Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv "Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk"

”Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk”

Matchningen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige får dåligt betyg av författarna till rapporten ”Högskola i otakt”. Högskolan kännetecknas av över- och felutbildning, menar de.

Andelen högutbildade i den svenska arbetskraften ligger på cirka 40 procent i dag, att jämföra med cirka 22 procent i början av 1990-talet. Men att andelen högutbildade har ökat har inte lett till en bättre ekonomisk utveckling, enligt ekonomerna Lars Pettersson och Johan Eklund som har författat rapporten ”Högskolan i otakt” som presenterades vid Entreprenörskapsforum i Stockholm i förra veckan. De menar att försämringen på inom det privata näringslivet, sett till produktivitet, tillväxt och lön, beror på över- och felutbildning samt kvalitetsproblem inom högre utbildning.

– Man skulle kunna ha förväntat sig att en expansion av högre utbildning skulle få tydligt avtryck på arbetsmarknaden, men det kan inte vi observera, sade Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och Jönköping International Business School samt vd för Entreprenörskapsforum.

Rapportförfattarna önskar att inställningen till utbildning ska gå från konsumtion till investering, och ett sätt att åstadkomma detta är att utbildning i högre grad utgick från arbetsgivarnas behov, anser de.

Statsvetaren Agneta Bladh, i dag ordförande i Vetenskapsrådet, var en av dem som bjudits in för att kommentera rapporten. Hon trodde inte att en hundraprocentig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad är möjlig, särskilt inte när det handlar om högre utbildning som ska utgå från arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, men också framtida behov.

– Arbetsgivarna är också väldigt dåliga på att tala om behoven på några års sikt. De är bra på att tala om vilka behov som finns i dag, men inte om de som kommer att finnas på tre till fem års sikt och hur lång tid tar det att utbilda? Jo, tre till fem år, sade hon.

Kanske handlar det också om mer än lön för studenterna när de väljer utbildning och jobb, fortsatte Agneta Bladh. Status, attraktivitet och arbetsmiljö är andra faktorer som kan spela in. Många studenter är kanske inte heller så lockade av de jobb som arbetsgivarna behöver tillsätta, men där kan attityder och bilden av bristyrkena spela roll. Och detta kan förändras.

– Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk, kanske ha tätare kontakt med universitet och högskolor. Och arbetsgivarna är också fria att ge högre lön, sade Agneta Bladh.

Studenter efterfrågar större arbetslivsanknytning, berättade Sacos studentråds ordförande Malin Påhls Hansson som refererade till en Novus-undersökning som studentrådet har beställt. Bland studenter som får arbetslivsanknytning blir inte bara studiemotivationen högre, en högre andel går också klart sin utbildning och har en tydligare uppfattning om vad de bör få för lön när de börjar jobba.

Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, professor och vd på stiftelsen Institutet för näringslivsforskning, ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov. Detta välkomnade Johan Eklund, som menade att det skulle kunna bidra till att driva ut utbildningar som ”det är tveksamt om samhället ska subventionera”. Bara informationsinsatser kan inte förändra dagens struktur, menade han. Men hans medförfattare Lars Pettersson såg en risk med förslaget, då studenter kan undvika att läsa kurser som de bedömer vara så svåra att de inte skulle klara en tenta, och då tvingas betala för att skriva om den.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Större näringslivsanknytning löses lämpligen genom att företagen blir mycket mycket mer generösa med sommarjobb och deltidsjobb. Det är inte något högskolorna kan göra något åt, eftersom det då garanterat kommer att leda till situationer där ett företag klagar på att studenterna bara får erfarenhet av konkurenternas verktyg.

    Annars är jag enig, det råder fri lönesättning i Sverige. Företagen är fria att erbjuda högre ingångslön om de behöver rekrytera personal till bristyrken. De är också fria att ta in personal med 50,60,70% av de erfoderliga kunskaperna och låta dessa lära sig under arbete.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

Byt jobb och höj din lön

0
Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2021 fick i genomsnitt 3 000 kronor högre lön än de som stannade kvar.
Prokrastinering

Så slutar du skjuta upp viktiga arbetsuppgifter

0
Vattnar du blommorna eller kollar mejl i stället för att ta tag i viktiga uppgifter på jobbet? Läs då de här råden från Harvard Business Review.

Nytt verktyg förutspår kompetensbehoven

0
Vilket programmeringsspråk är hetast just nu? Nu lanseras ett nytt verktyg som kan förutsäga efterfrågan på digital kompetens inom data och IT. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Cykel som förmån – hur funkar det?

2
Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad för så kallade förmånscyklar – när arbetsgivare tillhandahåller cyklar för privat bruk till sina anställda. Men hur fungerar det att skaffa cykel via jobbet? Och är det bra?

TOPPLISTA