna på Chalmers påverkas av hur bra de presterar inom sitt forskningsområde och hur bra de är på att nyttiggöra sin forskning.

– Om vi har en energiforskare som har tittat närmare på hur Sverige ska ställa om för ett hållbart energisystem och det kan få ett stort genomslag, om en forskare har bidragit till att underbygga politiken på ett sådant sätt, då ska det gynna karriären, säger Fredrik Hörstedt.

Att Chalmers ska vara bra på samverkan är enligt Fredrik Hörstedt viktigt bland annat för att lärosätet har en vision om en hållbar framtid, vilket enligt honom förutsätter vad han kallar samverkansvänlighet och att vara samhällstillvänd.
Det andra är att samverkan kan bidra till att förbättra forskningen. Att se sin forskning tillämpas och göra nytta för andra är något som driver kvalitet, menar Fredrik Hörstedt, och det är viktigt för att lärosätet ska vara konkurrenskraftigt.

– Arbetet med samverkansskicklighet kommer att fortgå av två skäl: dels står vi inför globala samhällsutmaningar, inom miljö- och klimat men också inom det sociala området, integration, migration och demografi. Vi har ett antal stora samhällsutmaningar som vi måste hantera och dessa kommer inte att försvinna. Det andra är att vårt näringsliv är utsatt för global konkurrens. Sverige är en liten nation och vi måste rikta in vårt forsknings- och innovationssystem på att stötta vårt näringsliv så att det kan vara konkurrenskraftigt. Gör vi inte det kommer vi inte att ha medel att bedriva forskning i Sverige, för det är i näringslivet vi har vår export, vår bytesbalans och våra skatteintäkter.

Tanken med att framhålla vikten av samverkansskicklighet är inte att göra forskare till konsulter eller entreprenörer, säger Fredrik Hörstedt, utan att se till att forskare ska kunna fortsätta göra sitt akademiska jobb.

– För vissa forskare och lärare kommer det här att vara något naturligt. De har redan samverkat under lång tid, och då handlar det om att synliggöra och lyfta fram det man har gjort. Andra kan ha sett vikten av samverkan och nyttiggörande men avstått för att det tar tid från meriter i andra områden, men nu när det blir en meritgrund kan de enklare prioritera det också.

Vad säger du till dem som upplever att arbetet med samverkansskicklighet kommer att ta tid från deras forskning?
– Låt det ta tid! Det är det som kommer att gynna din karriär på Chalmers. Samverkan driver kvaliteten i forskning och utbildning.

När och hur vet ni om nu har lyckats med det här arbetet?
– När externa organisationer kommer till oss och inte till våra konkurrerande lärosäten och säger att ”vi vill jobba med er för att ni bygger den kunskap som är viktig för att klara samhällsutmaningarna, ni stärker konkurrenskraften i landet och ni ser till att bidra, på ett kraftfullt sätt, till att kunskapen kommer samhället till godo.” Och när unga söker sig till oss som lärosäte, för att de vet att vi bidrar till att lösa samhällsutmaningarna och ökar konkurrenskraften. Studenterna är jätteviktiga. Vi vill också attrahera de bästa forskarna.

Det som många lärosäten har gemensamt enligt Fredrik Hörstedt är grundfrågan: hur vidareutvecklar vi vår samverkansförmåga? Men varje lärosäte behöver hitta sin egen lösning på hur det ska gå till. På Chalmers arbetar man för att kunna börja använda sin nya modell för att premiera samverkan i sommar. Nästa år ska arbetet utvärderas.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA