Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Hjälp till forskare kan ge mer EU-stöd

Hjälp till forskare kan ge mer EU-stöd

Svenska forskare skulle kunna få mer pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Men det kräver att de får mer stöd hemifrån. Det skriver Vetenskapsrådet i en rapport.

Sverige skulle kunna få ett bättre utbyte från samarbetet med Europeiska forskningsrådet, ERC. Europeiska forskningsrådet startades 2007 och finansierar forskning inom EU. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet visar att de svenska forskarna beviljas forskningsmedel något mer sällan än genomsnittet av alla sökande. I rapporten Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet föreslås åtgärder för att hjälpa de svenska forskarna att få bättre utdelning.

Räknat efter vilka länder som får mest bidrag från ERC, klarar sig Sverige hyfsat, med en åttondeplats. Men med tanke på att Sverige anses vara en forskningsnation tycks svenska forskare ändå ha svårt att få pengar från ERC. Genomsnittet för den så kallade beviljandegraden bland alla sökande är 11 procent. För de svenska forskarna ligger det på 10 procent.

Marianne Hall. Foto: Lena Hed
Marianne Hall. Foto: Lena Hed

Enligt Marianne Hall på Vetenskapsrådet som har varit projektledare för rapporten är den så kallade beviljandegraden ett ganska grovt mått.

– Det är svårt att jämföra mellan länder, säger hon. Beviljandegraden påverkas både av hur många ansökningar som skickas in totalt, och hur många ansökningar som beviljas. Om det är få ansökningar något år, kan även slumpen spela in.

Men hon konstaterar ändå att ansökningsprocessen är mycket tidskrävande, både för forskarna själva och för lärosätena. Och eftersom konkurrensen är så hård, och de tillgängliga medlen begränsade, händer det att forskare som får högsta betyg av ERC vad gäller forskningens kvalitet ändå inte får några pengar.

Författarna till Vetenskapsrådets rapport föreslår ett antal åtgärder för att förbättra de svenska forskarnas chans att beviljas forskningsmedel från ERC. Det handlar bland annat om att på olika sätt ge finansiering till forskare som fått högsta betyg av ERC utan att ha fått pengar. Marianne Hall skulle också vilja se ett slags kunskapsbank om ERC-ansökningsprocessen. Vidare föreslår rapporten att man ytterligare försöker synliggöra Sverige som forskningsnation, i syfte att locka hit de bästa forskarna.

rapporten

Här hittar du Vetenskapsrådets rapport Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet.

Finansieringen från ERC representerar stora pengar. Sammanlagt, mellan 2007 och 2015, har svensk forskning fått närmare fyra miljarder kronor. För den enskilde forskaren gör pengarna mycket stor skillnad. Bidragen för yngre forskare kan till exempel uppgå till 2 miljoner euro för fem år.

Rapporten visar att det är de stora universiteten som hittills har lyckats bäst med att få bidrag från ERC.

– De större universiteten har mer resurser till forskningsservice, säger Marianne Hall. De kan hjälpa till med information och administration. ERC är dessutom ett grundforskningsanslag, och det är oftare de äldre, större och mer etablerade universiteten som har mer inriktning mot grundforskning.

I Sverige toppas listan av Karolinska Institutet med totalt 44 beviljade bidrag, Lunds universitet med 43 och Uppsala universitet med 38 bidrag.

Det finns också skillnader mellan könen. Knappt 30 procent av de sökande är kvinnor, en siffra som är likartad för alla länder. Under de första åren var det ännu färre kvinnor som faktiskt fick några pengar. Skillnaderna har dock minskat och sedan 2013 har de svenska kvinnorna en något högre beviljandegrad i sina ansökningar än männen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

2
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA