Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Regeringen svarar på kritik om lagändring

Regeringen svarar på kritik om lagändring

Regeringen har presenterat ett förslag till ändring i högskolelagen för att fler studenter ska klara högskoleutbildningarna. Men nya uppdraget att främja breddat deltagande möter kritik. Ingenjören har ställt några frågor till Karin Röding, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

Statssekreterare; Karin Röding
Statssekreterare; Karin Röding

Det har framkommit kritik mot att lagen blir otydlig över vad studenter har rätt att kräva. Är inte kritiken befogad?
– Det här är ingen rättighetslagstiftning utan en främjandelagstiftning som inte talar om på vilket sätt breddad rekrytering och nu breddat deltagande ska uppnås. Det är en diskussion man måste föra mellan lärosätets representanter och studentrepresentanter. Den lagstiftning som har funnits sedan 2002 om breddad rekrytering har fungerat på det viset och det är även avsikten med lagstiftningen om breddat deltagande. Åtgärderna kan se väldigt olika ut vid olika lärosäten och mellan olika ämnesdiscipliner och program.

Men det finns kritik mot att lagstiftningen om breddad rekrytering inte har gett någon effekt.
– Det är en väldigt komplex fråga som vi fortfarande behöver vi arbeta med.

I den rapport från UHR (Universitets- och högskolerådet) som utgjort förarbetet till lagförslaget har lärosätena påpekat en rad hinder för att nå breddat deltagande, hinder som man inte löser med denna lagstiftning. Varför har regeringen inte siktat in sig på att lösa dem?
– Nu har lärosätena och andra instanser möjligheten att komma in med sina synpunkter genom den stora remissrunda som pågår. Det är för tidigt att avgöra om det krävs ytterligare åtgärder.

Flera lärosäten är oroliga för att konsekvenserna blir sänkta krav för att klara utbildningarna och därmed lägre kvalitet. Är inte oron befogad?
– Universitet och högskolor har ett ansvar att hålla hög kvalitet i sin verksamhet vilket inkluderar utbildningen. Man ska komma ihåg att det handlar om studenter som uppfyller de krav på förkunskaper som finns, det vill säga att de är behöriga. Det finns inget i förslaget som handlar om sänkt kvalitet, dessutom har vi ett nationellt kvalitetssärkringssystem. Det utgår bland annat från högskolelagen och från principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa. Att arbeta för breddat deltagande är också en kvalitetsfråga för lärosätena, dock ett annat mått på kvalitet

Men lärosätena tillförs inga pengar. Hur ska de som inte har kommit så långt klara uppgiften?
– Lärosätena måste använda de anslag man har i dag och göra de prioriteringar som krävs. Det ser lite olika ut på olika lärosäten men utifrån de intervjuer som UHR har gjort kan vi se att flera lärosäten redan jobbar på det här sättet.

Varför kommer regeringens förslag till lagändring nu strax efter tillträdesutredningen och innan styr- och resurstillelningsutredningen som ska komma nästa år?
– Innan vi kan lägga förslag till riksdagen om en lagändring behövs ett beredningsunderlag och som en del av det är remissvaren viktiga. Finns det invändningar och synpunkter räknar vi med att de kommer fram i remissvaren. En lagändring är en process som tar lång tid och därför presenterade vi föreslaget nu.

Dubblerar inte förslaget till viss del redan gällande diskrimineringslagstiftning som ställer krav på att undervisningens former och examination ska ta hänsyn till kön, ålder och andra parametrar?
– Nej så är det inte. Lärosätenas krav på att arbeta mot diskriminering tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. Det här förslaget till ändring i högskolelagen handlar om något helt annat, där lärosäten ska främja brett deltagande. Det är en anpassning till den diskussion som sker nationellt och internationellt.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA