Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ökat behov av olika sätt att lära

Ökat behov av olika sätt att lära

En mer flexibel utbildning med kortare moduler kan göra det möjligt för fler yrkesverksamma att möta de ökande kraven på livslångt lärande, men arbetsgivare måste också vara beredda att avstå tid för att anställda ska ha möjlighet att gå en utbildning, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Det går inte att förutsätta att yrkesverksamma har tid att läsa kvällar och helger för att kompetensutveckla sig, inte någon längre tid, menar Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor, som talade på ett seminarium om livslångt lärande anordnat av föreningen SNS i Stockholm på måndagen. Lärosätena måste fundera på hur de kan organisera en mer flexibel utbildning med kortare moduler, kanske på 1 högskolepoäng snarare än 7,5, och arbetsgivare måste vara villiga att avstå tid för att yrkesverksamma ska ha tid att läsa.

– När man är yrkesverksam har sättet som vi hittills har organiserat utbildning på passat mindre bra, för i huvudsak organiserar vi utbildningarna utifrån heltidsstudenten, sade Sigbritt Karlsson.

Enligt Riksrevisionens rapport om livslångt lärande som kom förra året har efterfrågan av fortbildning ökat markant bland yrkesverksamma sedan början på 1990-talet, sett till antalet yrkesverksamma studenter, som har ökat med nästan 200 procent sedan läsåret 1993/94, från 17 000 till cirka 50 000 läsåret 2013/14. Men dagens utbildningsutbud motsvarar inte den efterfrågan som finns, enligt rapporten. Yrkesverksamma söker ofta en flexibel och tillgänglig, gärna företagsspecifik utbildning.

rosätena har svårt att snabbt anpassa sig till nya villkor, enligt Sigbritt Karlsson, men hon förklarar att det delvis beror på att lärosätena måste kvalitetsgranska och kvalitetssäkra sina utbildningar, och det tar tid. Dagens resurstilldelningssystem begränsar också vilka möjligheter som finns, ett system som ska ha bidragit till en avveckling av fristående kurser. En statlig utredning om styrning och resurser är dock på gång.

Ansvaret för fort- och vidareutbildning ligger inte bara på lärosätena, betonade Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings och forskningsminister Helene Hallmark Knutsson, utan ansvaret delas av utbildningssamordnare, arbetsgivare och individer och dialog är nyckeln för att föra arbetet framåt.

Sigbritt Karlsson efterfrågade också en större tydlighet från näringslivet om vilken kompetens de behöver och vill ha. För att skapa en bra uppdragsutbildning behöver man veta vad den ska leda till.

–  Där finns en svårighet, att man kanske inte riktigt vet eller inte är så tydlig. Då säger man hellre, som Ericsson, att vi säger upp så här många för att de har fel kompetens och så tar vi in nya som har rätt kompetens. Nu är inte jag företagsledare, men jag tycker att det låter lite konstigt, sade hon.

En önskan om fler och flexiblare sätt att lära finns inte bara bland yrkesverksamma. Enligt Sigbritt Karlsson finns det redan i dag studenter på lärosätet som skippar mattelektionerna och i stället följer till exempel MIT:s undervisning på nätet, för att sedan bara skriva tentan på skolan. Man behöver alltså fundera kring undervisningens former i stort.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Netlight satsar på delat vd-skap

1
Företaget utan chefer tar nu nästa steg i att utmana synen på ledarskap. Verksamheten leds numera av en vd-duo som utses på årsbasis.

Kan arbetsgivare kräva privat försäkring för distansarbete?

0
I arbetsskadeförsäkringen i kollektivavtalen finns en oklarhet när man jobbar hemma. Kan chefen därför kräva en privat olycksfallsförsäkring?

Fem steg som ger dig koll på dina pensionspengar

1
Det behöver inte vara krångligt att få koll på sitt pensionssparande. Men det finns en sak som många glömmer bort.
IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

5
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 17 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

1
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.

VI REKOMMENDERAR

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

TOPPLISTA