- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Svag löneutveckling för ingenjörerna

I jämförelse med samtliga tjänstemän inom privat sektor har civilingenjörernas löneutveckling mellan 2003 och 2014 sjunkit med nio procent. Nu vill Sveriges Ingenjörer hitta förklaringarna bakom lönebromsen och en ny strategi för att vända kurvan uppåt.

I jämförelse med samtliga tjänstemän inom privat sektor har civilingenjörernas löneutveckling mellan 2003 och 2014 sjunkit med nio procent. Nu vill Sveriges Ingenjörer hitta förklaringarna bakom lönebromsen och en ny strategi för att vända kurvan uppåt.

Arbetsgivarna pratar om ingenjörsbrist men löneutvecklingen för ingenjörer är betydligt sämre än för många andra yrkesgrupper. Det här är en utveckling som pågått i stort sett under hela 2000-talet.

Många äldre ingenjörer jämför gärna med 80-talet då ingenjörerna fick löneökningar på helt andra nivåer än i dag.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Den globala konkurrensen ser tyvärr helt annorlunda ut i dag och industrin är utsatt för en mycket större prispress än för 25 år sedan. Men det räcker inte som försvar. Ingenjörerna är nyckeln till företagens framgångar i många branscher och bidrar på många olika områden till samhällsutvecklingen. Vi är besvikna på att arbetsgivarna inte ger dem den lön som de förtjänar, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Att civilingenjörer är en grupp som har fått sämre löneutveckling än andra på arbetsmarknaden trots att efterfrågan är stor framgår bland annat av rapporten Dags för större lönespridning? från Arbetsmarknadsekonomiska rådet som presenterades för drygt ett år sedan.

En sammanställning av löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän inom industrin och tjänstesektorn visar också att ingenjörernas löneutveckling är svagare än andra gruppers.

– Vi har utvecklat avtalen och skruvat på avtalstexterna eftersom vi ser att tillämpningen av avtalen inte har fungerat. Tyvärr upplever vi att viljan på företagen saknas för att göra de förändringar som krävs för att ge ingenjörerna en bättre löneutveckling, säger Camilla Frankelius.

När kurvor över löneutvecklingen för Facken inom industrin presenteras tillsammans med Sveriges Ingenjörers lönestatistik hamnar förbundets civilingenjörer inom tjänstesektorn i botten och civilingenjörerna inom industrin näst längs ner.

Bäst löneutveckling har tjänstemännen inom industrin där majoriteten är medlemmar i Unionen (Sveriges Ingenjörers medlemmar är en mindre delmängd i gruppen). Näst bäst löneutveckling har arbetarna inom industrin.
Camilla Frankelius är angelägen att påpeka att civilingenjörernas löner är högre än många andras men hon är bekymrad över att deras löneutveckling är dålig.

– Vi kan inte förklara varför det ser ut på det här viset men nu arbetar vi intensivt med att hitta orsakerna. Det är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring, säger hon.

En möjlig förklaring, menar hon, är löneboxarna som tillämpas när lönerna sätts lokalt.

– Vi vet att boxarna begränsar våra medlemmars löneutveckling, förmodligen mer än för andra grupper.

Civilingenjörer som är duktiga och har kvalificerade jobb slår i taket i sin box och trots att de gör ett utmärkt jobb blir deras löneutveckling blygsam eller till och med obefintlig.

”Det är tydligt att de centrala avtalen på många håll inte går att tillämpa lokalt med gällande system med löneboxar. Jag har levt med tanken länge att vi behöver ett boxavtal.

– Det är tydligt att de centrala avtalen på många håll inte går att tillämpa lokalt med gällande system med löneboxar. Jag har levt med tanken länge att vi behöver ett boxavtal, säger Camilla Frankelius.

En sammanställning av löneutvecklingen för Sveriges Ingenjörers medlemmar visar att allt fler inte får en större löneökning än den nivå som parterna inom industrin kommer överens om, det så kallade märket.

