Synen på doktorander följer tiden

0
933

Ett personligt bildningsprojekt eller en liten kugge i ett större projekt med lönsamhetsfokus. Synen på vad en doktorand är har skiftat genom tiderna visar Erik Joelsson i sin avhandling.

Från utvald till utbildad – Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945–2004 är titeln på vetenskapsteoretikern Eriks Joelssons doktorsavhandling. Av den anar vi att synen på vad en doktorand är har förändrats genom åren.
– Före kriget var forskarutbildningen ett personligt bildningsprojekt, säger han. Men det var ju också en tid när inte vem som helst hade råd att

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson
Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

doktorera.
Att doktorera var en höjdpunkt och den som hade det kunde söka till alla tillgängliga akademiska poster, däribland professor. Numer är doktorerandet i mindre grad en höjdpunkt utan ofta början på näste steg – post doctjänsten – och ska du bli professor eller lektor krävs det ytterligare erfarenhet.
Erik Joelsson urskiljer flera olika personae som bildningspersona, forskarpersona och innovatörspersona som har passerat revy i svensk forskarutbildning.
– Vad jag har sett i de statliga utredningar som ligger till grund för mitt arbete så finns det en generell trend att vi går mot att det blir mer av en utbildning än individuellt förverkligad idé. I den moderna forskarutbildningen jobbar man mer i lag och det är vanligt att man skriver artiklar tillsammans med handledaren eller med andra kollegor.
Pengarna och att doktoranden är lönsam har också kommit mer i fokus. Kraven på att doktorander också ska ha en rimlig ekonomisk situation har lett till högre kostnader för högskolorna.
– Det har lett till att kraven på den som blir doktorand har ökat. Förr kunde även studenter som inte var riktigt säkra på att de ville doktorera glida in på

det och det var också enklare att avbryta om man inte trivdes. I och med att det har blivit mer formellt blir det också lite mindre flexibelt. Det kan ju leda till att man inte kan rekrytera så många doktorander som skulle behövas för att skapa en stark forskarmiljö. Höga trösklar in i systemet är en begränsning även om trygghet är bra.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.