Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Högskolans styrning och resurser utreds

Högskolans styrning och resurser utreds

Högskolor och universitet behöver en modell anpassad till 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, med anledning av den nya utredning av lärosätenas styrning och resurstilldelning som regeringen har tillsatt. I direktivet lyfts bland annat möjligheten till livslångt lärande fram.

läs mer

Utredaren ska bland annat föreslå:

*hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska fördelas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompetensförsörjningen och andra samhällsbehov

*hur en ändamålsenlig styrning bör utformas i de fall regeringen behöver påverka dimensioneringen för att minska tydliga obalanser i utbildningsutbudet, och

*hur styrningen bör utvecklas för att säkerställa att olika gruppers utbildningsbehov kan tillgodoses, särskilt när det gäller möjligheten till ett livslångt lärande.

Källa: Regeringen

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Klicka på bilden för att läsa guiden i Ingenjören 2/2017, som handlar om livslångt lärande.

Dagens modell för styrning och resurstilldelning till högskolan har nästan 25 år på nacken.

I det direktiv som regeringen beslutade om den 27 april står det att syftet med översynen av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning är att ”utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar som vi står inför, både i Sverige och globalt.”

– Universitet och högskolor behöver spela en mer aktiv roll för att bidra med lösningar på olika samhällsutmaningar. Det behövs en ny styrning och resurstilldelning för 2020-talets behov, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

I direktivet nämns bland annat vikten av att det finns framstående forskningsmiljöer i hela landet och att både äldre och nyare lärosäten måste ha förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund. Även behovet av ett flexibelt utbildningsutbud och flexibla utbildningsformer lyfts fram. Exempelvis utbildning på distans kan göra möjligheten till livslångt lärande verklig.

En annan fråga som tas upp i direktivet är vikten av samverkan, mellan lärosäten men också mellan lärosäten och näringsliv och offentlig verksamhet.

Att regeringen ser vikten av livslångt lärande är bra, tycker Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, men det får inte gå ut över högskolans kärnuppdrag, det vill säga utbildning och forskning av hög kvalitet.

– Kvalitet måste vara ledstjärnan för all verksamhet på våra lärosäten. Oavsett om det handlar om grundutbildning, vidareutbildning eller spetsforskning, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Även tjänstemännens centralorganisations, TCO:s, ordförande Eva Nordmark, välkomnar att det livslånga lärandet och möjligheten för fler yrkesverksamma att vidareutbilda sig på högskolenivå lyfts fram.

Senast den 3 december 2018 ska utredningen redovisas. Pam Fredman, professor i neurokemi och nuvarande rektor för Göteborgs universitet, har utsetts till särskild utredare.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA