Globala värdekedjor kräver kunskap

0
13170

Close up of Electronic Circuits in Technology on Mainboard computer background  (logic board,cpu motherboard,Main board,system board,mobo)
Bild: pinglabel/Thinkstock

De globala värdekedjorna blir allt viktigare för industrin i västländerna. Sverige som har generellt hög kompetens, skulle kunna dra större nytta av dem. Det sade Stéphanie Jamet, ekonom på OECD vid ett SNS-seminarium i tisdags.

Företagens produktion blir alltmer fragmenterad. Värdena skapas i allt högre grad i så kallade globala värdekedjor.

Förr tillverkades exportprodukter i ett land och såldes i ett annat. I dag utvecklas och konstrueras produkterna – särskilt de högteknologiska – ofta i ett land medan de ingående komponenterna, som exempelvis processorer, minnen och pekskärmar, tillverkas i ett annat. De ingående tjänsterna i form av mjukvara produceras i ett tredje. Därefter skickas alla komponenter till ett fjärde land där de monteras. Slutligen sker distribution och försäljning i flera olika länder. Svensk export består exempelvis till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster.

Stéphanie Jamet, ekonom på OECD och huvudtalare på SNS seminarium i Stockholm i tisdags, utgick från OECD:s rapport OECD Skills Outlook 2017 när hon konstaterade att kompetensen hos medarbetarna blir allt viktigare i takt med att allt fler företag ingår i globala värdekedjor.

De globala värdekedjorna gynnar till sin natur de företag som har högutbildad personal. Stéphanie Jamet presenterade en så kallad ”smiling curve”, en u-formad kurva som visar att värdet på verksamheterna i en global värdekedja är högst i ändarna.

Läs rapporten här

Här kan du läsa rapporten OECD Skills Outlook 2017

Forskning och utveckling ger mer värde än att tillverka komponenterna. Ännu mindre värde får man av själva slutmonteringen. Därefter ökar dock värdet av verksamheterna igen. Distributionen och till sist försäljning och så kallad eftermarknad har allt högre värde i kedjan.

Länder med mer utbildad arbetskraft kan söka sig till de lönsamma ändarna av kurvan. Det ger högre inkomster, mer pengar till samhället, bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att tackla arbetslöshet vid dåliga tider.

Hon påpekade dock att det i OECD-länderna finns ett gap mellan den kompetens som behövs och den som finns. Ungefär var fjärde person i OECD är svag i läsning och räkning, och saknar därmed grundläggande förmågor för att riktigt platsa i kedjan. Hon betonade behovet av möjligheter till livslångt lärande.

USA är ett av flera länder som har mycket högteknologisk industri, men där delar av befolkningen saknar rätt kompetens för att man i längden ska kunna upprätthålla sin position. Sverige ligger något bättre till.

Cirka 45 procent av de svenska anställda är på något sätt beroende av internationell efterfrågan. Ändå har Sveriges deltagande i de globala värdekedjorna ökat förhållandevis lite jämfört med andra OECD-länder. Enligt Stéphanie Jamet finns där ett outnyttjat utrymme för Sverige.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Blandade känslor bland anställda när Ringhals stänger

"Många ingenjörer fått mer arbetsuppgifter när de måste täcka upp för de som slutat" säger Ola Jönsson, ordförande för Akademikerföreningen på Ringhals. 

Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas om EU beslutar om lagstadgade minimilöner i alla medlemsländer.

”Dyslexi är inget hinder för att bli ingenjör”

Peter Rosén har dyslexi, men satsade ändå på att läsa till ingenjör. "I arbetslivet är de sociala förmågorna viktigare än om man kan läsa snabbt och stava rätt" konstaterar han. 
Volvo Cars huvudkontor och tramadolkapslar

Droger på Volvo speglar omvärlden

Under 2019 rapporterades det om droger på Volvo cars i Torslanda. "Det speglar vilken värld vi lever i", säger Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin Blomberg.

Akademiker i kommuner och regioner kräver bättre villkor

Ökad jämställdhet och bättre villkor för chefer är några av kraven som AkademikerAlliansen ställer i avtalsrörelsen 2020.

Stick ut i jakten på nytt jobb

Som ingenjör kan det vara värt att lägga lite extra krut på att lyfta fram sina personliga förmågor i sin jobbansökan, tipsar Erica Sundberg på TRR.
Sveriges Ingenjörers rådgivning

Besvarat: 21 327 frågor från ingenjörer

Antalet samtal till Sveriges Ingenjörers rådgivning ökar stadigt. Där kan medlemmar och förtroendevalda få snabba svar på arbetsrättsliga frågor - och stöd i tuffa situationer på jobbet.

Ingenjören som poddar om kvinnor i byggbranschen

Det är för få kvinnor i byggbranschen och de som finns syns inte. Den insikten sporrade byggingenjören Amanda Eklund att starta en podcast som lyfter fram kvinnorna i byggbranschen.
Kvinna som förhandlar

Kvinnor jobbar hårdare än män för att höja lönen

En ny undersökning visar att en större andel av kvinnorna än av männen arbetar aktivt för att höja sin lön. Det välkomnas av Sveriges Ingenjörers förhandlingschef som tycker att alla borde arbeta aktivt för att höja lönen.

Medvind för studenter som ställer miljökrav på företag

I december 2018 gick svenska studenter ihop och krävde att företag satsar mer på hållbar omställning. Joakim Rydén på KTH berättar hur företagen svarade. Och vad som har hänt sedan dess.