Förskollärarna är nyckeln till matten

2
3003

För att ungdomar ska våga välja naturvetenskapliga utbildningar måste barn tidigt få känna att de kan lära sig matematik, och för att förmedla den känslan kan förskollärarna behöva mer stöd. Det var huvudbudskapet på ett seminarium i går.

flera arrangörer

Seminariet ägde rum i IVA:s lokaler i Stockholm, men det arrangerades tillsammans av Lärarförbundet, Naturvetarna, Stiftelsen Företagsam och Sveriges Ingenjörer.

Förskollärarnas kompetens stod i centrum för diskussionen när IVA i går stod värd för ett seminarium i Stockholm om små barns lärande. En av föredragshållarna var Katti Hoflin, bibliotekarie och ordförande i den av regeringen tillsatta Läsdelegationen.

– Lek är allvar. Det är besläktat med konst och forskning, sade hon och berättade hur hon hade startat ett bibliotek för barn som hatar böcker. Biblioteket har flera andra verksamheter som kan locka barnen till läsning, och en hel del böcker lånas faktiskt ut. Det är viktigt i ett samhälle där 20 procent av alla 15-åringar inte förstår vad de läser.

Hanna Palmér, universitetslektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet i Växjö, började sitt föredrag med att ställa en fråga: Spelar det någon roll hur vi börjar med matteundervisningen? Och därefter levererade hon svaret: Ja, det spelar roll hur vi börjar med matten.

– Förskollärare är faktiskt också mattelärare, men det är det mer utspritt. De undervisar matte hela tiden, samtidigt som de också undervisar i svenska och andra ämnen, sade hon.

Hon gav ett exempel på ett bra matematikproblem för barn i förskolan: Ta två röda och två vita kulor, och lägg dem i en påse. Dra två åt gången i blindo ur påsen. Efter många dragningar, vilken kombination är vanligast: vit-vit, röd-röd eller röd-vit? Barnen får i uppdrag att försöka hålla reda på vilka kombinationer som kommer upp och sedan svara på vilken kombination som är vanligast, och varför. Det är väldigt vanligt att barn i den åldern ger känslomässiga argument, men det händer också att barn kan förklara varför det oftast blir en röd och en vit som kommer upp.

Hon konstaterade också att barnens tidiga erfarenheter av matematik påverkar deras syn på vad matematik är och vad de själva kan.

– Det kanske viktigaste i förskolan är den bild barnen skapar av sig själva, som någon som kan eller inte kan. Det är viktigt att barnen känner att ”jag är en person som kan jobba med matematik”.

Enligt Susanne Kjällander, lektor i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är många barn vana vid att jobba digitalt med hypertext, ljud och animeringar. Det känns ofta mer spännande än att jobba med konventionella hjälpmedel, men det finns också en risk att deras eget engagemang att skriva minskar.

I den nationella IT-strategin står det att alla barn ska få digital kompetens. Med det menas att de ska kunna använda digital teknik på ett säkert och kritiskt sätt. I Sverige har barnen i alla samhällsklasser datorer. Skillnaden finns i hur man använder dem. Och där kan förskolan fungera som en utjämnare. Det ingår i förskolans uppdrag att den ska bidra till en sund användning av IT i samhället.

I paneldebatten efter föreläsningarna sade Peter Larsson, Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör, att det finns två sorters snedfördelning till de tekniska utbildningarna. Dels en könsrelaterad, att flickor tenderar att välja bort tekniska utbildningar för att de tror att det inte passar dem, dels en socioekonomisk, som innebär att många ungdomar ungdomar växer upp i miljöer där högre studier snarast ses som något otänkbart, Det, menade han, skulle förskolan kunna kompensera för.

– På samma sätt som vi har råd att investera i infrastruktur, så måste vi ha råd att investera i utbildning, sade han.

