Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Vi måste samarbeta om fortbildning"

”Vi måste samarbeta om fortbildning”

Högskolan ska bidra till det livslånga lärandet, men näringslivet måste själv ta en stor del av ansvaret. Det säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Den allt snabbare utvecklingen, inte minst inom IT, skapar ett allt större behov av vidareutbildning för ingenjörer. Efterfrågan på ingenjörskurser för redan yrkesverksamma ingenjörer har ökat enormt under de senaste decennierna.

Sigbritt Karlsson
Sigbritt Karlsson. Foto: Tobias Ohls

Sigbritt Karlsson, rektor för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, tycker att högskolan ska erbjuda kurser för de yrkesverksamma ingenjörerna. Men för att kunna erbjuda rätt utbildningar, krävs en bättre överblick över hur stor efterfrågan på vidareutbildning egentligen är.

– Många av yrkesverksamma har andra behov än studenterna, säger hon. De yrkesverksamma vill hellre gå intensivkurser, och de är ofta inte lika intresserade av poängen. De vill ofta bara ha kunskapen.

Tidigare har man trott att vissa av de yrkesverksamma ingenjörerna presterade dåligt. De gjorde ju inte sluttentorna och fick därför inga poäng, och fick namnet ”nollpresterare”. Det innebar lägre intäkter för högskolan eftersom det statliga stödet utgår från hur många studenter som anmäler sig till en kurs, men också från hur många som klarar tentan och tar poängen. Därför behövs en annan modell för hur deras kurser ska finansieras.

Yrkesverksamma ingenjörer som ska läsa en kurs på högskolan har ibland också mycket stora kunskaper i delar av kursen. Den delen av kursen blir då onödig för just den personen. Därför kan det behövas ett system där man som ingenjör med erfarenhet inom ett område kan få de kunskaperna validerade utan att genomgå den delen av kursen.

Sigbritt Karlsson pekar på digitaliseringen av undervisningen som en möjlig väg. Så kallade Moocar – Massive Open Online Courses – blir allt vanligare bland högskolorna. Det är avgiftsfria distanskurser som kan läsas av stora mängder studenter till en begränsad lärarinsats, med inspelade föreläsningar via interaktiva uppgifter via webben.

– Vi lanserar två eller tre moocar per år, säger Sigbritt Karlsson. Deltagarna i de kurserna kommer från hela världen. Initialt blir det ganska höga omkostnader att få till en mooc, men det kan också fungera som en marknadsföringsåtgärd. Fullt utbyggda kan moocarna bli en viktig del av det livslånga lärandet.

Så kallade Flipped Classrooms, med webbaserade genomgångar som hemläxa och mer laborationer, fördjupning och analys i klassrummet, ser hon som en möjlighet.

Sigbritt Karlsson efterlyser att arbetsgivarna tar ett större ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. De måste vara beredda att avsätta både tid och resurser för att de anställda ska kunna fortbilda sig inom sina yrken.

– Ansvaret faller delvis också på oss inom högskolan, säger hon, och vi hoppas kunna jobba tillsammans med näringslivet kring detta, men man kan inte begära att staten helt ska ordna detta för näringslivet.

En viktig del är resursfördelningen inom högskolan. Sigbritt kan tänka sig att staten säger att en viss procent av högskolans resurser ska gå till det livslånga lärandet. Den så kallade styr- och resursutredningen ska vara klar 2019 och då komma med ett förslag.

– Vi behöver en dialog och ett samarbete om kompetensutveckling och hur vi ska möta det växande behovet, säger Sigbritt Karlsson.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

0
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

13
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

0
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.
Äter och jobbar samtidigt

Stoppa stressen innan du bränner ut dig

0
Är du ambitiös, tar ansvar och har svårt att säga nej? Och driver cheferna på för att du ska springa fortare på jobbet? Då kan du behöva ta tag i stressen och hålla koll på varningssignalerna för att bli utbränd.

Största hindret för att jobba utomhus är det mentala

0
Visst går det att jobba utomhus även om man har ett kontorsjobb. Men det utmanar också våra fördomar om vad som räknas som arbete.

Nytt lagförslag – visselblåsare ska få bättre skydd

0
Regeringen föreslår en ny lag som ska skydda visselblåsare som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen. Lagförslaget har fått viss kritik från flera fackförbund.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA