”Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk”

1
2001

Matchningen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige får dåligt betyg av författarna till rapporten ”Högskola i otakt”. Högskolan kännetecknas av över- och felutbildning, menar de.

Andelen högutbildade i den svenska arbetskraften ligger på cirka 40 procent i dag, att jämföra med cirka 22 procent i början av 1990-talet. Men att andelen högutbildade har ökat har inte lett till en bättre ekonomisk utveckling, enligt ekonomerna Lars Pettersson och Johan Eklund som har författat rapporten ”Högskolan i otakt” som presenterades vid Entreprenörskapsforum i Stockholm i förra veckan. De menar att försämringen på inom det privata näringslivet, sett till produktivitet, tillväxt och lön, beror på över- och felutbildning samt kvalitetsproblem inom högre utbildning.

– Man skulle kunna ha förväntat sig att en expansion av högre utbildning skulle få tydligt avtryck på arbetsmarknaden, men det kan inte vi observera, sade Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och Jönköping International Business School samt vd för Entreprenörskapsforum.

Rapportförfattarna önskar att inställningen till utbildning ska gå från konsumtion till investering, och ett sätt att åstadkomma detta är att utbildning i högre grad utgick från arbetsgivarnas behov, anser de.

Statsvetaren Agneta Bladh, i dag ordförande i Vetenskapsrådet, var en av dem som bjudits in för att kommentera rapporten. Hon trodde inte att en hundraprocentig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad är möjlig, särskilt inte när det handlar om högre utbildning som ska utgå från arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, men också framtida behov.

– Arbetsgivarna är också väldigt dåliga på att tala om behoven på några års sikt. De är bra på att tala om vilka behov som finns i dag, men inte om de som kommer att finnas på tre till fem års sikt och hur lång tid tar det att utbilda? Jo, tre till fem år, sade hon.

Kanske handlar det också om mer än lön för studenterna när de väljer utbildning och jobb, fortsatte Agneta Bladh. Status, attraktivitet och arbetsmiljö är andra faktorer som kan spela in. Många studenter är kanske inte heller så lockade av de jobb som arbetsgivarna behöver tillsätta, men där kan attityder och bilden av bristyrkena spela roll. Och detta kan förändras.

– Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk, kanske ha tätare kontakt med universitet och högskolor. Och arbetsgivarna är också fria att ge högre lön, sade Agneta Bladh.

Studenter efterfrågar större arbetslivsanknytning, berättade Sacos studentråds ordförande Malin Påhls Hansson som refererade till en Novus-undersökning som studentrådet har beställt. Bland studenter som får arbetslivsanknytning blir inte bara studiemotivationen högre, en högre andel går också klart sin utbildning och har en tydligare uppfattning om vad de bör få för lön när de börjar jobba.

Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, professor och vd på stiftelsen Institutet för näringslivsforskning, ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov. Detta välkomnade Johan Eklund, som menade att det skulle kunna bidra till att driva ut utbildningar som ”det är tveksamt om samhället ska subventionera”. Bara informationsinsatser kan inte förändra dagens struktur, menade han. Men hans medförfattare Lars Pettersson såg en risk med förslaget, då studenter kan undvika att läsa kurser som de bedömer vara så svåra att de inte skulle klara en tenta, och då tvingas betala för att skriva om den.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Större näringslivsanknytning löses lämpligen genom att företagen blir mycket mycket mer generösa med sommarjobb och deltidsjobb. Det är inte något högskolorna kan göra något åt, eftersom det då garanterat kommer att leda till situationer där ett företag klagar på att studenterna bara får erfarenhet av konkurenternas verktyg.

    Annars är jag enig, det råder fri lönesättning i Sverige. Företagen är fria att erbjuda högre ingångslön om de behöver rekrytera personal till bristyrken. De är också fria att ta in personal med 50,60,70% av de erfoderliga kunskaperna och låta dessa lära sig under arbete.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.