Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Synen på doktorander följer tiden

Synen på doktorander följer tiden

Ett personligt bildningsprojekt eller en liten kugge i ett större projekt med lönsamhetsfokus. Synen på vad en doktorand är har skiftat genom tiderna visar Erik Joelsson i sin avhandling.

Från utvald till utbildad – Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945–2004 är titeln på vetenskapsteoretikern Eriks Joelssons doktorsavhandling. Av den anar vi att synen på vad en doktorand är har förändrats genom åren.
– Före kriget var forskarutbildningen ett personligt bildningsprojekt, säger han. Men det var ju också en tid när inte vem som helst hade råd att

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson
Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

doktorera.
Att doktorera var en höjdpunkt och den som hade det kunde söka till alla tillgängliga akademiska poster, däribland professor. Numer är doktorerandet i mindre grad en höjdpunkt utan ofta början på näste steg – post doctjänsten – och ska du bli professor eller lektor krävs det ytterligare erfarenhet.
Erik Joelsson urskiljer flera olika personae som bildningspersona, forskarpersona och innovatörspersona som har passerat revy i svensk forskarutbildning.
– Vad jag har sett i de statliga utredningar som ligger till grund för mitt arbete så finns det en generell trend att vi går mot att det blir mer av en utbildning än individuellt förverkligad idé. I den moderna forskarutbildningen jobbar man mer i lag och det är vanligt att man skriver artiklar tillsammans med handledaren eller med andra kollegor.
Pengarna och att doktoranden är lönsam har också kommit mer i fokus. Kraven på att doktorander också ska ha en rimlig ekonomisk situation har lett till högre kostnader för högskolorna.
– Det har lett till att kraven på den som blir doktorand har ökat. Förr kunde även studenter som inte var riktigt säkra på att de ville doktorera glida in på

det och det var också enklare att avbryta om man inte trivdes. I och med att det har blivit mer formellt blir det också lite mindre flexibelt. Det kan ju leda till att man inte kan rekrytera så många doktorander som skulle behövas för att skapa en stark forskarmiljö. Höga trösklar in i systemet är en begränsning även om trygghet är bra.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA