Klimatet har fått en egen Moore’s lag

1
2474
Bild: acinquantadue/Thinkstock
Bild: acinquantadue/Thinkstock

CO2 in the clouds
Bild: acinquantadue/Thinkstock

Johan Rockström har introducerat en global kol-lag efter modell av Moore’s lag. Men den nya lagen handlar förstås inte om IT, utan om att världens koldioxidutsläpp ska halveras varje årtionde.

Minskningen av koldioxidutsläppen behöver en fastare grund. Det tycker Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, som tillsammans med en grupp andra forskare tidigare i år beskrivit hur det ska gå till i en artikel i tidningen Science.

LÄnkar

Se här Johan Rockströms artikel i Science (kräver inloggning).

Se här Johan Rockströms debattartikel i DI.

För att göra det lättare att förstå begreppsmässigt liknar författarna det vid en ny sorts Moore’s lag. Skillnaden är förstås att där Moore’s lag handlar om att dubblera datorernas kapacitet för varje 1,5 år, handlar Rockströms nya lag om att halvera världens utsläpp av koldioxid för varje årtionde.

Och precis som Moore’s lag egentligen inte är en lag, utan ett slags vägbeskrivning för hur elektroniken hela tiden kan förbättras, så ska Rockströms Global Carbon Law – som artikelförfattarna själva har döpt den till – inte heller ses som en lag, utan som en vägledning för vad som faktiskt krävs för att få ner koldioxidutsläppen. Den nya ”lagen” är avsedd att ta ner ett långsiktigt mål – att få ner koldioxidutsläppen till noll till runt 2050 – till ett mer kortsiktigt och lättbegripligt koncept, det vill säga att halvera utsläppen på tio år.

För att klara detta räknar författarna till artikeln i Science upp fyra nödvändiga punkter:

1. Den globala utsläppen måste börja minska från och med cirka 2020 och snabbt fortsätta att rusa nedför en kurva där utsläppen minskar med 6-7 procent per år (en halvering per årtionde motsvaras av en årlig minskning med 6-7 procent).

2. Jordbruket måste omvandlas. Det måste gå från att vara världens största källa till växthusgaser till att bli en stor kolsänka i stället

3. Alla kvarvarande naturliga ekosystem måste skötas om så att de kan fortsätta att lagra in koldioxid.

4. Världen måste investera i storskalig CCS-teknik (Carbon Capture and Storage, det vill säga att koldioxid från eldning fångas upp och lagras långt under jord. Alla debattörer i klimatfrågan är inte överens om att CCS-tekniken är den rätta, men att potentialen i tekniken är stor är allmänt etablerat.)

Om världen kan genomföra allt detta, har vi enligt Johan Rockström cirka 66 procents chans att hålla kvar världen under smärtgränsen på 2 grader Celsius i global uppvärmning.

Det låter en smula dystert, men Rockström poängterar också att det finns hopp. Moore’s lag drivs av ny teknik som gör det möjligt att hela tiden få in fler transistorer per ytenhet på ett datorchip. På samma sätt ska Global Carbon Law drivas av att förnybar energi byggs ut allt snabbare. Och det sker redan. De senaste tio åren har produktionen av förnybar energi – från exempelvis vind och sol – fördubblats vart femte år. Eftersom utvecklingen är exponentiell har den ännu inte märkts så mycket, men om utvecklingen fortsätter kommer det snart att märkas mer för varje år som går.

Med en sådan utveckling kan kolet fasas ut helt till runt 2030 och oljan till cirka 2040. År 2050 kan världen vara helt fossilfri. Men för att det ska fungera krävs också bevis för att de snabba utsläppsminskningarna kan ge välfärd.

Ett positivt exempel som ofta lyfts fram är att Kina verkar på väg att ändra sin syn på energiproduktion. För bara några år sedan ökade fortfarande Kinas kolförbrukning med 3,7 procent per år. I dag minskar den med 4,7 procent per år.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.