Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Robotarna tar jobb – men inte alla

Robotarna tar jobb – men inte alla

Det är osäkert hur många jobb robotarna kommer att ta. Vissa undersökningar förutspår massor av förlorade jobb och får politiker att tala om medborgarlön. Andra rapporter antyder att människans förmåga att känna håller henne kvar i förarsätet ett bra tag till.

När de båda forskarna från Oxford, Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne, i september 2013 publicerade sin framtidsanalys The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? om hur digitaliseringen skulle påverka arbetsmarknaden blev det stora rubriker.

Enligt rapporten löper 47 procent av alla jobb i USA stor risk att försvinna inom ett decennium eller två. Förutsägelsen fick stora rubriker och satte fart på debatten om digitaliseringen av samhället. Nu säger en annan amerikansk undersökning, Robots and Jobs: Evidence from US Labor Markets, från National Bureau of Economic Research, NBER, att för varje industrirobot som installeras, försvinner 6,2 jobb.

Enligt rapporten försvann inte mindre än 670 000 jobb på grund av industrirobotarna mellan 1990 och 2007. Robotarna hade enligt rapporten också en dämpande effekt på lönerna.

De dystra rapporterna är flera. Konsultfirman PricewaterhouseCooper har förutspått att cirka 30 procent av jobben i Storbritannien kommer att försvinna på grund av automatiseringen, medan den internationella arbetsorganisationen ILO hävdar att 137 miljoner jobb i Sydostasien kan ersattas av robotar.

De här scenarierna har fått forskare och politiker att titta närmare på tidigare otänkbara reformer för att förhindra omfattande protester och social oro i samhället om, eller när, jobben börjar försvinna i stora mängder. Medborgarlön, eller universell basinkomst, är en sådan. Den innebär att alla medborgare får en viss grundlön att leva för. Ett annat förslag, från Microsoftgrundaren Bill Gates, är en särskild robotskatt.

Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen. Digitaliseringen kommer säkerligen att ta en hel del jobb, något som redan händer, men det finns vissa jobb som datorer inte klarar av. Det är sådana jobb som kräver empati och kritiskt tänkande (se exempelvis Microsofts chatbot, som skulle lära sig av omgivningen att chatta på nätet – den saknade källkritik och blev på bara ett dygn påverkad av andras tweetar att bli en fullfjädrad nazist som hyllade Hitler).

Men även sådana jobb som ibland bedöms vara automatiserbara kan kräva medmänsklighet och sociala förmågor. Tidigare undersökningar från NBER har visat att även bland anställda som jobbar med vetenskap, ingenjörsteknologi och matematik så ökar lönerna snabbast för dem med större social förmåga, att den sociala förmågan även där är lika viktig.

En annan artikel,The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries, från OECD, säger att 9 procent av uppgifterna inom de 21 länderna är automatiserbara. Det är en betydligt lägre siffra än de 47 procent som fördes fram av Oxford Martin School. Skillnaden är att den senare undersökningen fokuserade på arbetsuppgifter i stället för på yrken. Många yrken som bedöms som automatiserbara, kan enligt rapportförfattarna ändå innehålla moment som kräver en människa snarare än en robot.

I den rapporten heter det att det sannolikt handlar mindre om att jobb försvinner i stora mängder, utan snarare att lägre kvalificerad arbetskraft tar huvuddelen av smällen av robotiseringen och att samhället måste hitta vägar att erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling för den gruppen.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. ”Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen.” Detta att per automatik skulle leda till att efekktivisieringspengar hamnar ute i samhället är mycket naivt tänkande. Vi ser redan idag hur kapitalet akumuleras hos några få. Kapital som kommer just från effektiviseringar och optimeringar av teknisk art. Politikerna behöver verkligen hålla ögonen öppna och begränsa vinsterna tidigt. M.a.o. per automatik duger inte.

  2. Goda möjligheter till utbildning och omskolning ska vara ett krav på arbetsgivarna. De anställda de planerar att ersätta med robotar ska erbjudas möjlighet till utbildning och omskolning, och göras fortsatt anställningsbara. T.ex. arbetsgivare inom transportsektorn, i synnerhet buss och taxi, bör redan nu börja fundera på vad deras anställda ska göra när självkörande fordon blir verklighet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fortsatt bra arbetsmarknad för ingenjörer

0
Tillgången på civil- och högskoleingenjörer kommer vara ungefär lika stor som efterfrågan om fem år. Den bedömningen gör Sveriges Ingenjörer. Arbetsgivarnas krav på att utbilda fler är fel väg säger förbundet.
Mittuniversitetet och IPCC

Att bli högskoleingenjör kan ta dig hela vägen till FN:s klimatpanel

1
Lyft fram vad man kan bli som högskoleingenjör, tycker Jessica Bagge på Sveriges Ingenjörer. Som att man kan bli Sveriges representant i IPCC, som Lena Lindström.

Bortsållad på grund av ålder – så här kan du göra

0
Ålder ska inte vara ett hinder i arbetslivet. Trots det är det många som upplever just detta. Så här kan du och facket sätta press.

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.
Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

20
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA