Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Robotarna tar jobb – men inte alla

Robotarna tar jobb – men inte alla

Det är osäkert hur många jobb robotarna kommer att ta. Vissa undersökningar förutspår massor av förlorade jobb och får politiker att tala om medborgarlön. Andra rapporter antyder att människans förmåga att känna håller henne kvar i förarsätet ett bra tag till.

När de båda forskarna från Oxford, Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne, i september 2013 publicerade sin framtidsanalys The Future of Employment: How susceptible are jobs to computerisation? om hur digitaliseringen skulle påverka arbetsmarknaden blev det stora rubriker.

Enligt rapporten löper 47 procent av alla jobb i USA stor risk att försvinna inom ett decennium eller två. Förutsägelsen fick stora rubriker och satte fart på debatten om digitaliseringen av samhället. Nu säger en annan amerikansk undersökning, Robots and Jobs: Evidence from US Labor Markets, från National Bureau of Economic Research, NBER, att för varje industrirobot som installeras, försvinner 6,2 jobb.

Enligt rapporten försvann inte mindre än 670 000 jobb på grund av industrirobotarna mellan 1990 och 2007. Robotarna hade enligt rapporten också en dämpande effekt på lönerna.

De dystra rapporterna är flera. Konsultfirman PricewaterhouseCooper har förutspått att cirka 30 procent av jobben i Storbritannien kommer att försvinna på grund av automatiseringen, medan den internationella arbetsorganisationen ILO hävdar att 137 miljoner jobb i Sydostasien kan ersattas av robotar.

De här scenarierna har fått forskare och politiker att titta närmare på tidigare otänkbara reformer för att förhindra omfattande protester och social oro i samhället om, eller när, jobben börjar försvinna i stora mängder. Medborgarlön, eller universell basinkomst, är en sådan. Den innebär att alla medborgare får en viss grundlön att leva för. Ett annat förslag, från Microsoftgrundaren Bill Gates, är en särskild robotskatt.

Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen. Digitaliseringen kommer säkerligen att ta en hel del jobb, något som redan händer, men det finns vissa jobb som datorer inte klarar av. Det är sådana jobb som kräver empati och kritiskt tänkande (se exempelvis Microsofts chatbot, som skulle lära sig av omgivningen att chatta på nätet – den saknade källkritik och blev på bara ett dygn påverkad av andras tweetar att bli en fullfjädrad nazist som hyllade Hitler).

Men även sådana jobb som ibland bedöms vara automatiserbara kan kräva medmänsklighet och sociala förmågor. Tidigare undersökningar från NBER har visat att även bland anställda som jobbar med vetenskap, ingenjörsteknologi och matematik så ökar lönerna snabbast för dem med större social förmåga, att den sociala förmågan även där är lika viktig.

En annan artikel,The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries, från OECD, säger att 9 procent av uppgifterna inom de 21 länderna är automatiserbara. Det är en betydligt lägre siffra än de 47 procent som fördes fram av Oxford Martin School. Skillnaden är att den senare undersökningen fokuserade på arbetsuppgifter i stället för på yrken. Många yrken som bedöms som automatiserbara, kan enligt rapportförfattarna ändå innehålla moment som kräver en människa snarare än en robot.

I den rapporten heter det att det sannolikt handlar mindre om att jobb försvinner i stora mängder, utan snarare att lägre kvalificerad arbetskraft tar huvuddelen av smällen av robotiseringen och att samhället måste hitta vägar att erbjuda vidareutbildning och kompetensutveckling för den gruppen.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. ”Enligt ett annat resonemang måste emellertid de pengar som tjänas in av robotarna spenderas någonstans, vilket automatiskt kommer att skapa nya jobb på andra ställen.” Detta att per automatik skulle leda till att efekktivisieringspengar hamnar ute i samhället är mycket naivt tänkande. Vi ser redan idag hur kapitalet akumuleras hos några få. Kapital som kommer just från effektiviseringar och optimeringar av teknisk art. Politikerna behöver verkligen hålla ögonen öppna och begränsa vinsterna tidigt. M.a.o. per automatik duger inte.

  2. Goda möjligheter till utbildning och omskolning ska vara ett krav på arbetsgivarna. De anställda de planerar att ersätta med robotar ska erbjudas möjlighet till utbildning och omskolning, och göras fortsatt anställningsbara. T.ex. arbetsgivare inom transportsektorn, i synnerhet buss och taxi, bör redan nu börja fundera på vad deras anställda ska göra när självkörande fordon blir verklighet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA