Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Globala värdekedjor kräver kunskap

Globala värdekedjor kräver kunskap

Close up of Electronic Circuits in Technology on Mainboard computer background  (logic board,cpu motherboard,Main board,system board,mobo)
Bild: pinglabel/Thinkstock

De globala värdekedjorna blir allt viktigare för industrin i västländerna. Sverige som har generellt hög kompetens, skulle kunna dra större nytta av dem. Det sade Stéphanie Jamet, ekonom på OECD vid ett SNS-seminarium i tisdags.

Företagens produktion blir alltmer fragmenterad. Värdena skapas i allt högre grad i så kallade globala värdekedjor.

Förr tillverkades exportprodukter i ett land och såldes i ett annat. I dag utvecklas och konstrueras produkterna – särskilt de högteknologiska – ofta i ett land medan de ingående komponenterna, som exempelvis processorer, minnen och pekskärmar, tillverkas i ett annat. De ingående tjänsterna i form av mjukvara produceras i ett tredje. Därefter skickas alla komponenter till ett fjärde land där de monteras. Slutligen sker distribution och försäljning i flera olika länder. Svensk export består exempelvis till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster.

Stéphanie Jamet, ekonom på OECD och huvudtalare på SNS seminarium i Stockholm i tisdags, utgick från OECD:s rapport OECD Skills Outlook 2017 när hon konstaterade att kompetensen hos medarbetarna blir allt viktigare i takt med att allt fler företag ingår i globala värdekedjor.

De globala värdekedjorna gynnar till sin natur de företag som har högutbildad personal. Stéphanie Jamet presenterade en så kallad ”smiling curve”, en u-formad kurva som visar att värdet på verksamheterna i en global värdekedja är högst i ändarna.

Läs rapporten här

Här kan du läsa rapporten OECD Skills Outlook 2017

Forskning och utveckling ger mer värde än att tillverka komponenterna. Ännu mindre värde får man av själva slutmonteringen. Därefter ökar dock värdet av verksamheterna igen. Distributionen och till sist försäljning och så kallad eftermarknad har allt högre värde i kedjan.

Länder med mer utbildad arbetskraft kan söka sig till de lönsamma ändarna av kurvan. Det ger högre inkomster, mer pengar till samhället, bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att tackla arbetslöshet vid dåliga tider.

Hon påpekade dock att det i OECD-länderna finns ett gap mellan den kompetens som behövs och den som finns. Ungefär var fjärde person i OECD är svag i läsning och räkning, och saknar därmed grundläggande förmågor för att riktigt platsa i kedjan. Hon betonade behovet av möjligheter till livslångt lärande.

USA är ett av flera länder som har mycket högteknologisk industri, men där delar av befolkningen saknar rätt kompetens för att man i längden ska kunna upprätthålla sin position. Sverige ligger något bättre till.

Cirka 45 procent av de svenska anställda är på något sätt beroende av internationell efterfrågan. Ändå har Sveriges deltagande i de globala värdekedjorna ökat förhållandevis lite jämfört med andra OECD-länder. Enligt Stéphanie Jamet finns där ett outnyttjat utrymme för Sverige.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA