Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Hjälp till forskare kan ge mer EU-stöd

Hjälp till forskare kan ge mer EU-stöd

Svenska forskare skulle kunna få mer pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Men det kräver att de får mer stöd hemifrån. Det skriver Vetenskapsrådet i en rapport.

Sverige skulle kunna få ett bättre utbyte från samarbetet med Europeiska forskningsrådet, ERC. Europeiska forskningsrådet startades 2007 och finansierar forskning inom EU. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet visar att de svenska forskarna beviljas forskningsmedel något mer sällan än genomsnittet av alla sökande. I rapporten Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet föreslås åtgärder för att hjälpa de svenska forskarna att få bättre utdelning.

Räknat efter vilka länder som får mest bidrag från ERC, klarar sig Sverige hyfsat, med en åttondeplats. Men med tanke på att Sverige anses vara en forskningsnation tycks svenska forskare ändå ha svårt att få pengar från ERC. Genomsnittet för den så kallade beviljandegraden bland alla sökande är 11 procent. För de svenska forskarna ligger det på 10 procent.

Marianne Hall. Foto: Lena Hed
Marianne Hall. Foto: Lena Hed

Enligt Marianne Hall på Vetenskapsrådet som har varit projektledare för rapporten är den så kallade beviljandegraden ett ganska grovt mått.

– Det är svårt att jämföra mellan länder, säger hon. Beviljandegraden påverkas både av hur många ansökningar som skickas in totalt, och hur många ansökningar som beviljas. Om det är få ansökningar något år, kan även slumpen spela in.

Men hon konstaterar ändå att ansökningsprocessen är mycket tidskrävande, både för forskarna själva och för lärosätena. Och eftersom konkurrensen är så hård, och de tillgängliga medlen begränsade, händer det att forskare som får högsta betyg av ERC vad gäller forskningens kvalitet ändå inte får några pengar.

Författarna till Vetenskapsrådets rapport föreslår ett antal åtgärder för att förbättra de svenska forskarnas chans att beviljas forskningsmedel från ERC. Det handlar bland annat om att på olika sätt ge finansiering till forskare som fått högsta betyg av ERC utan att ha fått pengar. Marianne Hall skulle också vilja se ett slags kunskapsbank om ERC-ansökningsprocessen. Vidare föreslår rapporten att man ytterligare försöker synliggöra Sverige som forskningsnation, i syfte att locka hit de bästa forskarna.

rapporten

Här hittar du Vetenskapsrådets rapport Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet.

Finansieringen från ERC representerar stora pengar. Sammanlagt, mellan 2007 och 2015, har svensk forskning fått närmare fyra miljarder kronor. För den enskilde forskaren gör pengarna mycket stor skillnad. Bidragen för yngre forskare kan till exempel uppgå till 2 miljoner euro för fem år.

Rapporten visar att det är de stora universiteten som hittills har lyckats bäst med att få bidrag från ERC.

– De större universiteten har mer resurser till forskningsservice, säger Marianne Hall. De kan hjälpa till med information och administration. ERC är dessutom ett grundforskningsanslag, och det är oftare de äldre, större och mer etablerade universiteten som har mer inriktning mot grundforskning.

I Sverige toppas listan av Karolinska Institutet med totalt 44 beviljade bidrag, Lunds universitet med 43 och Uppsala universitet med 38 bidrag.

Det finns också skillnader mellan könen. Knappt 30 procent av de sökande är kvinnor, en siffra som är likartad för alla länder. Under de första åren var det ännu färre kvinnor som faktiskt fick några pengar. Skillnaderna har dock minskat och sedan 2013 har de svenska kvinnorna en något högre beviljandegrad i sina ansökningar än männen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA