”Sverige ska bli en världsutställning”

1
1805

Tekniken för det hållbara samhället finns, men hur når vi dit? Det var temat för en konferens på IVA i går. Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, efterfrågade en viss grad av teknisk protektionism för att få snöbollen med ny hållbar teknik i rullning.

Vi vet vart vi ska, men inte hur vi tar oss dit. Det var den uttalade underrubriken på IVA:s konferens i går i Stockholm. Filip Johnsson, professor i energi och miljö vid Chalmers, började på den dystra sidan med att konstatera att även om investeringarna i förnybara energikällor ökar, så fortsätter ändå de fossila bränslena att stå för ungefär 80 procent av den globala energianvändningen. Det verkar alltså som om det inte spelar någon roll vad man gör.

Till och med energibesparingar har en nedsida. Om vi byter ut våra SUV:ar och köper billigare bilar som drar mindre bränsle, tenderar vi att spendera de frigjorda pengarna på annan, kanske till och med mer klimatskadlig konsumtion, exempelvis flygresor till Thailand.

Han skojade lite bistert och sade att vi kanske alla av solidariska skäl borde köpa SUV:ar. De drar lite mer än andra bilar, men kostar mycket mer och då kanske vi inte har råd med alla de andra klimatpåverkande aktiviteterna. Han lade förstås till att energieffektivisering är nödvändigt, men han trodde inte alls att det skulle räcka för att komma tillrätta med problemen i energifrågan.

Han gav några konkreta exempel på möjliga åtgärder. Ett sätt att faktiskt få ner drivmedelsanvändningen vore, menade han, att elektrifiera våra stora motorvägar så att den tunga trafiken kunde använda fossilfri el för transporter.

– Om vi elektrifierade 20 procent av våra europavägar i Sverige och Norge, skulle vi kunna minska trafikens koldioxidutsläpp med ungefär 50 procent, sade han.

En annan möjlighet han nämnde är det kontroversiella tekniken att trycka ner koldioxid från industrin under jord igen, det som kallas Carbon Capture and Storage, oftast förkortat CCS. Om eldningen sker med biobränsle finns till och med möjligheten att få till ett nettouttag ur atmosfären, eftersom bränslet då kommer från växter som en gång har tagit upp koldioxiden ur atmosfären, och med CCS-teknik sedan placeras långt nere i berget.

Ett problem med CCS är att industritillverkningen blir så mycket dyrare för vissa produkter. Både stål- och cementtillverkning orsakar väsentliga koldioxidutsläpp, men stålet skulle bli runt 25 procent dyrare, medan cementtillverkningen skulle kunna bli ända upp till 70 procent dyrare. Men, lade han till, det finns ett steg till i beräkningen. I slutprodukterna skulle inte prisökningarna märkas på samma sätt. Räknat på en färdigbyggd bil som innehåller mycket stål, och ett färdigt hus som innehåller en hel del betong, blir kostnadsökningarna däremot väldigt små, i båda fallen mindre än en halv procent.

Anders Röstin, på Six Year Plan AB, jobbar med finansiering av energi- och infrastruktur. Han betonade vikten av just finansiering generellt och pilotanläggningar speciellt. Han ville se en hel palett av olika sätt att finansiera ny hållbar energi, allt från investeringsbidrag till efterfrågesubventioner.

– Det handlar om att få tekniken till en kommersiell marknad. För när volymen går upp, går alltid priserna ner, sade han.

Han poängterade att dessa viktiga pilotprojekt inte i första hand ska betraktas som ingenjörsprojekt. Det handlar inte, menade han, om att få fram den bästa tänkbara teknologin. Det handlar om att hitta en optimal kommersiell lösning som fungerar. Det är inte tekniken man söker, utan lönsamheten.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, var inne på ett annat spår. Han ville offra lite heliga kor.

– Vi har tekniken och ekonomin för ett hållbart samhälle. Det är övergången dit som är som en smal planka där vi måste ta oss över. Frågan är: hur förändrar vi oss i grupp i en öppen ekonomi?

Han uppmanade till att glömma den ofta omhuldade teknikneutraliteten, och påminde om att den tyska solsatsningen som lade grunden för hela världens solcellsindustri och som gjort solenergi billigt, inte var teknikneutral.

– Fossilfri energi kan bli en snöboll som rullar och växer av sig själv, sade han. Men det gäller att liksom få igång det. Och starten kräver statligt stöd.

Solenergin har kommit långt och behöver snart inget stöd. Han exemplifierade lite skämtsamt med hur man i Oman numera låter solceller driva pumparna som hämtar upp olja ur jorden.

– Batterierna blir också snabbt bättre, sade han. Vi är på god väg att byta ut ottomotorn mot elmotorn.

Men han sade också att det måste ske med ekonomiska styrmedel. Det är bara då det fungerar, menade han.

Han fick både medhåll och mothugg från publiken. En person påpekade riskerna med protektionism, att det gör att investeringspengar uteblir. Men Svante Axelsson talade främst om ett inledningsskede för ny teknik.

– Det behövs en viss teknisk protektionism för att skydda industrin medan den ömsar skinn, sade han.

Han liknade det vid att skapa en träningslokal för att få igång den så kallade lärkurvan som gör de nödvändiga produkterna kommersiellt gångbara. Han menade att det var vägen för Sverige att bli ett föregångsland inom fossilfri energi.

– Sverige bör vara en världsutställning. Vi skulle kunna bli världens första fossilfria välfärdsstat, sade han.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Ett bra ekonomisk styrmedel är gröna skatteväxlingar. T ex från en avskaffad trafikförsäkringsskatt till höjd koldioxidskatt på fossila drivmedel.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.