2016 fick exempelvis 65 procent av medlemmarna över 55 år en löneökning på två procent eller mindre.

Unionens avtal skiljer sig från Sveriges Ingenjörers avtal främst på en punkt. Det är den individgaranti som Unionens medlemmar har och som innebär att ingen kan bli nollad, det vill säga inte få någon löneökning alls. Det drabbar en del, framför allt äldre medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

– För våra medlemmar som är över 55 år kan det ha betydelse för löneutvecklingen. Så är det sannolikt men förbundet har valt en annan lönepolitisk modell där lönen ska baseras på prestation, säger Camilla Frankelius.

Det märke som sätts i de centrala avtalen är på en nivå som varje bolag inom svensk exportindustri ska kunna hantera, utan att förlora konkurrenskraft.
Den nivån, det vill säga märket, måste sedan kompletteras med hur det ser ut på varje enskilt företag eller arbetsplats.

– Är det en bra lönsamhet ska även lönerna anpassas efter det. Här har vi tyvärr fått företag och arbetsplatser som gör det lätt för sig och sätter ett lika-med-tecken med märket. Det är en felaktig hantering av märket, säger Camilla Frankelius.

Ambitionen med de avtal som Sveriges Ingenjörer tecknar är att lönerna sätts så nära medarbetarna som möjligt.

– Där är lönesamtalen mellan chef och ingenjören viktiga. Vi har en tid nu sett att cheferna är mer eller mindre bakbunda i dessa samtal där direktiv från ledning och HR omöjliggör chefernas arbete att sätta lön efter prestation.

Ytterligare en förklaring till att löneutvecklingen är sämre för ingenjörerna än för arbetare och övriga tjänstemän kan vara ingenjörernas ingångslöner.

– Våra medlemmar har höga ingångslöner. Med lägre ingångslöner skulle kurvan över löneutvecklingen bli brantare men det är ingen modell som vi strävar efter. Det är viktigt att ingenjörerna har bra ingångslöner, säger Camilla Frankelius.

Hon menar att en betydelsefull pusselbit för att få en bättre löneutveckling för fler än enstaka individer är det lokalfackliga arbetet.

– Det är medlemmarna själva och de förtroendevalda som måste göra jobbet. Vår uppgift på förbundet är att ge dem verktygen som de kan använda i det lokala arbetet kring löner.

Ytterligare ett problem som Camilla Frankelius pekar på är att alla medlemmar kanske inte har tillräckligt kvalificerade jobb för att kunna kräva högre löner.

”För att nå en bättre löneutveckling för hela gruppen måste man förmodligen uppmana fler att byta jobb. Jag förstår att det är obekväm situation för våra förtroendevalda men ingen arbetsgivare betalar mer än de behöver.

– För att nå en bättre löneutveckling för hela gruppen måste man förmodligen uppmana fler att byta jobb. Jag förstår att det är obekväm situation för våra förtroendevalda men ingen arbetsgivare betalar mer än de behöver, säger hon.
Camilla Frankelius leder nu förbundets arbete med en ny lönestrategi.

Uppdraget kommer från Förbundsstyrelsen men även Fullmäktige har efterfrågat en ny strategi för en bättre löneutveckling. Deadline är Fullmäktige i november 2018 men Camilla Frankelius säger att ambitionen är att jobba snabbare och i bästa fall kunna vara färdiga till Fullmäktige redan i höst.

– Den långsiktiga planen är att Sveriges Ingenjörer till 2030 ska vända och ta igen den löneutveckling som medlemmarna har tappat. Det är ett tufft mål och det kommer att bli ett tufft arbete. Det handlar också om att förändra attityder och om möjligheter att testa olika vägar. Huvudrollerna i arbetet har våra medlemmar. Vi sätter inga löner centralt. Lönerna sätts lokalt på arbetsplatserna, säger Camilla Frankelius.

Karin Virgin

Nivåhöjningstal