Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ökat behov av olika sätt att lära

Ökat behov av olika sätt att lära

En mer flexibel utbildning med kortare moduler kan göra det möjligt för fler yrkesverksamma att möta de ökande kraven på livslångt lärande, men arbetsgivare måste också vara beredda att avstå tid för att anställda ska ha möjlighet att gå en utbildning, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Det går inte att förutsätta att yrkesverksamma har tid att läsa kvällar och helger för att kompetensutveckla sig, inte någon längre tid, menar Sigbritt Karlsson, KTH:s rektor, som talade på ett seminarium om livslångt lärande anordnat av föreningen SNS i Stockholm på måndagen. Lärosätena måste fundera på hur de kan organisera en mer flexibel utbildning med kortare moduler, kanske på 1 högskolepoäng snarare än 7,5, och arbetsgivare måste vara villiga att avstå tid för att yrkesverksamma ska ha tid att läsa.

– När man är yrkesverksam har sättet som vi hittills har organiserat utbildning på passat mindre bra, för i huvudsak organiserar vi utbildningarna utifrån heltidsstudenten, sade Sigbritt Karlsson.

Enligt Riksrevisionens rapport om livslångt lärande som kom förra året har efterfrågan av fortbildning ökat markant bland yrkesverksamma sedan början på 1990-talet, sett till antalet yrkesverksamma studenter, som har ökat med nästan 200 procent sedan läsåret 1993/94, från 17 000 till cirka 50 000 läsåret 2013/14. Men dagens utbildningsutbud motsvarar inte den efterfrågan som finns, enligt rapporten. Yrkesverksamma söker ofta en flexibel och tillgänglig, gärna företagsspecifik utbildning.

rosätena har svårt att snabbt anpassa sig till nya villkor, enligt Sigbritt Karlsson, men hon förklarar att det delvis beror på att lärosätena måste kvalitetsgranska och kvalitetssäkra sina utbildningar, och det tar tid. Dagens resurstilldelningssystem begränsar också vilka möjligheter som finns, ett system som ska ha bidragit till en avveckling av fristående kurser. En statlig utredning om styrning och resurser är dock på gång.

Ansvaret för fort- och vidareutbildning ligger inte bara på lärosätena, betonade Karin Röding, statssekreterare hos högre utbildnings och forskningsminister Helene Hallmark Knutsson, utan ansvaret delas av utbildningssamordnare, arbetsgivare och individer och dialog är nyckeln för att föra arbetet framåt.

Sigbritt Karlsson efterfrågade också en större tydlighet från näringslivet om vilken kompetens de behöver och vill ha. För att skapa en bra uppdragsutbildning behöver man veta vad den ska leda till.

–  Där finns en svårighet, att man kanske inte riktigt vet eller inte är så tydlig. Då säger man hellre, som Ericsson, att vi säger upp så här många för att de har fel kompetens och så tar vi in nya som har rätt kompetens. Nu är inte jag företagsledare, men jag tycker att det låter lite konstigt, sade hon.

En önskan om fler och flexiblare sätt att lära finns inte bara bland yrkesverksamma. Enligt Sigbritt Karlsson finns det redan i dag studenter på lärosätet som skippar mattelektionerna och i stället följer till exempel MIT:s undervisning på nätet, för att sedan bara skriva tentan på skolan. Man behöver alltså fundera kring undervisningens former i stort.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA