Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk"

”Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk”

Matchningen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige får dåligt betyg av författarna till rapporten ”Högskola i otakt”. Högskolan kännetecknas av över- och felutbildning, menar de.

Andelen högutbildade i den svenska arbetskraften ligger på cirka 40 procent i dag, att jämföra med cirka 22 procent i början av 1990-talet. Men att andelen högutbildade har ökat har inte lett till en bättre ekonomisk utveckling, enligt ekonomerna Lars Pettersson och Johan Eklund som har författat rapporten ”Högskolan i otakt” som presenterades vid Entreprenörskapsforum i Stockholm i förra veckan. De menar att försämringen på inom det privata näringslivet, sett till produktivitet, tillväxt och lön, beror på över- och felutbildning samt kvalitetsproblem inom högre utbildning.

– Man skulle kunna ha förväntat sig att en expansion av högre utbildning skulle få tydligt avtryck på arbetsmarknaden, men det kan inte vi observera, sade Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och Jönköping International Business School samt vd för Entreprenörskapsforum.

Rapportförfattarna önskar att inställningen till utbildning ska gå från konsumtion till investering, och ett sätt att åstadkomma detta är att utbildning i högre grad utgick från arbetsgivarnas behov, anser de.

Statsvetaren Agneta Bladh, i dag ordförande i Vetenskapsrådet, var en av dem som bjudits in för att kommentera rapporten. Hon trodde inte att en hundraprocentig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad är möjlig, särskilt inte när det handlar om högre utbildning som ska utgå från arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, men också framtida behov.

– Arbetsgivarna är också väldigt dåliga på att tala om behoven på några års sikt. De är bra på att tala om vilka behov som finns i dag, men inte om de som kommer att finnas på tre till fem års sikt och hur lång tid tar det att utbilda? Jo, tre till fem år, sade hon.

Kanske handlar det också om mer än lön för studenterna när de väljer utbildning och jobb, fortsatte Agneta Bladh. Status, attraktivitet och arbetsmiljö är andra faktorer som kan spela in. Många studenter är kanske inte heller så lockade av de jobb som arbetsgivarna behöver tillsätta, men där kan attityder och bilden av bristyrkena spela roll. Och detta kan förändras.

– Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk, kanske ha tätare kontakt med universitet och högskolor. Och arbetsgivarna är också fria att ge högre lön, sade Agneta Bladh.

Studenter efterfrågar större arbetslivsanknytning, berättade Sacos studentråds ordförande Malin Påhls Hansson som refererade till en Novus-undersökning som studentrådet har beställt. Bland studenter som får arbetslivsanknytning blir inte bara studiemotivationen högre, en högre andel går också klart sin utbildning och har en tydligare uppfattning om vad de bör få för lön när de börjar jobba.

Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, professor och vd på stiftelsen Institutet för näringslivsforskning, ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov. Detta välkomnade Johan Eklund, som menade att det skulle kunna bidra till att driva ut utbildningar som ”det är tveksamt om samhället ska subventionera”. Bara informationsinsatser kan inte förändra dagens struktur, menade han. Men hans medförfattare Lars Pettersson såg en risk med förslaget, då studenter kan undvika att läsa kurser som de bedömer vara så svåra att de inte skulle klara en tenta, och då tvingas betala för att skriva om den.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Större näringslivsanknytning löses lämpligen genom att företagen blir mycket mycket mer generösa med sommarjobb och deltidsjobb. Det är inte något högskolorna kan göra något åt, eftersom det då garanterat kommer att leda till situationer där ett företag klagar på att studenterna bara får erfarenhet av konkurenternas verktyg.

    Annars är jag enig, det råder fri lönesättning i Sverige. Företagen är fria att erbjuda högre ingångslön om de behöver rekrytera personal till bristyrken. De är också fria att ta in personal med 50,60,70% av de erfoderliga kunskaperna och låta dessa lära sig under arbete.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Löneförhandling

9 snabba tips inför löneförhandlingen

0
I två artiklar i Dagens Industri ger Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, sina bästa tips inför och under lönesamtalet. Här är en sammanfattning av vad du behöver tänka på.
Ingenjörshuset

Osäkert om tillfällig höjning av medlemsavgiften slopas i förtid

0
I juli infördes den tillfälligt höjda medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer för att säkra inkomstförsäkringen under pandemin. Som längst ska höjningen pågå till december 2021, men om den kan avslutas tidigare är oklart.

Här får hemmajobbarna 30 minuter friskvård om dagen

0
Medarbetarna på fackförbundet DIK har rätt till 30 minuter friskvård om dagen. Den nytillträdda vd:n Johanna Lindell vill sända en signal att det är viktigt att komma ut i friska luften.
Claes Kilgren, Joakim Skeppling och Benny Andersson är aktiva i Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm respektive Simrishamns kommun

De är trötta på låga ingenjörslöner i kommuner och regioner

0
Kopplingen mellan lön och prestation är svag i kommuner och regioner och det är svårt att få upp lönerna, menar några förtroendevalda ingenjörer.

Viktigast att ingen kollega blir felbehandlad

0
Tibor Muhi arbetar fackligt i Stockholms stad. Det bästa med jobbet är att se till att allt går rätt till och finnas där den dag någon behöver stöd från facket. 

”På FOI finns jobben som inte finns någon annanstans”

0
Stora satsningar på försvaret leder till fler uppdrag för FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut.  Över 140 personer ska rekryteras i år – en utmaning när allt färre forskare i Sverige är svenska medborgare.

Hållbar industri i fokus för LTU-satsning

0
LTU satsar 28 miljoner kronor i Creaternity, ett program där man med hjälp av digital teknik och nya affärsmodeller söker vägar för en hållbar industri.

”Ingenjörer behövs inom vården”

0
Som ingenjör på en akutklinik kan Louise Davidsson vara med och bidra till förbättringar i vården.

Ingenjörer som jobbar hemma tappar känslan av gemenskap

0
Åttio procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetar under coronapandemin helt eller delvis hemma. 58 procent har till viss del tappat känslan av gemenskap. Det visar en undersökning från Sveriges Ingenjörer.
Motorfabriken i Skövde

Seger för facken vid Volvo i Skövde

2
Hösten 2019 fick Volvo Cars Skövdefabrik beskedet att de skulle ingå i ett nytt förbränningsmotorbolag och att de inte skulle tillverka elmotorer. Men facken gav inte upp och i december 2020 ändrades beslutet.

VI REKOMMENDERAR

”Jag är missnöjd med min nya lön, vad gör jag?”

2
Sveriges Ingenjörers ombudsman tipsar om hur du tar makten över löneprocessen.

TOPPLISTA