Paradoxalt kring svenska nyföretagare

0
1018
Bild: robuart/Thinkstock
Bild: robuart/Thinkstock

Andelen svenskar som startar företag ökar. En rapport som Entreprenörsforum presenterade i går visar också på en paradox. Många svenskar tycker sig se affärsidéer, men färre är beredda att starta egna bolag.  

Undersökningen Entreprenörskap i Sverige – nationell GEM-rapport 2017 presenterades av Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum. Sverige ligger i många avseenden ungefär i mitten av de totalt 66 undersökta länderna, men sticker ändå ut på några punkter.

I början av seklet hade Sverige ett mycket blygsamt företagande. Andelen personer mellan 18 och 64 år som jobbade med att starta nya företag var 2006 knappt 4 procent, en mycket låg siffra jämfört med andra länder. Därefter har allt fler svenskar startat nya företag. År 2016 hade siffran stigit till 7,6 procent, en uppgång som saknar motstycke i något annat land.

Det senaste årets uppgång beror helt och hållet på kvinnornas ökande entreprenörskap. Medan andelen entreprenörer ökade bland kvinnorna med någon procent mellan 2015 och 2016, minskade den en aning bland männen. Andelen entreprenörer var dock fortfarande cirka 2,5 procentenheter högre bland männen.

Sverige har också en hög andel så kallade informella investerare, det vill säga personer som själva satsat pengar i något nystartat företag. Där låg Sverige 2016 med sina 7 procent till och med högre än USA:s 6 procent.

Ytterligare ett område där Sverige skiljer sig från övriga länder är äldre företagare. Sverige har en ovanligt hög andel entreprenörer bland sina äldre medborgare, 6,5 procent jämfört med genomsnittet på 4,8 procent.

Rapporten tar också upp den så kallade svenska entreprenörsparadoxen. En mycket stor andel, nästan 80 procent av svenskarna, tycker sig se att det finns bra affärsmöjligheter i sin närmiljö. I övriga länder är den siffran betydligt lägre, som högst 60 procent. Ändå är det bara 36 procent av svenskarna som tycker att de själva kan starta företag.

I en paneldebatt som hölls efter presentationen av rapporten betonade Martin Ådahl, centerpartiets chefsekonom, hur viktigt det är med nyföretagande eftersom de skapar 4 av 5 nya jobb. Men han var samtidigt oroad över att företagandet inte växer som det borde, och han pekade bland annat på bristande trygghetssystem.

– Visst är det rimligt att nyföretagare tar risker, sade han. Men det är orimligt om systemen gör det svårare än nödvändigt.

Björn Rosengren som var näringsminister i Göran Perssons regering runt senaste sekelskiftet, invände att problemet för dem som startar företag i dag inte är arbetsmarknadspolitiken, utan snarare bristen på kompetens.

– Sveriges system är bättre än i många andra länder, sade han, men det krävs utbildning och erfarenhet, men också bostäder som är ett problem i exempelvis Stockholm.

I slutet av rapporten levereras några förslag som ska underlätta för entreprenörer. Ett av förslagen går ut på att förenkla för låntagare, ett annat siktar in sig på att underlätta för så kallade personaloptioner som skulle kunna hjälpa företagen att locka till sig kompentens.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.

Gränslöst mejlande bidrar till stress inom högskolan

Studenter som förväntar sig snabba svar, kollegor som skickar jobbmejl på kvällar och helger. Nu höjs röster för behovet av rutiner och riktlinjer för hanteringen av e-post.