Enligt Pia Rizell, själv förskollärare och styrelseledamot för Lärarförbundet, saknar förskollärarna ofta ämnesdjup och därmed egen trygghet inom naturvetenskaperna. Det gör att de inte utmanar barnen i de ämnena. Dessutom, lade hon till, saknar förskollärarna tid i schemat för reflektion.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för moderaterna, pekade på bristen på förskollärare och den alltför stora variationen i kvaliteten på förskolorna. Hon efterlyste både fler förskollärare och en rejäl och övergripande kompetensutveckling.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tyckte att naturvetenskaperna mer borde betraktas som allmänbildning. Han påpekade också att det ordnas en del science parks för barn, men att satsningarna egentligen borde riktas mer mot lärarna.

– Det gäller att fånga intresset hos barnen, och därför är det så viktigt att lärarna får lära sig naturvetenskap. Det är lärarna som är nycklarna, sade han.

Sture Henckel

2 KOMMENTARER

  1. Tråkigt att se att Ingenjören är så välanpassad och Politiskt Korrekt gentemot den politiskt-ekonomiskt påtvingade förskolan. Så PK, att man tar det för givet, att det är förskollärare i ställer för andra vårdare och fostrare, t ex föräldrar, som introducerar matte för barnen. Som det var i mitt och många andra ingenjörers fall – innan det förfärande förskolervånget i vårt land.

  2. Mycket intressant artikel! Lärarna är nycklarna till lärandet, men de saknar ofta ämnesdjup även om de är mattelärare. Fler förskollärare behövs, och kvaliteten i förskolorna varierar. Min lösning på detta, som lärarstudent som för närvarande skriver lärarexamensarbete på avancerad nivå med inriktning på matematik i förskolan är; 1. Höj lönerna för (förskol-)lärare så att arbetet blir mer attraktivt och lockar fler studenter till utbildningsprogrammen. Då ökar samtidigt antalet kvalificerade sökande. Att utöka antalet utbildningsplatser vid lärosätena ger förvisso fler (förskol-)lärare, men på bekostnad av kvaliteten. 2. Gör utbildningstiden längre och därmed mer omfattande. Samtliga förskollärare ska exempelvis ha kunskaper i matematik och matematikdidaktik. Det är orimligt att en lärare ska lära ut någon hen själv inte behärskar. 3. Mindre barngrupper i förskolan. Förskolan är en skola, inte en förvaringsplats. 4. Kontinuerlig och obligatorisk fortbildning för samtliga anställda inom förskola och skola. Ny forskning ger nya arbetssätt och metoder. Låt lärarna få ta del av detta inom ordinarie arbetstid för att förbättra kvaliteten i såväl förskola som skola.

Lämna ett svar till Krister Pettersson Avbryt svar

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören läser för att ge styrka i coronatider

Tidigare konsulten Thomas Anderson drabbades av utmattning. För att stötta alla de som känner oro i coronatider läser han en stund ur sin bok på sociala medier varje dag.

Ingenjörer studerar coronavirus i luften

Finns coronaviruset i luften? Det är en viktig fråga som forskare i Lund nu söker svaret på.
Undrande ingenjör

Många ingenjörer undrar: Har jag inkomstförsäkring? 

Just nu strömmar frågorna in till Sveriges Ingenjörer. Vi frågade rådgivaren Viktor Rosencrantz om vad det är som gäller och vad förbundet kan hjälpa till med.

Så här säger konsultföretagen om läget

Hela konsultbranschen är inte nattsvart. Flera branscher har inte alls påverkats och där finns det fortfarande en stor efterfrågan på konsulter.
FMV, Experis och Sigma fortsätter rekrytera.

De fortsätter att rekrytera ingenjörer 

Det är inte tvärstopp på arbetsmarknaden. Många verksamheter rullar på och rekryterar. Vi har pratat med några.

Så laddar du för din första löneförhandling

Glöm inte bort ditt värde i jakten på drömjobbet, även om det just nu är tufft på arbetsmarknaden. De rekommenderade ingångslönerna är ett av flera bra verktyg att luta sig mot.
Lars Mellbin, Mikael Thieme och Martin Enequist, medicintekniska ingenjörer i Region Halland, jobbar nu för fullt för att hantera situationen med Covid-19.

Ingenjörer i vården letar alternativ för att hantera corona

För ingenjörer som jobbar med medicinteknisk utrustning eller fastigheter inom vården har arbetet snabbt fått ställas om.   

Hundratusentals följer ingenjörens coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.